Från datorn på soffbordet hörs ljuvliga röster som sjunger om stjärnor, ljus och drömmar med vingesus. Vardagsrummet fylls av tradition, minnen och en nostalgisk längtan efter juldagarna med släkten. Flickan på skärmen strålar änglalikt av glädje och prakt och tonerna för en till dagar fyllda av värme, närhet och mys. Kröningen av Finlands Lucia brukar vara en av de gladaste höjdpunkterna i den mörka tiden före jul. I fjol var denna fröjdefulla stämning dock plötsligt inte längre en självklarhet. När Finlands Lucia 2024, Daniela Owusu, utnämndes, konfronterades hon av en storm av hat och kritik i sociala medier. ”Tonen är kränkande, rasistisk, sexistisk, transfobisk och homofobisk. Dessutom finns det inslag av konspirationstänkande, med typiska begrepp som ’befolkningsutbyte’.” konkluderar Severi Hämäri, expert på näthat, i en artikel på Svenska Yle (21.12.2024). Debattörerna menade att Owusu inte passade in i deras bild av Lucia och påstod att Lucia borde ha ett visst utseende. Faktumet att Lucias skepnad ifrågasattes väcker utöver en debatt om rasism också en fråga om luciafirandet som ritual. Vilka aspekter och tillhörande symbolik gör, från ett folkloristiskt perspektiv, huvudpersonen i luciaritualen till Lucia?
Luciaritualen
Den trettonde december är dagen då Lucia kröns till vinterns ljusbärare runtom i Finland. Ritualen som ursprungligen började som en studentikos och folklig festsed i Sverige kring mitten av 1800-talet, spred sig till Svenskfinland i slutet av århundrandet och växte från en mindre betydelsefull del av julfirandet till en nationell högtid inom ett sekel. Ritualen äger rum på olika platser, såsom daghem, skolor och kyrkor och den utförs både i små och stora sammanhang, där det största är Finlands Lucia vars kröningsceremoni årligen sänds ut på nationell TV via YLE. I grunden, nuförtiden, ser luciafirandet överallt i Svenskfinland ganska lika ut. Lucia tågar in och ut med bland annat tärnor och stjärngossar, hon sjunger och kröns. Finlands Lucia får vid kröningen dessutom ett luciasmycke och åker med luciakortegen genom Helsingfors. Genom ritualen ska Lucia sprida glädje, värme och hopp till dem som behöver det mest.
Lucia Heidi Fager. Foto: Hans Paul, Museiverket, Journalistiska bildarkivet JOKA, JOKAHBL3H_H02:2
Ljus
För att kunna framföra det hoppingivande budskapet är olika faktorer i Lucias skepnad av betydelse. Först och främst kännetecknas hon av ljuset hon håller i händerna och ljuskronan hon bär på huvudet. Närvaron av ljusen i Lucias klädsel symboliserar olika aspekter av hennes varelse. Namnet Lucia härstammar från det latinska ordet lux, som betyder ‘ljus’. Detta namn hänvisar också till det katolska helgonet Lucia, som föddes på 280-talet på den italienska ön Sicilien. Enligt legenderna ville Sankta Lucia bland annat ge all sin egendom till dem som behövde hjälp. Hon blev sedermera bestraffad för att hon var kristen, vilket var förbjudet i det romerska riket på den tiden. Det beslöts att hon skulle brännas på bål, men då de tände eld på bålen tog elden inte tag i Lucia. I en annan legend stack Lucia ut sina ögon eftersom hon trodde att deras skönhet hade förfört fästmannen som senare förrådde henne för att hon var kristen. På grund av hennes starka tro skänkte Gud henne ett nytt par ögon. Användningen av ljusen i ritualen speglar legenderna om hennes hjälpsamma och religiösa karaktär och underverket som utspelade sig med elden som inte ville bränna henne.
Förutom den kristna tron är också folktron kopplad till ljusen Lucia bär. Den trettonde december ansågs vara årets längsta natt i den julianska kalendern som användes i Europa på medeltiden. Inom folktron hävdades det att det var den farligaste natten, då den var fylld av ondskefulla väsen som till exempel en elak lucialiknande varelse. Folk vakade därför hela natten tills den ljusa dagen grydde. Även Sankta Lucias namnsdag, dagen då hon efter sin martyrdöd föddes till ett bättre himmelskt liv, infaller den trettonde. Ljusen reflekterar därmed alltså något heligt och kärleksfullt i vintermörkret.
Klädsel
En annan viktig faktor i Lucias utseende är den långa vita klänningen hon bär. Klänningen påstås representera den vita dopdräkten och dess ursprung är tvetydigt. Å ena sidan anses dräkten härstamma från den vitklädda Marian som deltog i studentfester under trettonhelgen i Sverige under 1700-talet. Å andra sidan kan klänningen vara en del av den gamla tyska traditionen kring Jesusbarnet, som kallas Christkindlein eller Kinken Jes på tyska. I denna sed föreställde en vitklädd flicka med en ljuskrona Jesusbarnet med en gloria och hon delade ut presenter till barnen. Båda koncepten tyder dock på en viss oskuld och helighet som symboliseras genom dräkten. Kring midjan bär Lucia även ett rött skärp. Bandets färg hänvisar till martyrdöden och Sankta Lucias blod, vilket stärker helhetens sakrala karaktär. Finlands Lucia tar dessutom årligen emot ett smycke. Genom att fästa det kring halsen betonas Lucias värdighet och vikten av hennes uppdrag. Detta smycke har ingen förutbestämd form eller något särskilt tema, men är utseendemässigt ofta kopplat till luciaritualen. Flera tidiga halsband inkluderade ett korsformat hänge. Senare har mer abstrakta former använts och symboliska hänvisningar till olika aspekter av ritualen har blivit populära. Årets Luciasmycke, skapat av guldsmeden Emilia Hopea, är handgjort av silver och hänget består av tre delar. Mellan en facettslipad guldberyll som symboliserar en låga och en bärnsten som representerar en önskan om hopp och läkning är ett silvermynt placerat som innehåller ett litet kors. Silvermyntet föreställer Lucias öga med hennes tro som pupill.
Sång
Sist men inte minst är också sång en intressant del av Lucia. De två mest kända sångerna Natten går tunga fjät och Sankta Lucia beskriver Lucia som ‘vitklädd med ljus i hår’, ‘julens brud’ och ‘fagra prästinna’. Hon ‘stiger med tända ljus’, talar underbara ord och betvingar trollsejd och mörkermakt. Lucia leder vägen genom vinternatten i en dröm ‘med vingesus’. I sångtexten, det vill säga en immateriell aspekt av Lucia, framträder en gudomlig och magisk gestalt, en änglalik ljusbringare. Känslan förstärks ytterligare av tonerna i en fridfull melodi.
Nu natten går tunga fjät
Inom luciaritualen finns alltså många olika element som definierar Lucia. Hennes hjälpsamma karaktär och kärleksfulla uppdrag att sprida hopp och värme i den kalla vinternatten betonas genom hennes signaturkläder och attribut. Ljusets symbolik, klädseln och sången bidrar till att skapa en viss bild av Lucia som en helig ljuspunkt i mörkret. De materiella, såväl som de immateriella, faktorerna är även viktiga för att åstadkomma ett allmänt igenkännande. De behövs för att förstå ritualen, vad den innebär och vem som är Lucia. Då ritualen har blivit till en nationell tradition har kunskapen för att göra festseden begriplig alltså blivit en del av samhället och det kollektiva minnet. Eftersom Lucia är en årlig tradition, innebär detta att den starka laddningen i luciasymboliken reproduceras kontinuerligt. Vid varje tillfälle finns chansen att göra Lucia lite annorlunda i linje med de värderingar och budskap som vi vill förmedla. Varför skulle vi då låta gemenskapens gestalt bli en symbol för polariserat tänkande? Låt oss istället förvalta denna ljusbringande tradition med omsorg och se till att budskapet som julens ljusklara hägring för med sig kvarstår som det centrala och självklara för alla.
Madeleine Maarschalkerweerd
skrivet för kursen Ritual och materialitet
Litteraturtips
- Bergman, Anne och Carola Ekrem. Stora finlandssvenska festboken. Helsingfors: SLS; Stockholm: Apell Förlag, 2020.
- Lindholm, Mao. Lyskraft: Finlands Lucia från 1950. Helsingfors: Folkhälsan, 2014.
- ‘Lucias blodiga historia’. Svenska Yle. Hämtad den 30 oktober 2025. https://web.archive.org/web/20251030193416/https://yle.fi/a/7-990159.
- ‘Lucia – en tradition i förendring’. Digitalt Museum Skansen. Hämtad den 30 oktober 2025. https://web.archive.org/web/20251030192757/https://digitaltmuseum.se/021188459018/lucia-en-tradition-i-forandring.
- ‘Lucia – legend och historia’. Folkhälsan. Hämtad den 30 oktober 2025. https://web.archive.org/web/20241005090313/https://www.lucia.fi/SV/Sida/23/lucia-%E2%80%93-legend-och-historia.
- ‘Luciautnämningen som ledde till en rasistisk hatstorm på sociala medier – så gick det till’. Svenska Yle. Hämtad den 30 oktober 2025. https://web.archive.org/web/20251030174459/https://yle.fi/a/7-10069403.
- ‘Se nu nalkas Lucia’. Institutet för språk och folkminnen. Hämtad den 30 oktober 2025. https://www.isof.se/aktuellt/nyheter/inblicken/2014-12-11-se-nu-nalkas-lucia.
- ‘Årets luciasmycke symboliserar värme, ljus och läkning’. Folkhälsan. Hämtad den 1 december 2025. https://web.archive.org/web/20251203092413/https://www.lucia.fi/SV/Nyheter/11/arets-luciasmycke-symboliserar-varme%2C-ljus-och-lakning.