Många företag använder sig av olika slags belöningssystem, t.ex. bonussystem. Dessa system kan motivera anställda att genomföra sina arbetsuppgifter ännu bättre, vilket kan öka effektivitet och arbetskvaliteten. Monetära belöningar är ganska vanliga speciellt i organisationens ledning och de ofta baseras på resultat. Men vilka är de som gör bedömningen av ledningens resultat och belöningar? För vissa belöningar som vi ser i nyheter kan verka vara ganska omotiverade.
Dagens nyheter har skrivit om Jan Sundelin, en styrelseordförande i Statens järnvägar (SJ) i Sverige. Han får betalt för sju jobb (olika slags styrelseuppdrag och halvtidsjobb på näringsdepartementet) även om han jobbar genomsnitt 2-3 dagar i veckan. Enligt SJ:s årsredovisning ska man inte få betalt mera för att sitta i statliga styrelser om man också är anställt i regeringskansliet, vilket Sundelin är. Trots detta får han totalt en halv miljon kronor om året för att delta i tre statliga styrelser, jobb han inte borde få betalt. Dagens nyheter frågar nu om detta belöningssystem följer alla rätta principer.
Ledarnas större belöningar kan ofta motiveras med längre arbetsdagar och ytterst stort ansvar för företaget och dess operationer. Men det är inte fallet i Sundelins jobb. Han är halvtid pensionär som arbetar bara hälften så mycket som anställda normalt i ett företag. Det skulle vara intressant att veta varför statligt bolag betalar så stora belöningar om jobbet som tydligen kräver under en dags arbete i veckan. Vad tror ni hur dessa belöningar har motiverats? Kanske det finns något mer i saken än vi får veta i nyheter.
Artikel i DN.se http://www.dn.se/ekonomi/sjs-ordforande-har-sju-jobb