Nyligen publicerade Svenska Litteratursällskapet i Finland (SLS) i samarbete med Appell Förlag bokserien Vardagens föränderliga rum under 1900-talet. Urban Lindstedt, som driver podcasten Historia Nu (https://historia.nu/historia-nu/), har definierat volymerna som ”riktiga guldgruvor över intressanta ämnen”.
Författarna är etnologer och folklorister, huvudsakligen med koppling till Klustret för kulturvetenskap vid Åbo Akademi. Seriens 3 volymer knyter an till SLS nya vision: Kunskap och kultur för ett öppet och upplyst samhälle. Ett upplyst samhälle behöver kunskap om det förflutna. Bokserien bidrar med sådan kunskap och är alltså, för att återigen anknyta till Lindstedt, ”guldgruvor över intressanta ämnen”.
Volymerna, som låter människors berättelser träda i förgrunden, utgör en sammanhållen helhet samtidigt som varje volym lämnar ett specifikt bidrag till kunskapen om 1900-talets svenska kultur i Finland. 1900-talets vardagskultur har aldrig tidigare belysts på ett lika omfattande vis och volymerna kan med rätta definieras som banbrytande.
Perioden som behandlas sammanfaller till stor del med det moderna samhällets genombrott, vilket gör bokserien särskilt intressant. Ofta beskrivs det moderna samhället som annorlunda jämfört med bondesamhället: urbanisering, industrialisering och nya kommunikationsteknologier påverkade traditioner och vanor; individen fick ett större utrymme att välja livsväg när traditionella bygemenskaper vittrade samman och när migration och mobilitet ersatte stasis. Volymerna problematiserar denna schablonartade bild. Förändringens vindar blåste nämligen med varierad styrka och den svenska kulturen i Finland visar prov på såväl kontinuitet som en tilltagande komplexitet. Volymerna belyser alltså både sega strukturer och föränderlighet.
I Naturen och platserna (Bo Lönnqvist, Anna-Maria Åström & Susanne Österlund-Pötzsch red.) riktas intresset mot natursyn och naturbruk, med särskilt fokus på jakt, skogsbruk, jordbruk och djurhållning. Utöver detta belyser volymen rörelsemönster och nya kommunikationsteknologier samt hur moderna prylar såsom tv-apparater och mikrovågsugnar förändrar vardagslivet.
Hushållet och tingen (Anna-Maria Åström & Fredrik Nilsson red.) fokuserar bland mycket annat det materiella ramverk som hem och boende utgör. En utgångspunkt är att kultur materialiseras genom till synes triviala detaljer, såsom möbler, äggkoppar och servettringar.
Volym 3, Hemma, borta, bortom (Lena Marander-Eklund, Blanka Henriksson & Sofie Strandén red.) lyfter fram en rad olika vardagliga rum. Även här träder vi in i hemmets sfär genom att tvätt, brödbak och huskurer står i blickfånget. Men volymen belyser även skolgång, föreningsliv och idrott. Utöver detta behandlas bland mycket annat kulturella normer rörande äktenskap och död, samt människors relation till Sverige.
Volymerna har alltså olika empiriska tyngdpunkter, men kulturbegreppet förenar dem. Kultur definieras som delade värderingar, normer och föreställningsvärldar. Kultur är dessutom något som förmedlas genom vanor och traditioner; genom muntligt berättande, och genom vardagens materiella inramning. Människan betraktas i enlighet med detta som en kreativ kulturbyggare och inte enbart en passiv kulturbärare.
Bokserien ger inblick i hur den svenskspråkiga befolkningen skapat meningsfulla sammanhang i vardagen. Bilden av en heterogen kultur fördjupas härigenom samtidigt som volymerna visar på källmaterialets relevans för humanistisk forskning i bred mening. Förhoppningsvis öppnar volymerna för diskussion och mer forskning om vardagens rum, i såväl det förflutna som nuet och framtiden. Det handlar trots allt om guldgruvor över intressanta ämnen!
Fredrik Nilsson, Professor i Nordisk etnologi