Kategoriarkiv: utställning

Kortspel

Kulturvetenskapliga arkivet Cultura vid Åbo Akademi skickade 2023 ut en frågelista om kortspel och kortlekar som fick ett femtiotal svar.

Många av svaren tog upp barndomens enkla samlingsspel, men framhöll också kortspelandets sociala betydelse och hur det ibland intensifieras under högtider eller sommarstugevistelsen.

Spelkort kommer troligen från Kina och uppkom på 900-talet och spreds västerut under medeltiden. Man antar att de introducerades till Europa av araberna via den spanska halvön, men kanske även med de hemvändande korsriddarna. De första referenserna till kortspel i Europa härstammar från 1300-talets senare del.

I Finland började kortspel förekomma under sent 1600-tal och blev sen vanligare under stora och lilla ofreden. I södra Österbotten blev spelen populära, till det lokala prästerskapets förtrytelse. Prästerna förhöll sig ogint till dessa spel och man kunde till och med dömas vid tinget för att man spelade.

Spelkorten beskattades från år 1842. Åren1943 till 1983 var en stämpelskatt i bruk och spelkorten stämplades för att visa att skatten var betald. Denna skatt gjorde att många finländare köpte tax free-spelkort från bilfärjorna. Continue reading

Bildutställning med Väinö Solstrands bilder

Väinö Solstrand (1882-1940) var dialekt- och ortnamnsforskare med rötterna i Lappo, Brändö på Åland. Han studerade nordiska språk i Helsingfors och fick sin filosofiekandidatexamen 1906. 1924 disputerade han för doktorsgraden och 1932 blev han docent i Nordisk filologi vid Helsingfors universitet.

”s/s Wäster på resa” Bilden är tagen den 8 augusti 1907, antagligen då ångbåten anlöper bryggan i Iniö. Väinö Solstrand är då på väg bort från Jumo.

Våren 1907 fick Väinö Solstrand ett stipendium från Svenska Litteratursällskapet för fältarbete i Kumlinge, Brändö och på Iniö. Från mitten av juli till mitten av augusti 1907 befann Solstrand sig mestadels i Jumo by på Iniö. Continue reading

Folkliga medicinalväxter

I maj då praktikanten Ailana inledde sin praktik vid Cultura, upptäckte vi snabbt gemensamma intressen vid de så viktiga diskussionerna under kaffepausen. Både Ailana och Lotta vid arkivet har ett visst intresse för växter och så uppstod tanken att Culturas nästa utställning i vår vitrin ska handla just om det, växter som använts som medicin.

I arkivet finns en stor samling som handlar just om folkmedicin och i synnerhet de växter som använts (och delvis fortfarande används). Birgitta Willners folkmedicinsamling består av 23 mappar av sammanställda texter från olika källor om medicinska växter, ordnade enligt latinska namnen, och 6 övriga mappar med botemedel enligt sjukdom, giftiga växter, växtfärgning av garn och diverse. Samlingen donerades till arkivet 1995 av arvingarna.

Medicinska växter har ingått i både skol- och folkmedicin sedan läkekonstens begynnelse. Inom folkmedicinen är växternas läkande egenskaper inte enbart kroppsliga utan de har ofta magiska krafter. Växter kan till exempel skydda från onda andar och på det viset bota åkommor och sjukdomar. Örtläkekonster har använts (och används än idag) både i huskurer och av botare. De flesta känner till huskuren att dricka citron, ingefära och honung vid förkylning, medan det numera är mindre bekant att växten pestskråp har kokats i vin och givits åt pestsjuka.

Medicinska växter, liksom andra mediciner, skall användas försiktigt. Även en relativt ofarlig ört som kamomill kan orsaka kräkning i alltför stora doser. Vissa medicinska örter kan orsaka oförväntade biverkningar, t.ex. kan johannesört göra p-piller och epilepsimediciner verkningslösa.

Akvareller målade av Ailana Moore.

I utställningen visar vi upp lite av materialet som Birgitta Willner samlade in och illustrerade.  Ailana har målat några akvareller av vanligt förekommande medicinväxter och skrivit texter. Lotta passade på att plocka och torka växter under semestern, allt från egen gård, och nu då den nya terminen just inletts, kan vi öppna vår nya utställning.

Ailana Moore och Lotta Wessberg