Prestationslöner

Under dagens föreläsning diskuterade vi lite om prestationslöner och om det leder till bättre lönsamhet och bättre arbetsprestationer. Enligt mig gör det absolut det! Åtminstone om det är frågan om samma princip som provision, att man har en ganska låg grundlön och den slutliga lönen baserar sig på hur braman har presterat, må det vara frågan om hur mycket tidningar man har sålt eller hur många kunder man har lyckats hålla kvar osv. Så snåla som vi människor är och så mycket vi åtminstone i ett land som Finland uppskattar pengar och mår bättre av att ha pengar, så tror jag att de allra flesta kan hålla med om att man gärna jobbar röven av sig lite lite extra om man vet att det lönar sig när man får sin paycheck. Säger inte att det gäller alla, men de flesta åtminstone.

Enligt artikeln Prestationslön bästa belöningen (chef.se, 2008) säger sju av tio chefer att pengar är den bästa moroten, alltså det som motiverar arbetarna bäst och leder till bättre resultat. Det är en ganska stor del av cheferna som anser det, och de är ju experter själv som har med sina arbetstagare att göra varje dag. Där kom dock fram en annan sak som enligt andra chefer var den bästa moroten, nämligen beröm. Jag måste också hålla med gällande den tanken, för jag vet själv att jag får en extra boost i mitt nuvarande jobb också om jag får höra av någon kund att jag är ”jätte trevlig och ger bra service”. Det förgyller nog ens dag bland med alla andra bittra kunder.

Nåja, såna tankar den här gången. Skön och solig onsdag åt er!

Källa: chef.se (24.9.2008): prestationslön bästa belöningen, URL: http://chef.se/prestationsloen-baesta-beloeningen/ (läst 24.4.2013)

Det här inlägget postades i Arbetsmarknad och har märkts med etiketterna . Bokmärk permalänken.

Ett svar på Prestationslöner

  1. Niina Arppe skriver:

    Jag är av samma åsikt! Problemet med dessa prestationslöner är att de kan vara svåra att tillämpa inom alla branscher. Hur mäter du till exempel undervisning? Skall vi mäta kvalitet eller hur ungarna lär sig ngt och i så fall hur skall detta mätas? Eller skall vi mäta mängden deltagare eller mängden utexaminerade? Men vad säger detta om kvaliteten och nivån? Och inom till exempel försäljning mäts ju ofta själva försäljningen. Borde inte även kvaliteten och kundnöjdheten påverka? Ett dilemma i och för sig…

Kommentarer är stängda.