Textila föremål i en arkivsamling berättar om forna vardagsvanor, traditioner och tillverkningstekniker, men de också om vad som definierats som särskilt betydelsebärande för en viss grupp i en viss kontext. Insamlingspraktikerna styrs av insamlarens agenda som i sin tur är formad av kulturellera normer och ideologiska värderingar. Dessa normer och värderingar påverkar vad som anses värt att spara för framtiden.
Mina två praktikperioder vid Cultura och textilarkivet har väckt mitt intresse för att forska vidare om Svensk-Finlands Textilarkiv och ta reda på mer om samlingarnas uppkomst och vilka föremål som gömmer sig i lådorna i arkivet. Grunden för Svensk-Finlands Textilarkiv (idag förvaltat av Cultura) lades under åren 1928-1935 då Marthaförbundet inledde en stor inventering av textil hemslöjd i Svenskfinland.
Intresset för textilarkivet har lett till att jag nu i mars har inlett mina doktorandstudier i nordisk etnologi med arbetstiteln ”Textilarkiv och minnespolitik”. Syftet med avhandlingen är att undersöka arkivets roll i bevarande och förmedlande av kulturarv i det svenska Finland. Genom att studera textilsamlingarna ska jag ta reda på vad som finns bevarat, vad det bevarade materialet berättar om textiltraditioner och dräktskick i 1800- och det tidiga 1900-talets Svenskfinland och varför just dessa textiler har ansetts vara viktiga att samla in och bevara för framtiden. Genom att knyta an till fältet kritiska kulturarvsstudier hoppas jag kunna belysa vilka processer och kulturarvsdiskurser som lagt grunden till insamlingsarbetet och vad man på 1920-talet sett som särskilda finlandssvenska traditioner, hantverk och kulturarv, samt hur det relaterar till synen på finlandssvenska kulturarv idag och hur detta förmedlas.
Ett sätt att dokumentera textilierna var att fotografera föremålet i fält och sedan ta bara tygprovet med sig. Tygprov från livstycke, Närpes II A 39 (mt1092)
Min avhandling ska bidra med ny kunskap om hur viktiga traditionsarkiv är idag, både politiskt och kulturellt samt hur Svensk-Finlands textilarkiv bidrar till att bevara och förmedla finlandssvenska textil- och hantverkstraditioner. Dessutom vill jag bidra till ett forskningsfält där källpluralism, i mitt fall föremålsbaserad forskning, används. Den materiella kulturen, föremålen, ger en bredare bild av till exempel kulturarvsprocesser än vad som kan läsas ur enbart textuella källor. Genom att undersöka föremål kommer man i närmare kontakt med människors vardag, och de vars historia ofta inte syns i text, till exempel allmogen och specifikt de som utfört textilarbete i hemmen. Jag tänker mig också att de insamlade föremålen och fotografier från insamlingsarbetet kan berätta vad Marthorna ansåg vara viktigt att bevara för framtiden ifall detta inte syns i skriftliga källor.
Hanna Dahlblom
Doktorand i nordisk etnologi vid Åbo Akademi