Jag har intresserat mig för LEAN produktion eftersom ett företag jag i en tidigare kurs bekantat mig med genomfört stora förändringar i sitt företag för att tillämpa LEAN-tankesättet. LEAN verkar vara ett rätt så tilltalande alternativ i låg-konjunkturstider med tanke på att man strävar efter mindre resurser, mindre tid och mindre maskiner (Lindmark & Önnevik, 2011 p.111).
Nyckelbegrepp för LEAN produktion är arbetsflödets integration, ömsesidigt beroende av team-medlemmar och process förenkling. Arbetsflödets integration syftar på det att man eliminerar onödiga hinder mellan processerna i tillverkningen, detta för att tillverkningen ska förlöpa direkt från ett stadium till ett annat. I praktiken innebär det här att medarbetarna befinner sig i ett ömsesidigt beroende av varandra. De anställda förväntas arbeta tillsammans för att göra det som krävs för att produktionen skall upprätthållas. Syftet med process förenklingen är att göra osäkerheter synliga genom att avlägsna lager, och för att eliminera osäkerheterna genom att förenkla och standardisera processerna (Jackson & Mullarkey, 2000).
Jackson & Mullarkey (2000) gjorde en studie där de jämförde företag inom klädtillverkning som använde sig av LEAN produktion och företag som inte gjorde det. I sin studie intresserade de sig för hur organisationens arbetsmetoder fungerade som en mediator på hälsa hos de anställda. Resultaten indikerar att det existerar direkta effekter med både positiva och negativa utfall i frågor som berör autonomi, arbetskrav och socialt klimat. Dess mera fann man också arbetsmetoderna bidrog till direkta positiva så väl som negativa effekter på den psykologiska hälsan, vilket innebär att någon märkbar skillnad mellan grupperna inte uppmättes. Studien tyder således på att balansen mellan positiva och negativa effekter av LEAN produktion team-arbete beror på ledningens val av arbetsmetoder och deras utformning.
Utgående från mina tidigare upplevelser av LEAN produktion tror jag att arbetsmetoden kan ha inverkan på välmående. Lindmark och Önnevik (2011 p. 111) nämner att man vid LEAN produktion också eftersträvar mindre mänsklig ansträngning. Den här lilla, men mycket relevanta delen saknades från företaget jag tidigare stiftat bekantskap med, vilket då resulterat i en mycket annorlunda helhetsbild: Prestera mera på kortare tid, för mindre resurser.
Källor:
Jackson, P. R., & Mullarkay, S. (2000). Lean production teams and health in garment manufacture. Journal of Occupational Health Psychology, 5, 231-245.
Lindmark, A., & Önnevik, T. (2011). Human resource management: organisationsens hjärta. Lund: Studentlitteratur.
/Annika
Detta prestera mera på kortare tid är ju som sagt inte ett lönsamt sätt i längden. Förutom personalen som blir utbränd påverkas även företagets rykte som arbetsgivare. Vem vill jobba för ett företag som inte har sin personals intresse för ögonen? Marknaden i Finland, oavsett branschen, är så liten att ryktet sprids på nolltid om hurdan arbetsgivare företaget är och efter det är det svårt att få tag i de bästa förmågorna. Det finns flertalet exempel på detta, till exempel el/IT grossisterna i Finland är inte alltför många till antalet men en av de största har mycket svårare att få tag på bra anställda än resten, just på grund av sin personalpolitik och attityden till de anställda. ”Massflykten” från deras rader har naturligtvis gynnat konkurrenterna. Intressant blir att se vad slutresultatet blir…