Vi lever i en förändrad värld, längre kan man inte trampa in till ett företag och få ett jobb varifrån man kan arbeta sig uppåt i rangen med tiden, så som kanske våra föräldrar ännu har haft möjlighet. Dagens nyckelord är kompetens, utan att man har studerat det som man skall arbeta med, är det svårt att få arbete. Trots att allt fler studerar på högskolenivå och skaffar en utbildning åt sig så blir de arbetslösa efter examination. På föreläsningen 17.4 diskuterades det om höjande av pensionsåldern, tänkte lite fundera över konsekvenser av detta i kombination med höjda prestationskrav; om man höjer på pensionsålder och därmed förlänger på arbetstagarnas karriärer, sätter man mer käppar i hjulen för unga nyexaminerade som är den bästa åldern för att göra arbete. Förstås har sådana personer som länge har arbetat med någon uppgift mer kompetens inom området men jag tycker att man måste ge unga en chans. Om man bestämmer för att höja pensionsåldern tycker jag att man skjuter sig själv i benet med att förhindra ytterligare unga från att få jobb, det är inte hållbart i längden att ha mänskor arbetslösa.
Med det som jag skrev tidigare i tankarna började jag fundera hur detta påverkar ungas syn på och speciellt attityder gentemot arbetsmarknaden, kommer man ännu i framtiden att utbilda sig högt om det är osäkert med arbete redan nu? Jag kan tänka mig att allt flera kommer att sätt nytta emot mödan i vågskålen när de planerar sin framtid. För tillfälle verkar attityderna mot arbetsmarknaden vara rätt så negativa på många kanter, detta är något som man borde få en ändring på för åter igen är det inte långvarigt hållbar utveckling.