Hur ser arbetsmarknaden ut nu och hur kommer den att se ut i framtiden? Då jag var i lågstadie-åldern pratades det mycket om hur viktigt skolan är och att man inte får ett bra jobb utan utbildning. Det är en rättvis syn på arbetsmarknaden, desto högre kompetens = desto bättre befattning. Men vad hör barnen i dagens läge?
Jag firade ett släktkalas för inte så länge sedan och diskussionsämnet spårade till min 12-åriga kusins framtidsplaner. Hon vill jobba på bank (som hennes mamma), i stället för att höra att ’studera flitigt så du kommer in till handelshögskolan’ poängterades networking. Hur man aktivt networkar kan vara svårt att förklara åt en 12-åring men mina släktingar som befinner sig i arbetslivet gjorde sitt bästa för att få det i simpla termer. Jag som studerande ansåg klart att utbildning har en större betydelse än bra kontakter, man kan ju inte bli en läkare på ett sjukhus utan att ha medicinsk utbildning. På samma sätt som en bankdirektör antagligen har en bakgrund av ekonomistudier. Meritokrati kan tänkas vara ett föråldrat begrepp, men jag anser att framtidens arbetsmarknad fortfarande kommer att bygga på vad individer åstadkommit tidigare. Det är knappast en nackdel att känna den som rekryterar, men jag tror (eller åtminstone vill tro) att det inte bör vara en förutsättning.
Sant så sant! Men faktum kvarstår nog att i praktiken fixas de bästa jobben med kontakter, de syns inte bland lediga poster i tidningar. Så utbildningen utgör nog den grundval som vi skall stå på men fortsättningen avgörs med hjälp av kontakter.