Doften av glögg och brinnande ljus sprider sig i hemmet. Utanför fönstret glittrar snön och i bakgrunden kan det höras julmusik. Känslan av jul tränger sig in i kroppen, trots att det nästan är en månad kvar till julafton. Nu är det lillajul. Lillajulen är en högtid som firas av finlandssvenskar. Den markerar starten på julperioden, då den firas i samband med första advent. Många österbottningar har ett starkt band till lillajulen, eftersom traditionen bidrar till skapandet av den gemenskap som finns i mindre byar. Högtiden har länge fungerat som en ritual för gemenskap, där familjer och grannar samlas för att tända julens första ljus. Hur den firas kan dock variera beroende på var i Österbotten eller Finland du befinner dig, och det finns även skilda traditioner hos olika familjer. Julbelysningen kan komma fram, den första glöggen kan drickas och små julklappar kan förekomma. Föreningar i byarna kan även arrangera julöppningar, en sorts julmarknader, i samband med lillajulen. Trots den starka kopplingen till julen, är lillajulen inte en kristen högtid. Den kan snarare karakteriseras som en profan form av adventsfirandet.
Lillajulgran som nyss blivit hämtad från skogen, Petalax 2008. Foto: Benita Thors
Lillajul som tradition
Lillajul har inte alltid sett ut som den gör idag. I slutet av 1700-talet och början av 1800-talet betydde lillajul en senare inledningsfest till julperioden. Denna period pågick då mellan två och tre veckor, inkluderade jul och nyår och lillajul-festen inföll först någon dag före julaftonen. Nu firas den dagen, och främst kvällen, innan första advent. Lillajulen, som den ser ut idag, är en ganska ny högtid i Svenskfinland. Den började som en typ av fest i ungdomsföreningslokaler på 1920- och 1930-talen i samband med marthamöten, men förekom även i lärarfamiljer och i mera välbeställda gårdar.
Många i Österbotten firar genom att äta mat med familj och vänner. Så kallad lillajulsmat kan till exempel vara lutfisk och risgrynsgröt. Det är alltså inte exakt samma mat som på själva julafton, men mat som tidigare varit en del av julfirandet. Under kvällen kan även lillajultomten komma. Trots att folktron inte utgör en lika stor del av vår vardag idag, finns fortfarande dess spår kvar i våra traditioner. Detta syns tydligt i tomteritualerna under lillajulen. Denna tomte har många likheter med hustomten inom folktron. Lillajultomten syns inte, utan ett paket kan bli inkastat genom ytterdörren av någon, som snabbt försvinner utan att bli sedd. Presenten kan ofta vara årets julkalender. Som tack för detta kan man ställa ut ett fat med gröt åt lillajultomten. Vissa brukar även lägga med en önskelista vid grötfatet.
Upphissninga av julkors i Petalax 2020. Foto: Cajsa Salo
Under lillajulen finns även flera andra föremål och handlingar som bildar små ritualer. Julbelysningen som tänds och glöggen som värms fungerar som rituella objekt och handlingar som markerar övergången från vardag till julperiod. I samband med lillajulen brukar också julkorset hissas upp i flaggstången i de österbottniska byarna. Korset är ofta tillverkat av trä och kan vara klätt i granris, papper och ibland lyktor. Även detta är ett rituellt objekt, som visar att julen börjat.
Lillajul och pikkujoulu
Lillajul är som sagt en finlandssvensk tradition, men på finskspråkigt håll finns en motsvarighet till lillajul, som heter pikkujoulu, vilket direkt översatt blir lillajul. Dessa två firanden är dock väldigt olika varandra och har inte direkt något att göra med varandra. De två likheterna de delar är namnet och att de båda firas under julperioden. Pikkujoulu(t) är mer en typ av julfest som man har på en arbetsplats eller skola under julperioden. Pikkujoulu har därav inget direkt datum, när det firas och har inte heller samma typ av traditioner som lillajul, pikkujoulufirandet kan skilja sig drastiskt mellan skolor och arbetsplatser. Nu har lillajul och pikkujoulu ändå allt oftare börjat användas som synonymer, förutom i Österbotten, där man ännu håller begreppen åtskilda.
Matilda Nikko
skrivet för kursen Ritual och materialitet
Vidare läsning
Bergman, Anne & Ekrem, Carola 2020. Stora Finlandssvenska festboken. Svenska litteratursällskapet: Helsingfors.
Hufvudstadsbladet 2015. Lillajul och pikkujoulu inte samma sak. https://web.archive.org/web/20170428053007/http://gamla.hbl.fi/feature/2015-11-27/780122/lillajul-och-pikkujoulu-inte-samma-sak
Svenska Yle 2020. Lillajul har firats i flera hundra år: ”För barnen är festen väldigt viktig”. https://yle.fi/a/7-1503283
Svenska Yle 2006. Lutfisk. https://yle.fi/a/7-563651