Vad gör man om det känns som att den moderna biomedicinen sviker en? Vart tar man vägen när ingen läkarförsedd kur hjälper? En del vänder sig till alternativmedicin och naturliga läkemedel. ”När du får en dödsdom och är verkligt sjuk så frågar du inte så mycket om vad myndigheterna säger, du tar tag i vartenda halmstrå”.
Foto: Olga Nayda, Unsplash
Detta säger den cancersjuke Krister i en artikel till svenska Yle i oktober 2018. Man behöver inte leta länge på internet för att hitta förslag på alternativa behandlingar för cancer istället för de som den moderna biomedicinen erbjuder. En av de behandlingar som föreslås är att äta aprikoskärnor. Aprikoskärnor innehåller amygdalin som ibland betecknas som vitamin B17 eller laetrile inom alternativmedicinen, för att framstå som hälsosammare. Amygdalin påstås ibland inneha cancerbekämpande effekter, något som biomedicinsk forskning inte understöder. De påstådda cancerbekämpande effekterna kommer av att amygdalin omvandlas till cyanid i kroppen. Cyanid är kanske mest känt som det gift som hemliga agenter tar för att undvika att tas till fånga. Det är ett mycket potent gift som även i mycket små mängder kan orsaka allvarliga skador och i värsta fall död. Den vanligaste rekommendationen jag hittat är att en vuxen människa bör äta högst två aprikoskärnor per dag. För barn gäller högst en halv kärna per dag. Dock har det visat sig att aprikoskärnor kan innehålla olika mängder amygdalin och enligt Livsmedelsverket är det lätt att av misstag ta en överdos som leder till förgiftning. Men om man diagnostiserats med en dödlig sjukdom, låter man sig stoppas av detta?
Användningen av aprikoskärnor som botemedel mot cancer påminner om gammal folkmedicin. Det magiska finns inte där i samma utsträckning som i det agrara Finland men paralleller mellan det magiska botandet och det naturliga läkandet går att se. I folktron var det magiska botandet en motpol till den moderna kirurgin och medicinen, på liknande sätt är alternativmedicin och naturliga läkemedel en motpol till dagens biomedicin. Fastän många undersökningar inte finner något som bevisar aprikoskärnors funktion som cancerkur finns det människor som upplever att dessa faktiskt gett resultat. Någon som gjort det skrev en kommentar på webbsidan ”wikihow”, en webbsida som erbjuder otaliga steg för steg instruktioner för alla möjliga situationer. Artikeln på webbsidan var en instruktion för hur man utvinner aprikoskärnorna från frukten. Kommentaren var skriven av en kvinna som uttryckte tacksamhet över artikeln och berättade att hon själv gett sin make aprikoskärnor som kur för hans prostatacancer, som även spridit sig till skelettet. Kvinnan berättar att maken behandlats med både mediciner och kemoterapi men till ingen nytta. Till slut hade läkaren sagt att maken skulle ha ungefär ett år kvar att leva. Men ”…med aprikoskärnor och naturlig kost, levde han ytterligare tjugo år” (egen översättning, oktober 2025). I denna kommentar syns det hur övertygad denna kvinna är om att just aprikoskärnorna och den naturliga kosten var orsaken till makens förlängda liv.
Det ”naturliga” kan nästan ha en magisk klang. Det kan uppfattas läka åkommor på ett tryggt sätt som biomedicinen inte alltid upplevs göra. Det naturliga framstår som säkert, testat och hälsosamt för att inte tala om traditionellt. En lång innehållsförteckning på ett läkemedel, som består av ord du inte förstår kan framstå som skrämmande och oroande, kan det faktiskt vara bra för mig? Speciellt om patienten efter att ha använt medicinen inte känner sig bättre, kanske rent av sämre på grund av läkemedlens bieffekter, kan frågan kännas angelägen. Den gamla folkmedicinen som grundade sig i magiskt tänkande var det trygga, traditionella och allmänt praktiserade i det gamla jordbrukarsamhället. I ett avförtrollat samhälle som det vi lever i blir de naturliga läkemedlen det som tar över rollen som ett ”tried and true” botemedel. Med sin långa historia och konsekventa användning framstår de naturliga läkemedlen som säkra och fungerande. Varför har de använts under en lång tid om de inte hade någon effekt?
De som praktiserar alternativmedicin som botare har ofta små kliniker eller gör hembesök. Behandlingen upplevs av många som intimare och mer personlig. Patienten får en annan koppling till någon som har färre patienter och inte är beroende av sjukhusens byråkrati. De moderna botarna är mycket lika de som fanns förr, i byarna i bondesamhället. De fick även då speciella platser i samhället som pålitliga och kloka gestalter – med kunskap om kroppen och dess åkommor. Den gamla tanken om obalans i kroppen som grund till flera sjukdomar finns ännu kvar idag. Nu funderar vi inte på blod, galla och slem utan på vitaminer och andra ämnen som finns i vår kropp. Dock har det i modern tid med den lättillgängliga information som finns att tillgå via internet också blivit vanligt att man själv antar rollen som den egna botaren. Idag binder vi inte bort sjukdomar eller läser över dem med guds ord i samma utsträckning, vi har istället övergått till att ta olika kosttillskott och naturkurer, bland annat.
Det blir en ritualiserad handling att ta sina dagliga vitaminer eller kosttillskott. En daglig läkande rit som i sig kan göra att man känner sig friskare. I fallet aprikoskärnor är det möjligt att det är just riten som gör att man känner sig bättre, inte nödvändigtvis de tillskott man tar. Här kan man jämföra med den bevisade placeboeffekten. Placeboeffekten innebär att verkningslösa mediciner upplevs fungera av ovetande patienter. Fastän vi idag ofta ser vårt samhälle som avlägset från det gamla bondesamhället kan vi ännu hitta drag av folkliga föreställningar. Exempelvis cyanidfyllda aprikoskärnor som folkmedicin.
Elin Vest
skrivet för kursen Ritual och materialitet
Vidare läsning
Gardberg, Annvi & Huldin, Martin. Aprikoskärnor, cannabisolja och silvervatten mot cancer – skrupelfria företagare säljer skadliga preparat. Svenska Yle, 2018. https://yle.fi/a/7-1333218
Santora, Tyler. Can Apricot Seeds Cure Cancer? Breastcancer.org, 2025. https://www.breastcancer.org/managing-life/diet-nutrition/dietary-supplements/known/apricot-seeds
Marander-Eklund, Lena. Sjukdom och botemetoder i ett magiskt sammanhang. Hemma, borta, bortom. Vardagens föränderliga rum under 1900-talet 3. Red. Lena Marander-Eklund, Blanka Henriksson & Sofie Strandén. 2024.