Menoras betydelse i Hanukka

När jag hör ordet Hanukka får jag en varm och mysig känsla. Då jag firar Hanukka med min mamma och mina bröder är det alltid speciellt och väldigt festligt. Vi ser till att det finns många tända ljus och god mat. Det viktigaste är att alla är på plats med gott humör. För min mamma har tändandet av ljusstaken dvs. menorans ljus alltid varit viktigt, så jag har tagit det på allvar, behandlat tändandet med respekt och lyssnat på henne. Allmänt är själva ritualen inte bara religiös för mig, utan mer en positiv högtid att fira med familjen, inte olikt julen i dagens samhälle.

Hanukka är en judisk fest som firas till minnet av återinvigningen av Jerusalems tempel år 164 f. Kr. Legenden säger att judarna hittade en liten kruka med olivolja i templet som förväntades brinna i en natt, men räckte åtta dagar. Detta mirakel har sedan dess firats som en högtid bland judarna. Hanukka firas även av flera som en symbol för Israels självständighet i och med återupprättandet av det Heliga Templet i Jerusalem.

Bild av Carmine Savarese från Unsplash.

Menoran är en av de viktigaste och äldsta symbolerna i Judendomen, den ses även på Israels nationalvapen. Den består av en nioarmad ljusstake med ett ljus i mitten som kallas tjänaren eller “shamash” och fyra på var sida. Varje kväll när solen gått ner tänder man ett ljus, med hjälp av tjänaren. På den åttonde natten skall alla ljusen brinna och ge ljus till de mörka kvällarna.

När det kommer till hur ljusen tänds är det komplicerat. Varje natt tänds alltså ett nytt ljus, så att första natten tänds endast ett ljus, andra natten tänds sedan både ljus nummer två och nummer ett och så vidare, allt igenom de åtta dagarna. Som exempel så tänder man alltså dag nummer fem det femte ljuset först, sedan ljus nummer fyra och sedan nummer tre och så vidare. Detta är en tydlig, specifik och kännetecknande ritual under Hanukkan som utförs med omsorg och respekt.

Bild av Benigno Hoyuela från Unsplash.

Ljusen skall alltså tändas vid solnedgång och få brinna i åtminstone en halv timme. Detta kan vara en utmanande del av ritualen om man bor i ett land som Finland där solnedgången kommer tidigt och oftast mycket tidigare än slutet på jobbdagen. Detta leder alltså till att Hanukka tidsmässigt oftast firas mer liberalt i till exempel den nordiska vardagen. Under Hanukka är de judiska skolorna stängda, vilket kan underlätta firandet då det viktigaste med tändandet av menoraljusen är att alla familjemedlemmar är på plats och att det görs tillsammans. Man säger även utvalda speciella böner före man tänder ljuset med tjänaren.

Ljuset från menoran symboliserar guds heliga ljus över den mörka världen vi lever i, vissa säger också att själva ljusen symboliserar judarna som lyser upp världen. Något som jag reagerade på var att alla ljus i menoran skall vara på samma höjd, de är alla likvärda. Tanken bakom detta är att det finns risker i att lyfta upp olika människogrupper ovanför andra, vilket jag tror de flesta är bekanta med. När människor ser varandra som likvärda sprids det hopp och glädje till världen.

Hanukka är en högtid med specifika ritualer och materiellt koncentrerad kring ljus och menoran. I stora drag handlar det om att vara med sin familj, tända ljus och äta god mat. Med andra ord om man skulle se på Hanukka och jul, så firas de i praktiken ganska likadant. Julen har inte bestämda reglerför vilka ljus man ska ha eller om man skall ha ljusstake. Medan i Hanukkan koncentrerar man starkt kring menoran som ett material, det skall ha sina kännetecknande element och specifikt tillverkade ljus.

Janina Kauko

Skriven för kulturanalyskursen Ritual och materialitet 2020

Läs mer:
http://luthagsnytt.se/arkiv/2073
https://www.sverigeisrael.se/2018/12/chanuka-ljusets-hogtid/
https://www.chabadstockholm.com/templates/articlecco_cdo/aid/102885/jewish/Att-tnda-ljus.htm
https://www.chabad.org/holidays/chanukah/article_cdo/aid/103868/jewish/How-to-Light-the-Menorah.htm

6 thoughts on “Menoras betydelse i Hanukka

  1. Jag sökte på menorah idag och fann att Wikipedia talar om en sju-armad ljuststake medan ni talar om en nio-armad. De gör mig förvirrad. Hur ligger det till i den judiska traditionen? Finns både sju och nio-armade ljusstakar i traditionen? Har de olika betydelse? Hur relatera dagens fyrarmade adventsljusstake till menohan och till traditionen att tända ytterligare ett ljus för varje ny söndag under advent?

    1. I blogginlägget diskuteras specifikt den menorah som används under hanukkah, inte den sjuarmade tempel-menorah. Den nio-armade kallas också chanukkia på svenska.

    2. Ja, men i bloggen blandas den sjuarmade menoran (som bl a finns utanför knesset) med channukian med sina nio armar. Se urklippet ur texten nedan:

      Menoran är en av de viktigaste och äldsta symbolerna i Judendomen, den ses även på Israels nationalvapen. Den består av en nioarmad ljusstake med ett ljus i mitten som kallas tjänaren eller “shamash” …

      Det är sant att alla armarna i den sjuarmade menoran är i samma höjd. Men det gäller INTE channukian där ”tjänaren” ofta är högre då ”störst är den som tjänar”.

  2. Vore tacksam att få vete 2023 års datum för de olika judiska fester,helg fast en blir till veckor.För i1964 års svenska almanackan stog de efter frågande festerna ,jag var fyra år.och almenackan är nästan oläslig idag.Tacksam för svar min Epost,Shalom

    1. Lättast är det säkert att hitta de judiska helgdagarna på nätet. Judiska församlingen i Stockholm har till exempel en kalender där alla helgdagar på året finns inprickade: https://jfst.se/om-oss/kalender/

      Om andra traditioner också intresserar kan jag rekommendera den multireligiösa almanackan som ges ut av Sensus förlag. Här finns religiösa högtider markerade för sex stora världsreligioner: https://www.sensus.se/ledare/studiematerial/multireligiosa-almanackan/

Lämna ett svar

Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta *