Yokai i japansk folktro

 Om du befinner dig i en mörk skog mitt i natten och hör någon fälla ett träd i närheten så kan det vara Furusoma som är i farten. Skulle du vara i skogen och gå förbi ett tempel kan det hända att det plötsligt regnar sand på dig. Då har du blivit offer för Sunakake-baba (den sandslängande gumman), som hotar folk genom att strö sand över dem. Om ditt tak är högt så kommer rummet vara kallt på vintern, men inte på grund av husets uppvärmningssystem, utan då är det Tenjoname (takslickaren) som är i farten. Tenjoname har avbildats som en lång och smal liten pojke, med rufsigt hår och en väldigt lång tunga. Ett tecken på att du har en Tenjoname i ditt hem är att det finns oförklarliga fläckar på taket. Då är det Tenjoname som har slickat taket med sin tunga.

Skådespelarna Ichimura Uzaemon, Onoe Kikugoro III och Sawamura Sojuro V i pjäsen Mukashigatari Okazaki no Nekoishi Yokai. (Källa: Finna.fi)

Yokai har blivit omtyckta den senaste tiden i populärkulturen där de dyker upp i en mängd olika filmer, TV-serier och böcker. Ordet har många betydelser men kan rent generellt översättas till monster, andar, troll, spöken, övernaturliga varelser och mystiska fenomen. Det är ett paraplybegrepp, ett samlingsnamn som har många nyanser. Det handlar inte bara om ett specifikt väsen, utan hit hör en mängd olika mystiska varelser från olika regioner och samhällen. Berättelser om yokai är något man lär sig som barn och de har gått vidare från generation till generation både i muntlig och skriftlig tradition. Du hittar dem oftast vid gränser, där staden övergår till skog, vid vattnet, vägkorsningar, ingångar och utgångar, eller helt enkelt bara i hemmet. Förutom att trivas vid de fysiska övergångarna existerar de även i gränslandet av vår värld och den okända världen. De fungerar som en kulturell föreställning, en form av vardagsmagi, som även symboliserar människans förhållande till det liminala.

Ett paraply eller en Kasa-Bake? Källa: Pixabay.com

Om du vaknar på morgonen och märker att din kudde är på en ovanlig plats så kan det vara Makura Gaeshi som har flyttat på den. Hör du oförklarliga ljud i hemmet kan det vara Yanari som är i farten, vilket är människoliknande odjur som bankar och river på väggarna av trähus. Yokai kan enkelt påverka det materiella, men de kan även vara det materiella. Ett exempel på det här är Tsukumogami, vilket är en term som syftar på alla sorts hushållsobjekt och objekt gjorda av människan som förvandlas till yokai. Ett välkänt objekt som följer detta system är en figur vid namn Kasa-Bake (paraplymonstret), avbildat som ett gammaldags paraply gjort av papper spänt på en bamburam med ett öga, två armar och ett ben i stället för handtag, med en sandal på foten. För att ett objekt ska övergå till detta måste det bli hundra år gammalt, men även till exempel katter och rävar kan förvandlas till en yokai om de når den här åldern. Talet hundra symboliserar en transformativ eller liminal punkt där det materiella övergår till det okända och kommer i närmare kontakt med den magiska och övernaturliga världen.

Oftast är yokai ofarliga och vill enbart underhålla sig själva lite grann, men det finns även såna som kan vara skadliga. Detta fenomen är kopplat till en animistisk syn på världen där det materiella har en själ, en värld där naturen har en andlig närvaro. Yokai kan alltså vara ett konstigt ljud, ett mystiskt blinkande ljus i natten, en kudde som är på fel ställe, en oförklarlig känsla eller en fläck på taket. Dessa varelser delar rum med oss i vardagen och återspeglar den mänskliga tankevärlden, vilken inte bara härstammar från den här delen av världen. Dessa tankemönster och fenomen hittas överallt och i Finland kan vi se liknelser i till exempel vättar, gastar, maran, hustomtar, skogsfrun och skogsrået.

Jennifer Renvaktar
skriven för kursen Ritual och materialitet

Källa

Foster, Michael Dylan, (2015). The Book of Yokai: Mysterious Creatures of Japanese Folklore. Oakland, California.

 

Lämna ett svar

Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta *