Bastun tillhör starkt finländarnas kultur och historia. De äldsta spåren av bastur i Finland är 10 000 år gamla hål i marken, som man troligen täckte över med olika djurs pälsar vilka stöddes med tunna trädstammar för att forma ett tält över hålet. Dessa tältbastur var lätta att bygga upp och riva ner för den forntida människan som levde ett vandrarliv. Man tror att de människogrupper som vandrade till Finland efter istiden förde med sig tältbastun. Efter att människor började bruka jorden och stannade kvar längre på en viss plats, byggde man bastur ovanpå jorden av trä. Stockbastun har varit den vanliga bastuformen i flera tusen år.

Finländskt frimärke. NormanCook från Shutterstock.

Under finnarnas långa och intima relation till sina bastur har det uppkommit olika regler och kopplingar till det övernaturliga i bastun. Bastun förknippades med livet efter döden och man ansåg sig vara närmare dödsriket när man bastade. Därför skulle man bete sig ordentligt och respektfullt i bastun för att inte störa de onda andarna. Bastandet ansågs vara helande och om en människa var sjuk skulle hen rena sig själv från sjukan genom att basta. Barn föddes också i bastur eftersom bastun var det enda rummet man kunde få varm under vintern, mamman fick föda i lugn och ro och i värmen blev bastun relativt steril. Det finska ordet “löyly”, som betyder molnet av vattnet som avdunstar från de heta stenarna, användes även för att beskriva själen och livskraften i människor under gamla tider.

Bastubadare. Miikka Luotio via Unsplash.

Ännu idag är bastutomten en känd figur bland finländarna. Bastutomten är 1000 år gammal och är äldre än jultomten. Bastutomten var en liten varelse som bodde i bastun nära kaminen. Han såg till att alla betedde sig enligt bastuns regler. Man fick inte vara för högljudd eller svära i bastun, dessutom ansågs pruttandet i bastun oförlåtligt. Man fick inte basta sent på kvällen speciellt på lördag, eftersom det var kvällen före helgdagen. Man trodde att om man bastade sent på kvällen skulle bastuns helande verkan vara negativ, så istället för att bli helad blir man sjuk. Bastutomten kunde pina en om man inte betedde sig i bastun genom att inte låta värmen vara behaglig, bestraffa en fysiskt, flå människan och lämna skinnet hängandes vid bastun eller bränna ner bastun. Om man behagade sin bastutomte skulle tomten ta hand om bastun och se till att man fick behaglig värme och fuktighet i luften. Om man såg bastutomten betydde otur eftersom tomten aldrig skulle låta sig synas.

Det har spekulerats i att man på medeltiden tog beteendet från bastun som förebild till hur man skulle bete sig i kyrkan eftersom finnar betedde sig respektfullt och ordentligt i bastun.

Bastu. Anne Nygård via Unsplash.

Bastun är också kopplad till årets fester. Vid kekri, som är en gammal finländsk skördefest, skulle man värma bastun till de döda släktingarna eftersom man trodde att mellanrummet mellan de levandes och de dödas världar var tunn, man måste också ge de döda bastufrid genom att basta tyst. Bastandet tillhör även idag en av de viktiga aspekterna av midsommaren eftersom sommaren är den bästa tiden att basta och man vill vara ren inför midsommarfirandet. Till midsommarbastun tillverkar man splitternya bastukvastar av björkkvistar med fina gröna löv. Att slå sig själv med en bastukvast ansågs också vara hälsofrämjande.

När finländare tänker på bastun, inser de kanske inte hur viktig den har varit för folket i Finlands historia. Finländare är ett riktigt bastufolk och vi ska vara stolta över vår unika bastukultur.

Isabella Zitting
Skriven för kulturanalyskursen Ritual och materialitet 2020

Vidareläsning:
https://areena.yle.fi/1-1299702
https://yle.fi/aihe/artikkeli/2016/05/27/315-teeman-elava-arkisto-sauna-suomalainen-kilpailuvaltti
https://saunaregion.fi/fi/sauna/mita-on-sauna/historia-ja-perinteet/
https://saunologia.fi/kansanuskomuksia-saunasta/
https://www.duodecimlehti.fi/duo91193
https://saunologia.fi/giuseppe-acerbi-1799/
https://puheenvuoro.uusisuomi.fi/jyriastokari/277544-juhannussauna-kansallinen-esoteria/
https://www.sauna.fi/saunatietoa/saunakulttuuria/liian-myohaan-saunassa/
https://www.putkilahti.net/k130630f.php