Studentmössan är ett objekt som konkret symboliserar de val man gjort i livet. Valet att gå i gymnasiet gör man i ung ålder, och det påverkar resten av ens liv. De som går i yrkesskola må få en konkret yrkestitel genom sina studier, men vi som gått gymnasiet får något mycket bättre, den vita studentmössan. Den vita mössan har en förmåga att skapa gemenskap och ett förstående för våra medmänniskor.
I gymnasiet blev vi konstant inpräntade att syftet med gymnasiet inte var att få sin studentexamen, utan i stället påpekades det lättsamt att syftet med gymnasiet var att få den vita mössan på huvudet. I mitt gymnasium sattesdet alltid väldigt mycket vikt vid studentmössan, den sattes på en sorts piedestal, och därmed laddades mössan med betydelse. Mössans betydelse genom historien har varit viktig och har setts som ett ställningstagande.
När språkfrågan var som störst i början av 1900-talet blev studentmössan ett ställningstagande angående vilket språk man hade som modersmål. Finlandssvenskar började använda sig av exempelvis större lyror för att stå ut, och genom det tog man ställning i språkfrågan. Att använda sig av studentmössan som ställningstagande verkar ha försvunnit sedan 1900-talet, men ändå är det en viktig symbol. Den visar att man gått genom gymnasiet och presterat, och ifall man har finska eller svenska som modersmål. Studentmössan är ämnad att bäras med stolthet.
Att få mössan är i grunden en övergångsrit. Hur själva påsättningen av mössan går till kan variera från gymnasium till gymnasium, men det viktiga är att man får mössan på huvudet. När jag själv fick mössan på huvudet så kallades hela klassen upp på en scen. Efter det sades varje students namn enskilt, och den kallades fram ännu längre på scen så man skulle stå ut, för att sedan få mössan påsatt av sin lärare. Efter den proceduren fick man ta några steg tillbaka för att nästa student skulle gå igenom samma. När alla fått mössor gick man av scenen för att sätta sig ner på sin plats. Den tydliga uppsättningen med instruktioner för varje steg man går igenom för att få sin mössa under dimissionen visar att det är fråga om en ritual. När man får mössan är det också en övergång i livet, och det handlar alltså därför om en övergångsritual. Man är ute ur skolan och för första gången tvingas man inte att gå i skola, man får själv välja vad man ska göra. En tydlig övergång från de bestämda och reglerade ungdomsåren, och sedan det fria ”vuxen” livet.
Gemenskapen som mössan skapar syns tydligast under vappen, speciellt i Åbo är det något storslaget att vara med om. Hela Vårdberget fylls av människor som åtminstone har en sak gemensam, de har i ett viktigt avseende gjort liknande livsval som en själv. Stoltheten bubblar upp till ytan hos de församlade och visas konkret genom mössan. När alla sätter på sig mössan på samma gång inser man att man inte är ensam i livet, och att andra har gått samma väg i livet som en själv. Under vappen är studentmössan ett konkret rituellt objekt, och utan mössan skulle ritualen när alla sätter den på sig samtidigt inte vara möjlig. Det skapas en gemenskap och förståelse för alla som är på plats. Mössan kategoriserar de som ingår i ritualen, och det blir lättare att närma sig varandra.
Studentmössans vikt som rituellt objekt startar redan tidigt. Före man förtjänat sin egen pratas det om hur viktig den är och hur mycket det betyder. Redan det att man måste förtjäna mössan indikerar att man blir intagen i en grupp endast då man gjort det som krävs. Då man först får ta på sig mössan är det en stor händelse i livet, och senare under livets gång under första maj firande är det likaså viktigt. Hela livet ut har studentmössan symbolisk betydelse som man aldrig kommer att glömma.
Adam Albäck
skrivet för kursen Ritual och materialitet