Tankar om rekrytering

Nu har jag äntligen kommit igång med mitt bloggskrivande och därför tänkte jag skriva ner mina tankar om veckans föreläsning.  Den här veckan diskuterade vi rekrytering; hur söker man jobb, vad man kan råka ut för under en arbetsintervju och de grunder utifrån vilka arbetsgivaren kan göra sitt val då denne anställer. Gällande arbetssökande kunde man ju konstatera att tillgången till arbetsplatsannonser idag är allt lättare p.g.a internet, men att de däremot blivit allt svårare att stå ut från mängden.

Det är viktigt för arbetstagaren att fundera över vilken typ av företag och arbetsplats det är frågan om: vilka slags färdigheter krävs det för att utföra arbetet, vilken slags utbildning som behövs för att kunna bli vald osv.  Om vi tänker oss att det är frågan om en arbetsplats på ett café kanske arbetstagaren inte kräver att den arbetssökande är högutbildad eller att denna skall ha någon tidigare arbetserfarenhet. Då kan man tänka sig att allt flera söker till jobbet och dessutom kunde man tänka sig att den själva rekryteringsprocessen inte heller är värst lång. Därför anser jag att det lönar sig för den arbetssökande att ta kontakt med arbetsgivaren per telefon eller själv möta arbetsgivaren ansikte mot ansikte. Då arbetsgivaren söker efter högutbildade personer med vissa färdigheter antar sig ändå att det är en bra idé att t.ex. ringa åt arbetstagaren antingen före eller efter man skickat sin ansökan. Det är viktigt att bli noterad och det är viktigt att vara modig.

Vi diskuterade under föreläsningen om hur det kan finnas flera faktorer som påverkar valet. Faktorer som kan påverka kan vara allt från den intervjuandes mående eller personlighet till att den som blir intervjuad känner sig nervös eller dåligt förberedd.  Själv har jag alltid funderat mycket över intervjusituationer: det finns instruktioner och tips om hur man skall bete sig osv. Får intervjuaren då en verklig av vem du är? Själv har jag ibland förberett mig mycket bra före en intervju genom att fundera på bra svar till ett antal frågor, men nu när jag funderar så är jag inte alls naturlig vid sådana situationer.

Jag anser även att det inte är nödvändigt för den arbetssökande att se allt för mycket på ”egenskaper” som krävs för att kunna utföra arbetet. Det är ju också svårt att mäta egenskaper: när kan vi säga att en person är social? eller ambitiös? eller läraktig? Egenskaperna som nämns i annonsen är kanske de egenskaper som arbetsgivaren upptäckt i de övriga anställda under åren eller de egenskaper som allmänt anses vara bra ”att ha” inom branschen… Jag tror helt enkelt att en arbetssökande inte skall bli och stirra på dessa egenskaper som nämns i annonsen, utan istället vara modig och stå ut ur mängden med egenskaper som kanske inte nämnts alls i annonsen och försöka bevisa hur dessa egenskaper gör denne unik.

Etiketter , | Kommentarer inaktiverade för Tankar om rekrytering

Hur bedöma och belöna?

Målet med bedömningen och belöningen är att motivera arbetstagare till ett bättre arbete, men vad är det bästa sättet?

Lindmark &  Önnevik skriver om bedömningens betydelse för arbetets kvalitet. Jag anser, som författarna, att arbetsansatsen och -resultatet är beroende av produktens eller tjänstens kvalitet. Ju högre kvalitet på produkten eller tjänsten, desto högre kvalitet förväntas det av arbetarna. Både arbetare och arbetsplatsen kan värderas. Många arbetsplatser (bland annat IKEA) är stolta med att vara ”årets arbetsplats” för att kunna locka till sig arbetare och vara ett konkurrenskraftigt arbetsställe.

Jag anser att motivation driver arbetstagare till ett bättre resultat, men vad som fungerar bäst, morot eller piska, beror på personen. Samtidigt påverkar det som fungerar som mätenhet som mål. Belönas försäljning, men inte kundservice, fokuserar arbetare mera på att sälja. Jag kan ge några exempel på bedömning och belöning från de åren jag har jobbat (som inte är dock så många än).

Ett sätt att mäta är att ordna en vänskaplig tävling mellan arbetstagarna, där arbetarna strävar efter att sälja mest av en viss produkt eller tjänst under en bestämd tid. Personen som lyckas bäst, belönas. Vissa ställen (oftast större företag) har valt att välja ut månadens bästa arbetstagare och valt att nämna bara en del av kriterierna för att arbetarna skall inte välja t.ex. försäljning fram om kundservice. Alla ställen har ordnat speciella dagar för arbetstagarna i mera social bemärkelse, från lilla juls-middagar till allmänna get togethers och spa-kvällar. Ett företag ville i början av säsongen att arbetarna fick testa de tjänster och produkter som företaget erbjöd för att undgå ”jag bara jobbar här”-känslan. Då arbetarna känner till produkterna och upplever arbetet positivt, mår de bättre på jobbet och arbetar bättre med kundservice då de kan ge personliga rekommendationer. Något som också fungerar är löftet om skolning och utveckling, alltså att arbetaren kan se en framtid och något att uppnå. Själv har jag villat jobba längre på samma ställe bland annat på grund av möjligheten att lära mig mer och att få mer erfarenhet. Arbetsgivaren och chefen skall också kommentera positivt efter välgjort arbete, något rätt så litet uppmuntrar också till bättre prestationer. Möjligheten att får högre lön och stiga i hierarkin fungerar också som en bra morot!

Maria Flemmich

A. Lindmark & T. Önnevik (2011): Human Resource Management – Organisationens hjärta. Andra upplagan. Studentlitteratur

Publicerat i Arbetsprocessen | Etiketter | 2 kommentarer

Inre motivation

Under de senaste tiderna har jag tänkt mycket på den inre motivationens inverkan på arbetsinsatsen. Jag tror att motiverade arbetstagare är företagets viktigaste resurs, det syns utåt om man inte trivs på jobbet. Inre motivation ger energi och seghet till arbetet, man är inte enbart beroende av yttre faktorer.

Inre motivation är mycket mer än bara det som man konkret får ut av arbetet. Jag tycker att den bästa belöningen som kan få av arbetet är inte pengar utan ord, det är alltid givande att märka att också någon annan ser din arbetsinsats. Till exempel en positiv kommentar av kunden hjälper en lång tid. Naturligtvis är det också viktigt att arbetsgivaren ger feedback av det man gör.

I Talouselämä (15.12.2012) listades några sätt att förbättra sin inre motivation. Fastän det är nästan omöjligt att motivera en annan kan man alltid lära sig själv att bli motiverad. Man måste lära sig att identifiera och utveckla sina styrkor, ett sätt är att fråga feedback av sina kollegor. Också förmannens eget beteende och exempel är oerhört viktiga, man kan jämföra det med lärarens inverkan på sina elever. Inre motivation förknippas också nästan alltid med kreativitet. De som har inre motivation skyller inte heller på omständigheterna när man inte lyckas.

Toikka, Virvamaria (2012): ’’Näin löydät sisäisen motivaation’’, publicerad 15.2.2012, Talouselämä, läst 7.4.2013. URL: http://www.talouselama.fi/tyoelama/nain+loydat+sisaisen+motivaation/a2087436

Publicerat i Belöning | Etiketter | Kommentarer inaktiverade för Inre motivation

Belöningar är ett vanligt sätt att motivera människor att prestera bättre. Vissa anser att man kan dela in belöningar i inre samt yttre belöningar. Inre belöningar handlar mer om psykologisk motivation som är likadan för de flesta människor. Medan yttre belöningar kan bestå av höjd lön. Den inre belöningen handlar om ”må-bra”-känslor, och själv- utveckling. Exempel på inre belöning kan vara känsla av rättvisa, eller kontroll i sin arbetssituation. Om man utför en arbetsuppgift på ett bra sätt så vi får en positiv känsla i oss, och det kan räcka som sådan. Men om man däremot får en tråkig uppgift, och man finner det svårt att hitta motivation genom inre belöning, och då kan t.ex. höjd lön hjälpa till att motivera.

Det kan vara svårt för organisationer att hitta en balans mellan den yttre och den inre. För att hitta balansen rekommenderas att använda en målstyrningsprocess; där medarbetarna tillsammans med cheferna tar upp mål för vad som skall uppnås under en viss tidsperiod och vilka yttre belöningar är kopplade till målen, t.ex. höjd lön eller mer ansvar. Idén bakom detta är att belöningarna ska skapa en känsla av rättvisa och ge incitament till att klara de utsatta målen.  Den inre belöningen kommer ifrån att man känner att man gjort ett bra jobb. Liknande belöningssystem har studerats mycket och det har påvisats högt satta mål på individen alltid ger bättre resultat än om man inte tagit fram några mål alls. Nackdelen finns dock att personalen blir beroende av att det alltid finns en belöning som väntar.

Källor:

http://www.suntliv.nu/Amnen/Ledarskap-och-organisation/Artiklar-om-ledarskap-och-organisation/Beloningar-kan-minska-motivationen/

Publicerat i Belöning | Etiketter | 2 kommentarer

Belönande belöning

En arbetstagare behöver alltid någon form av belöning för sitt arbete, belöning och bedömning är ett sätt att motivera arbetstagaren. Belöningssystemet är ett sätt för arbetstagaren och arbetsgivaren att ge något för varandra, arbetstagaren presterar och arbetsgivaren ger t.ex. pengar för arbetet. (Lindmark et. al. 2011:153)

När man diskuterar om belöningar börjar man oftast att fundera på hur man själv blivit belönad inom arbetslivet samt hur det motiverat att arbeta mer effektivt. En belöning behöver inte alltid vara t.ex. pengar, belöningar kan även vara ett muntligt tack från avdelningschefen eller bättre arbetsturer. (Talouselämä 2002) I Finland är det vanligt att företag ordnar en eller två gånger om året något evenemang för hela företaget, t.ex. lillajulsfest, detta kan även ses som en belöning. Det lönar sig att belöna sina arbetstagare, oftast har det endast positiv påverkan på företagets produktion. (Yle 2005)

Från ett HRM perspektiv handlar belöningar om motivation, alltså att motivera arbetstagarna att stanna i företaget, göra sina arbetssysslor och förbättra sin prestation. (Lindmark et. al. 2011:153-154). Jag tänkte ta upp varierande belöningar för arbetstagaren, alltså vilka typer av belöningar kan vara motiverande för arbetsuppgiften. L. Mullins teori på olika belöningars funktioner (Lindmark et. al. 2011: 156-157) ger en bra överblick på tre olika behov och förväntningar som de anställda har inför belöning:

–          Ekonomiska behov, var individen förväntar sig att få ekonomisk belöning för sitt arbete och möjligtvis en ”bonus” av extra arbete.

–          Sociala relationer, var individen skall känna sig som en del av arbetsgruppen, denna behov har en viktig funktion i individens arbetsvälmående.

–          Inre tillfredsställelse, var individen skall känna sig att arbetsuppgifterna är meningsfulla och att han/hon har en möjlighet att utveckla sig själv i arbetet.

Mullins teori beskriver bra vad individen förväntar sig från sitt arbete och det är Hr avdelningens uppgift att se till att alla får sin belöning. Belöningssystemet är igen ett exempel på hur mångfaldigt arbetet är inom HRM, allt från noggrann ekonomisk belöning till arbetsvälmående.

Källor:

A. Lindmark & T. Önnevik (2011): Human Resource Management – Organisationens hjärta. Andra upplagan. Studentlitteratur

Palkitseminen kannattaa, Monna Tervo, Yle, yle.fi 22.11.2005 URL: http://yle.fi/uutiset/palkitseminen_kannattaa/5747209 (Läst 7.4.2013)

Palkitseminen on taitolaji, Irmeli Salo, Talouselämä, talouselama. fi 27.11.2002 URL: http://www.talouselama.fi/tyoelama/palkitseminen+on+taitolaji/a2045069 (Läst 7.4.2013)

Publicerat i Belöning | Etiketter | Kommentarer inaktiverade för Belönande belöning

”Stressen är årtiondets viktigaste arbetsmiljöfråga”

Eftersom jag inte var på förra föreläsningen p.g.a. återhämtning efter en operation, kan jag enkelt skriva om delen angående stress. Alla är vi olika, vissa stressar lättare än andra, och jag vet att jag är en person som lätt tar på mig för mycket och märker det alltför sent. Då tar stressen över. Som nu när jag varit sjukskriven. De första dagarna kunde jag ta det lugnt och ”njuta” av att jag hade goda själ till att inte kunna göra arbeten och jobba. Men så plötsligt, när man tagit det lugnt i några dagar, så känner man hur stressen börjar ta över och plötsligt märker man att man har mer att göra än vad man egentligen skulle hinna med. Om inte tala orka med.
Denna ”stressbarometer” blir enkelt full i dagens läge. TCO (sverige) tar upp detta i ett av sina pressmeddelanden 2012. ”Stressen är årtiondets viktigaste arbetsmiljöfråga” och visst stämmer det. Alltfler sjukskriver sig p.g.a. burnout, och även kortvarig stress påverkar sjukskrivningarna negativt. En av TCOs undersökningar visar att 56% av alla tjänstemän har svårt att koppla bort jobbet då de kommer hem, vilket jag tycker är alldeles fruktansvärt! Detta påverkar ju både arbetslivet, för att inte tala om det privata livet.
Dessutom är det skrämmande att läsa Önneviks och Lindmarks (2006) påstående om att människokroppen konstant befinner sig i ett visst stresstillstånd, så man skall bara fråga sig vilken grad av stress en person befinner sig i, inte om personen är stressad. Att man kan minska stressen, eller lära kroppen att hantera den bättre, med hjälp av hobbyer eller motion t.ex., låter ju i och för sig bra, men så gäller det ju också att finna tid för dessa aktiviteter. Detta utlöser ännu ett stressmoment i ens liv eftersom det ju oftast handlar om att tiden är svår att hitta. Jag vet själv att motion hjälper, och regelbundna träningspass får en att må bättre, men samtidigt trycker den där lilla känslan i ens bakhuvud på, den där som påminner en om allt som väntar när man slutat träna… Så inte är det lätt i dagens läge, och tyvärr är det ju oftast arbetet som lider till en stor del. För ingen presterar bättre i det långa loppet under stress.

Lindmark & Önnevik (2006) Human Resource Management, Studentlitteratur AB, Lund.

TCOs pressmeddelande 02.03.2012, Stressen är årtiondets viktigaste arbetsmiljöfråga. URL: http://www.tco.se/Templates/Page1____238.aspx?DataID=12476 (läst 6.4.2013)

Publicerat i Arbetsprocessen | Etiketter | Kommentarer inaktiverade för ”Stressen är årtiondets viktigaste arbetsmiljöfråga”

Vad motiverar oss att jobba?

Vad är det som får oss att arbeta hårdare? Pengar skulle man väl kunna tro? Inte enligt Dan Pink. I sitt tal om motivation förkastar han tanken om att belöningar får oss att prestera bättre, åtminstone i de flesta fall. Han menar att belöningar fungerar endast i rutinbaserade jobb, som kräver minimalt eller inget tankearbete. För övrigt lär större belöningar ge till och med sämre resultat än vanligt, då arbetet kräver ens lite kreativt tänkande. I dagens läge kräver allt fler arbetsuppgifter tankearbete, snarare än mekaniskt och rutinerat arbete. Det är också vad de flesta människorna är ute efter, vi vill göra ett jobb som har betydelse.

Pink är inte den enda som har märkt denna utveckling. Här om veckan lyssnade jag också på ett radioprogram där motivationsexperten Jari Sarasvuo talade om precis samma saker, att bättre materiella belöningar inte leder till bättre prestationer. För en tid sedan berättade riksdagsledamoten Mikael Jungner på ett seminarium att många av våra organisationer ligger efter sin tid, han menade att ungdomar i allt mindre grad ser pengar som en avgörande faktor då de funderar vad de vill jobba med då de blir stora.

Vi lär alltså vara på väg mot en värld där traditionella auktoriteter och system med käpp och morot tappar effekt. Däremot verkar framtiden handla mer om att finna sin talang, att utnyttja sin potential och bli det man alltid velat vara. Expertis blir allt mer värt. Därför definierar jag möjligheter till största belönings och motivationskälla i arbetslivet.  Möjligheten att välja vad man gör, när man gör och hur man gör ger åtminstone för mig större tillfredsställelse än bara pengar till exempel. Pengar är något som kommer på köpet, då man gör det man tycker om och är bra på känns arbete inte som arbete längre. Då är det ju som om man fick pengar gratis, man får göra det man vill och får dessutom betalt.

Till sist vill jag uppmuntra er att kolla Chris Rocks standup-sketch om skillnaden mellan jobb och karriär på youtube. Skrattgaranti… http://www.youtube.com/watch?v=HG9paM_3QRM

För de som är intresserade finns Dan Pinks tal på ted.com och  Jari Sarasvuos radioprogram på ylle arenan! Länk till klippen finns nedan!

Mathias Brunnsberg

Källor:

http://areena.yle.fi/radio/1802923

Publicerat i Belöning | Etiketter | Kommentarer inaktiverade för Vad motiverar oss att jobba?

Lite dittan o dattan

Som kommentar till Peters inledning på dagens föreläsning, jag tycker nog det är på plats att ta fram extrema exempel. På detta sätt kanske man kan lättare förklara någonting fast det eventuellt inte är helt möjligt, t.ex. då HR personal inom slaveriet. Ett mer normalt exempel kanske inte skulle förklara saken lika bra och tydligt som ett mer extremt.

High road HR: high training, high involvement, high reward and quality commitment. => Verkligen satsar på sin personal och deras välmående i hopp om att det ger resultat i slutändan. Jag skulle nog påstå att för att kunna få så mycket som möjligt ut av personalen är detta det enda sättet att arbeta. Om jag inte får tillräckligt ut av min insats, på ett eller annat sätt, så kommer jag att minska min insats. Meaning, om arbetsgivaren ser till att belöna mig och visa intresse för min insats kommer jag nog att jobba åtminstone lika hårt som förut. På IKEA får vi ibland efter stressiga och arbetsdryga kampanjer som lyckats IKEA-produkter som tack för insatsen. På samma sätt får vi en del av husets vinst som bonus i slutet av året.

Korta avtal har ju sin fördel minst sagt. Jag tror nog att det borde finnas mer av detta, just för att man kan ur företagets synvinkel reagera till marknaden. Däremot måste det ju finnas en ”stomme” som finns där hela tiden. Under min tid i stuveribranschen arbetade jag på detta sätt. Det fungerade ungefär som om jag skulle ha haft ”en dags kontrakt”, meaning jag fick textmeddelande dagen före att jag skulle på jobb följande dag. Jag hade en jävlit bra lön, och fick själv välja när jag var ”tillgänglig” för arbete. Dock innebär detta, då man konkurrerar med många andra om själva ”dagskontraktet”, att man alltid bör vara tillgänglig för att upprätthålla sin status som en bra typ som man alltid kan välja att ta på jobb. Fast jobbet var tungt så tyckte jag att detta lönade sig, trots det osäkra arbetsläget, man visste aldrig när man fick jobb och kunde inte planera så mycket (måndag till söndag jobb i två skifte, varav man maximalt kunde få 6 arbetstillfällen per vecka + eventuell övertid). Som sammanfattning till dethär tycker jag alltså att detta är ett bra sätt att hantera svängningar på marknaden och det är en bra möjlighet för speciellt studeranden och arbetslösa att få extra cash till sin tillvaro.

I rekryteringen och man skall göra upp sina kriterier tror jag att man snarare går till en stor del på ”magkänsla” och CV. Om man säger att man kan någonting så måste det ju testas eller bevisas i form av betyg eller test. Allt som handlar om personligheter, motivation, styrkor/svagheter osv, så tror jag att man istället bygger upp, som intervjuare, en känsla om personen och hur denna skulle passa in i miljön. En VD eller HR chef kan ju ha vissa preferenser hur personen som skall anställas borde vara, men an efter att man intervjuar människor tror jag att det i slutändan handlar om att vem man själv skulle vilja arbeta med som person. Såklart finns det ju tester hit och dit som borde kunna visa vem som är den bästa för arbetet, men jag tror inte att testerna är det slutliga som avgör. Testerna kan gallra bort människor men inte besluta vem som är mest lämplig.

Angående att skicka in videon på sig själv för rekrytering. I idrottsvärlden och speciellt till Universitet i USA är detta något ganska vanligt. QB:n som vill komma in till bra amerikanska fotbolls lag och till bra universitet använder sig av att laga videon på sig själv för att imponera på rekryterarna och därför öka sina chanser att komma in till universitetet. Tror nog att en fri ansökan som står ut kan vara ett vinnande koncept. Men tror verkligen inte på att man själv kan veta om man skrivit en tillräckligt bra ansökan.

// Christoffer

Publicerat i Urval | Etiketter , | 4 kommentarer

Undersökningar om diskriminering i Sverige

Under föreläsningen 27.3 pratade vi lite om diskriminering vid rekryteringsprocessen. Frågan var om arbetsgivare får fråga alla bifoga ett foto till sin ansökan eller skulle det vara rättvisare att hela processen skulle genomföras anonymt tills intervjuer. Skulle anonymitet ge sökande bättre möjlighet att få ens intervju oberoende av kön, ras eller andra egenskaper? Jag vet inte om anonymitet i rekryteringsprocessen har någon större inflytelse (har inte läst artiklar om detta), det kan vara mera människornas attityder som måste förändras för att minska och sluta diskriminering.

I Sverige har man gjort några undersökningar gällande diskriminering i rekrytering. Första fältstudie kring ämnet gjordes år 2007 och resultatet visade sig att det kan vara även 50 % lättare att få jobbintervju om man har ett ”svenskt” namn istället för ”arabiskt”. Undersökningen gjordes genom att två identiska ansökningar skickades till företag, en med ett svenskt namn och en med ett arabiskt namn. Skillnaden i kallelsefrekvens var även större i företag med färre än 20 anställda.

Naturligtvis kan man inte generalisera resultatet så att detta skulle vara fallet i hela Sverige och i alla branscher utan resultatet täcker undersökta yrken under en viss tidsperiod bara.  Men vi kan fråga oss varför sådana resultat förekommer i undersökningar. Kanske det att vi i nordiska länder har ett relativt homogent folk påverkar något? Är det då ”lättare” att anställa människor med ”liknande” namn och möjligen liknande värden, även om namnet inte säger någonting om personen och hans/hennes kunskaper. Förman måste kunna anställa en person som har liknande värden som hon/han själv och som också går i linje med organisationens värderingar. Det är ju förmannen som ska jobba med den personen dag efter dag.

Liknande prat har också förekommit i finländska medierna. Jag läste några artiklar om invandrare som har haft det svårt eller tycker att det är svårt att få jobb i Finland. En orsak kan vara språket, men många säger att du måste känna någon inom företaget som kan rekommendera dig för att få ens intervju.

En nyare forskning från år 2012 visar sig att diskriminering av äldre i arbetslivet i Sverige är större problem än etnisk diskriminering. Pensionssystemet gör det att vissa grupper gynnas inte av längre arbetsliv eftersom antal år påverkar obetydligt på pensionen. Också de grupper som arbetar i arbetsmiljöer som är krävande både psykiskt och fysiskt måste följa åldersregler, när som man kan pensionera sig. Samtidigt de äldre människor som söker nytt jobb möter mycket ointresse från arbetsgivaren eller motstånd från arbetsmiljön, även om enligt en undersökning skulle ungefär 45 % av människor vara beredda att jobba efter 65 års åldern. Att anställa en äldre person är dyrare för ett företag men kan man titta på ekonomiska aspekter bara?

Dessa är ytterst viktiga men mycket svåra frågor som måste lösas för att kunna ha en nolltolerans gällande diskriminering.

Undersökningar:

http://www2.ne.su.se/ed/pdf/35-3-mcdor.pdf

http://www.seniorbloggen.se/skribenter/”nyare-forskning-visar-att-diskrimineringen-av-aldre-i-arbetslivet-i-sverige-ar-omfattande-och-till-och-med-kraftigare-an-etnisk-diskriminering”/

Etiketter , | 2 kommentarer

En annan tanke om HRM

I sin korthet kan man säga att Human Resource Management ser de anställda som en resurs som avgör en organisations framgång. Utbildning, utveckling och goda arbetsvillkor för organisationsmedlemmarna betraktas som konkurrensfördelar och med de rätta förutsättningarna kan de anställda utvecklas och därmed vara till nytta för organisationen. (Hendry, 1995: 3-4).

Vad jag tycker att är speciellt intressant, och vad jag också ser fram emot att lära mig mera om, är HRM i förhållande till organisatoriska förändringsprocesser. För att en organisation ska kunna bibehålla sin konkurrenskraftighet är den ständigt tvungen att anpassa sin verksamhet till förändringar, såsom låg- och högkonjunkturer, teknologiska framgångar och nya konkurrenter, som sker i dess omgivning. Personal- och ledningsfrågor innebär ofta brytningar mot gamla verksamhetsmönster, d.v.s rekryteringar, omskolningar, befordringar och avskedningar, och vare sig det handlar om förändring av en organisations formella element (strukturella dimensioner såsom kompetenskrav, uppgiftsfördelning och beslutsystem) eller informella element (normer och värden) har det påvisats att en förändring inte kan sägas vara reell förrän det har skett en beteendeförändring hos organisationsmedlemmarna. (Jacobsen, 2005: 113-115).

Till skillnad från tydligt identifierbara och mätbara faktorer (såsom data, datasystem, och maskiner), är de ”mänskliga” resurserna och potentialen avsevärt svårare att hantera och styra i en strategiskt önskad riktning. Planerade beteendeförändringar är väldigt svåra att få tillstånd eftersom man inte någonsin vet med säkerhet vilka konsekvenser de har hos de anställda. Det är också allmänt känt att HRM-arbete tilldelas viss kritik just i och med dess komplexa och oberäkneliga karakter och på grund av att det i många fall är svårt att påvisa konkreta resultat på. (Doorewaard & Benschop, 2002: 274).

Doorewaard, Haans & Benschop, Yvonne (2002) HRM and organizational change: an emotional endeavor. Journal of Oganizational Change and Management. 16 (3), Ss 274.

Henry, Chris (1995) Human Resource Management, a strategic approach to employment. NY, USA: Butterworth-Heinemann. Ss 3-4.

Jacobsen, Dag Ingvar (2005). Organisationsförändringar och förändringsledarskap. Lund: Studentlitteratur. Ss 113-115.

Publicerat i Vad är HRM | Etiketter | Kommentarer inaktiverade för En annan tanke om HRM