En vanlig söndag väntar jag på min tur vid kassan i vår närbutik när kunden framför mig plötsligt höjer rösten och ångestfullt brister ut: ”Hur kan det vara möjligt att mitt bankkort inte fungerar? Det fungerade ju alldeles nyss när jag betalade mina uppköp i en annan butik.” Kvinnan blev tydligt både upprörd och orolig för vad som kunde ha hänt. Varför fungerade inte hennes bankkort nu, då det hade fungerat alldeles nyss? Den unga kvinnan som satt i kassan och just innan hade kört hennes uppköp genom avläsaren försökte lugna kunden med att säga ”att sådant här händer ganska ofta, vi försöker på nytt efter en stund. Om du vill testa med ett annat kort eller betala med kontanter går det lika bra att betala även så”.
Källa: Wikimedia commons. https://commons.wikimedia.org/wiki/File:Credit-cards_(cropped).jpg
Kvinnan som satt i kassan hade helt tydligt mycket erfarenhet av liknande situationer. Hon agerade lugnt och professionellt, och försökte övertyga kunden om att betalningsproblemet nog skulle lösa sig på ett eller annat sätt. Alltid går det inte som ”i Strömsö” var lärdomen och samma sak kunde ha hänt mig, och så har det faktiskt hänt några gånger. Förvånansvärt få gånger har det hänt, när jag tänker efter, för visst använder vi kort och andra betalningsmedel rätt ofta, nästan per automatik utan desto djupare reflektioner och eftertankar.
Episoden med kortet som inte fungerade slutade väl. Kvinnan och hennes varor sattes i vänteläge och i stället forslades mina uppköp genom kassan och jag blev ombedd att betala medan kvinnan stod och väntade. Jag kände viss nervositet över att mitt kort inte heller skulle fungera och jag märkte att kvinnan diskret men med noggrant öga följde med huruvida jag skulle kunna betala med kort eller ej. Efter att jag hade passerat kassan blev kvinnan ombedd att testa sitt kort igen och nu fungerade allt så som det skulle. Så nöjd och belåten hon blev! Hon suckade av lättnad men förundrade sig fortfarande över vad som kunde ha varit felet första gången hon försökte betala med sitt kort.
Alla vi som stod i kassan och följde situationen kunde konstatera att samma sak skulle ha kunnat hända vem som helst av oss och att liknande situationer ofta förblir mysterier där ingen vet varför ett kort plötsligt inte fungerar och sedan i nästa stund gör det. En intressant dimension i denna situation var att en privat handling blev allt annat än privat, för alla vi som stod och väntade på vår tur engagerades på något vis: jag fick vänta på min tur en aning längre än vanligt, när det normala flödet med varor och betalningar inte fungerade såsom förväntat. Dessutom kunde jag betala för mina varor före kvinnan som hade stått framför mig i kön. En annan kund valde att byta kassa för att komma snabbt vidare. Han kunde eller ville inte vänta.
Situationer som den ovan beskrivna är intressanta ur ett kulturanalytiskt perspektiv och kommer att engagera oss forskare inom projektet ”Coexisting money practices in everyday life (COMPEL). The cultural meaning of monies in an emerging cashless society”. Projektet har kört i gång i höst och finansieras av Finlands Akademi 1.8.2025-31.12.2027. Inom ramen för projektet kommer forskargruppen bestående av etnologer, en folklorist, en sociolog och en musikvetare att undersöka det finländska samhällets penningpraktiker. Vårt syfte är att analysera mångfalden av olika penningpraxis i finsk kontext och tillhandahålla ny kunskap om hur pengars kulturella betydelse ifrågasätts, förhandlas och omformas, i och mellan olika vardagsarenor, och därmed förstå hur risker och möjligheter kopplade till pengar definieras och hanteras i vardagen. Med termen penningpraxis avser vi den vardagliga hanteringen och förståelsen av både kontanter och digitala pengar. Vi har valt att fokusera på dessa i hemmen, i butikerna, i transportsammanhang och i media.
Men sammanfattningsvis tillbaka till situationen vid kassan. Vad är kulturanalytiskt intressant i den? Åtminstone synliggör episoden en vardaglig praktik av att köa i kassan och att utföra en betalning. Men när betalningen inte lyckas och det normala flödet vid kassan avbryts, aktualiseras olika praktiker som framkallar affektiva responser. Förtroendet för tekniken sätts på spel och en privat handling engagerar kollektivt och emotionellt. Ett vardagligt besök till en matbutik innehåller inlärda vanor och normer som hjälper oss att navigera i en konsumtionsmiljö. Sista steget i denna miljö för oss genom en sedvanlig kassa eller en numera alltmer förekommande självbetjäningskassa, där olika alternativ för betalningssätt väljs och används. Valet av betalningssätt kan göra flödet av varor och kunder smidigt eller påverka flödet på ett oförutsägbart sätt som i fallet med kvinnan och hennes bankkort. Att handla i en matbutik betyder därmed mycket mer, den är nyanserad och detaljerad, och den framkallar olika taktiker och strategier som får oss att agera på olika sätt i olika situationer. Under loppet av projektet kommer vi att lyfta fram den mångfald av penningpraktiker som vi omger oss med och som i vår vardag är betydelsefulla.
Sanna Lillbroändra-Annala
postdoc-forskare