Varför äter vi fastlagsbullar? Är det bara för att de är goda?

Postat den 16 februari, 2026 av admin

Fastlagstisdagen är en gammal tradition som infaller 47 dagar före påsk. Den är den sista dagen innan den kristna fastan börjar. Förr var fastan en lång period då man åt enkelt och undvek kött. Därför blev fastlagstisdagen en dag då man åt extra gott. Det var en chans att njuta innan en tid av enkelhet.

Fastlagsbrasa i Lepplax 2020. Foto: Emilia Holmqvist

Andra traditioner

I Finland har fastlagstisdagen också andra traditioner. Förr, i huvudstadsregionen, var det vanligt att man åkte pulka och ännu längre bak i tiden trodde man att ju längre man åkte pulka, desto bättre skulle linet växa. Men fastlagsbullen är den tradition som har överlevt starkast. Den har gått från enkel bulle i mjölk till dagens variant med grädde och fyllning. I dag finns det många nya varianter, som chokladbulle eller wrapsemla, men tanken är densamma: att unna sig något gott innan fastan.

Från enkel bulle till festbakelse

Fastlagsbullen har en lång historia. Redan på medeltiden åt man vetebröd inför fastan, en period som då var något viktigt inom den kristna tron men som idag är mycket mera sällsynt i Norden. Traditionen med fastlagsbullen kom troligen från Danmark och Tyskland, och den serverades i varm mjölk och kallades hetvägg. Den moderna fastlagsbullen med grädde och mandelmassa blev vanlig först på 1900-talet. I Finland är det vanligt med sylt som fyllning i stället för mandelmassa, eller så gör man som mig och lägger både mandelmassa och sylt i bullen. Namnet skiljer sig också. Här i Finland säger vi fastlagsbulle, i Sverige säger man oftare semla. Ordet semla kommer från latin och betydde från början ett enkelt vetebröd.

Bild: Emilia Holmqvist, akvarell 2025

Bullen som ritual

Att äta fastlagsbulle är mer än bara en vana. Förr var vitt mjöl och mandel dyrt. Att baka en bulle med dessa ingredienser visade att det var fest. Bullen blev ett tecken på överflöd innan fastan. Den är ett exempel på hur mat kan vara en del av en ritual. Den markerar en övergång från fest till fasta och från vinter till vår. Genom att äta något extra gott visade man att man tog vara på det ljusa och glada innan en tid av enkelhet.

Varför just denna dag?

Fastlagstisdagen är en del av fastlagen, som uppmärksammade en brytningspunkt mellan vinter och vår. Ljuset började återvända och fastlagen var den sista dagen man tog med ljus in i ladugården. Därefter är det tillräckligt ljust ute för att klara sig med naturligt ljus.

Fastlagsfirande i Lepplax 2020. Foto: Emilia Holmqvist

I Lepplax där jag har spenderat några av mina fastlagstisdagar är det vanligt att man ordnar tävlingslekar, ponnyridning, korvgrillning och godisfiske den dagen. Jag har också konstaterat att det är vanligare att man tänder brasor vid många högtider, såsom på fastlagstisdagen och under påsken i Pedersöre kommun dit Lepplax tillhör, som är platsen jag kommer ifrån, än de omgivande kommuner har inte lika många almänna brasor som pedersöre har. Men i Lepplax är det vanligare med fastlagstisdags-brasa än påskbrasa men i andra byar i Pedersöre kan det vara tvärtom. Jag har ingen konkret information om varför just vi i Pedersöre tänder brasor men utifrån diskussioner med andra finländare, gillar just vi Pedersörebor att tända brasor för att fira saker.

En smak av historia

När du äter en fastlagsbulle i dag följer du en tradition som är flera hundra år gammal. Den handlar om mer än grädde och sylt. Den handlar om en högtid som en gång var en viktig del av livet i Norden, men idag är det nästan bara den goda bullen med grädde som är kvar.

Så nästa gång du tar en tugga av en fastlagsbulle, tänk på att du deltar i en ritual som har rötter i medeltiden. Den är en liten bit historia och en stor bit grädde.

Emilia Holmqvist
skrivet för kursen Ritual och materialitet

Lästips

Det här inlägget postades i Ritual och materialitet. Bokmärk permalänken.

Lämna ett svar

Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta *