Rökfrihet och modernitet går hand i hand i dagens samhälle, attityderna gentemot rökare blir allt mer negativa år efter år. Företagen har lagt uppmärksamhet till detta och vill ofta profilera sig som rökfria. Men hur ser det ut från en rökares perspektiv?
Från företagets synpunkt hämtar rökfriheten med sig bara bra aspekter; ökad effektivet i form av saknade rökningspauser, bra image, hälsosammare arbetare och ett rättvisare arbetsklimat. Som en rökare är jag medveten om hälsoriskerna men har ändå gjort det medvetna valet att röka, det är skönt, smakar gott och gör kaffet och kaffepausen snäppet bättre. Eftersom tobaksrökning är ett väletablerat fenomen i vårt samhälle och allmänt accepterat av majoriteten av befolkningen, känns det som en kränkning att bli förnekad en njutning, eller snarare bli förnekad en del av sin livsstil på arbetsplatsen. Jag förstår väl, och håller med om, att rökpauser inte skall ske under egentlig arbetstid, det är orättvist mot arbetsgivaren och mot icke-rökande arbetskamrater, men jag ser inte skillnaden i att hålla sin paus i kafferummet eller ta koppen ut på gården och samtidigt röka en cigarett. Företag vill ju också verka attraktiva, med att ha en nolltolerans på rökning, blir företaget mindre attraktivt i mina ögon. Jag tycker tobaksrökning är var och ens egna sak och bör inte regleras av arbetsgivaren så länge det inte drar ner på effektiveten.
Jag håller med dig om att rökning är var och ens egna sak. Jag röker också men inte håller jag pauser desto mer än andra då jag arbetar.
Det är dessutom bevisat att flera korta pauser längs med dagen ökar effektiviteten inte tvärtom! Vad man sedan gör under pauserna tycker jag inte att angår någon annan eftersom det klassas som fritid. Jag håller också med om att rökfria arbetsplatser inte är lika attraktiva då jag gärna tar en cigarett med kaffet. Men inte hindrar det mig ifrån att söka till en sådan arbetsplats ifall det är frågan om ett lockande arbetserbjudande.
Ojdå, glömde sätta namnet med =)