Human resource management: kursbloggar

Dagstidningar påpekar för tillfället att det existerar en förtroendebrist mellan parterna i förhandlingarna på arbetsmarknaden. Nyligen genomfördes ett beslut om förkortade utbildningstider efter en lång förhandlingsprocess. Under normala omständigheter anser jag att en ett beslut av denna art skulle ha kategoriserats som allmän praxis. Ett omfattande ramavtal fastslogs år 2011 i samband med nya regeringen, men har därefter kritiserats av arbetsgivarna för att sakna flexibilitet.

Finansministeriet: http://yle.fi/uutiset/urpilainen_tyomarkkinajarjestoille_nyt_jaahylle_ja_sitten_takaisin_pelikentalle/6493625

Västvärlden har omriktat arbetskraften till tredje länder för att spara kostander. Flera av dessa länder har därmed njutit av hög tillväxt i både ekonomin och levnadsstandarden under flera årtionden. I något skede kommer denna trend att skifta mot att det blir lönsamt att anställa inom produktion i Europa. För tillfället har servicebranschens arbetsplatser ett övertag om arbetsmarknaden då förhållandet till produktionsarbetsplatser minskar. Ingen förbättring kommer att nås på denna front så länge investeringar inte riktas till Finland i form av produktion.

Exempelvis löste Tyskland dess arbetsmarknadspolitik med att införa s.k. kortarbeten. Detta innebar att samma mängd arbetsplatser kvarstod men samma arbeten kunde delas mellan två eller flera arbetstagare. Ytterligare blev lönerna frysta eller minskade för flera år. Landets ekonomi inledde en tillväxtperiod, men som följd framträdde en ny grupp av låginkomsttagare som ligger på gränsen för fattigdom. Euron har orsakat att dess medlemsländer inte kan devalvera valutan enligt allas behov. I stället genomförs en inre devalvering där medlemsländerna fryser eller sänker tillväxten av lönerna för att hålla exporten konkurrenskraftig.

Beräkning av arbetslöshetsprocenten har förändrats under åren. Exempelvis har flera deltidsarbeten börjat klassas enligt full anställning i statistiken. Om alla arbeten skulle klassificeras enligt gamla kriterier, pre-1990-talet, skulle procenten vara närmare tolv procent än nutida nio procent.

En kommentar på mitt tidigare inlägg och andra diskussioner på denna kurs fick mig att fundera på pensionsåldern. Pensionsåldern kommer troligen att stiga i framtiden. Redan nu har det förutspåtts att pensionsåldern kommer att stiga med två år för dem som är födda efter 1963. (Vironen 2013) Hur kommer situationen att vara då människor födda mycket senare skall gå i pension? Kommer pensionsåldern att stiga även mer?

EU-kommisionen vill att Finland höjer pensionsåldern på grund av att livslängden har stigit. (EU-kommisionen vill sehögre pensionsålder i Finland 2012) Det finns flera logiska skäl till att höja på pensionsåldern, även på grund av att vi snart kommer att ha mer pensionerade än människor i arbetslivet, men för oss som snart skall börja med sin karriär är detta inte en väldigt motiverande faktor. Pensionsåldern är ett aktuellt diskussionsämne, varför jag inte skrivit så mycket bakgrundsfakta om ämnet utan hoppas mer om att göra om era åsikter om ämnet.

Källor/Nyttiga länkar:

EU-kommisionen vill höja pensionsåldern i Finland, FNB 16.2.2012, hbl.fi URL: http://hbl.fi/nyheter/2012-02-16/eu-kommissionen-vill-se-hogre-pensionsalder-i-finland (Läst 23.4.2013)

Katso milloin pääset eläkkeelle, jos eläkeikää nostetaan portaittain, Petri Vironen 8.2.2013 Yle Uutiset, yle.fi URL: http://yle.fi/uutiset/katso_milloin_paaset_elakkeelle_jos_elakeikaa_nostetaan_portaittain/6484415 (Läst 28.4.2013)

Efter alla diskussioner om hur man kan öka sysselsättningen i Finland och hur man skall behandla alla studeranden så att de så snabbt som möjligt blir klara har jag fått en ganska klar uppfattning om var jag står i frågan. Åtminstone angående pensionsåldern. Visst, det är ju en fin tanke, att man skulle arbeta tills man är 75 år gammal och på så sätt bidraga till statskassan, MEN. Här finns ett stort MEN.

Vem kommer att vilja ha dig kvar på arbetsplatsen då du fyllt 70 och dina tekniska talanger är från stenåldern? I dagens värld, där tekniken går framåt snabbare än ljuset, så spelar det stor roll vad du kan. Jo, alla kan vi ju lära oss. Men ärligt talat: vilket företag ser det mer lönsamt att skola upp en 60-åring, för att sedan måsta skola upp denne på nytt inom de närmaste åren, än att ta in en ny och datorkunnig 25-åring som lär sig snabbare än någon annan, eftersom denne vuxit upp med den teknologi vi har idag. Inte så många företag, enligt min uppfattning.

Dessutom sägs folk upp från sina arbetsplatser i hög fart i dessa ekonomiskt dåliga tider och oftast är det de som är 50+ som får gå. Och dessa har svårt att få jobb på nya ställen, eftersom de anses vara ”för gamla”. Då frågar jag mig bara: vad är det alltså då för vits att höja pensionsåldern?

Vi lever i en förändrad värld, längre kan man inte trampa in till ett företag och få ett jobb varifrån man kan arbeta sig uppåt i rangen med tiden, så som kanske våra föräldrar ännu har haft möjlighet. Dagens nyckelord är kompetens, utan att man har studerat det som man skall arbeta med, är det svårt att få arbete. Trots att allt fler studerar på högskolenivå och skaffar en utbildning åt sig så blir de arbetslösa efter examination. På föreläsningen 17.4 diskuterades det om höjande av pensionsåldern, tänkte lite fundera över konsekvenser av detta i kombination med höjda prestationskrav; om man höjer på pensionsålder och därmed förlänger på arbetstagarnas karriärer, sätter man mer käppar i hjulen för unga nyexaminerade som är den bästa åldern för att göra arbete. Förstås har sådana personer som länge har arbetat med någon uppgift mer kompetens inom området men jag tycker att man måste ge unga en chans. Om man bestämmer för att höja pensionsåldern tycker jag att man skjuter sig själv i benet med att förhindra ytterligare unga från att få jobb, det är inte hållbart i längden att ha mänskor arbetslösa.

Med det som jag skrev tidigare i tankarna började jag fundera hur detta påverkar ungas syn på och speciellt attityder gentemot arbetsmarknaden, kommer man ännu i framtiden att utbilda sig högt om det är osäkert med arbete redan nu? Jag kan tänka mig att allt flera kommer att sätt nytta emot mödan i vågskålen när de planerar sin framtid. För tillfälle verkar attityderna mot arbetsmarknaden vara rätt så negativa på många kanter, detta är något som man borde få en ändring på för åter igen är det inte långvarigt hållbar utveckling.

Förra veckan undrade gästföreläsaren vad vi som studerande tyckte om tanken att höja pensionsåldern. Jag själv tycker att det är en bra idé, men bara ifall man samtidigt också förkortar arbetsdagarna och kanske arbetsveckan också. Jag tycker att man borde höja pensionsåldern för att människan är skapad så att man behöver känna sig behövd, man behöver ha mål i livet och man har behov av att känna sig som en del av en gemenskap. Alla dessa behov får man enligt min mening uppfyllda genom att arbeta (med något man tycker om förstås).

Ensamhet är ett stort problem bland pensionärerna i Finland och en förhöjd pensionsålder skulle motverka detta, i och med att man skulle vara med i arbetsgemenskapen en längre tid. Samtidigt är en förhöjd pensionsålder bara realistiskt ifall arbetsdagarna förkortas, annars kommer vi troligtvis att se en ökning i både fysiska och psykiska problem bland arbetsdagarna för att arbetslivet skulle bli för påfrestande. Dessutom tror jag också att arbetstagarna skulle vara mer effektiva den tiden de är på jobbet ifall arbetsdagarna var kortare, för de skulle ha mer tid för vila och återhämtning efter jobbet.

Jag hittade en artikel om hur man borde förlänga karriärerna. Enligt artikeln skulle de flesta inte höja pensionsåldern, utan istället förkorta studietiden. Detta är inte heller ett bra alternativ enligt min mening, åtminstone ifall det resulterar i att studerande tvingas studera ännu snabbare. Mina argument är för det första att inlärning tar tid. Det andra argumentet är att ifall man måste studera väldigt snabbt hinner man inte jobba på sommaren eller vid sidan om, och det är omöjligt att leva på enbart studiestödet. Ifall studietiden skulle förkortas borde man i så fall höja studiestödet rejält så att man kan leva på det. Man borde troligtvis också ändra undervisningen så att studerandena hinner lära sig även om takten är väldigt snabb.

Kysely: Enemmistö ei halua nostaa eläkeikää, mutta nipistäisi opiskeluajoista: http://yle.fi/uutiset/kysely_enemmisto_ei_halua_nostaa_elakeikaa_mutta_nipistaisi_opiskeluajoista/6427639

Hur ser arbetsmarknaden ut nu och hur kommer den att se ut i framtiden? Då jag var i lågstadie-åldern pratades det mycket om hur viktigt skolan är och att man inte får ett bra jobb utan utbildning. Det är en rättvis syn på arbetsmarknaden, desto högre kompetens = desto bättre befattning. Men vad hör barnen i dagens läge?

Jag firade ett släktkalas för inte så länge sedan och diskussionsämnet spårade till min 12-åriga kusins framtidsplaner. Hon vill jobba på bank (som hennes mamma), i stället för att höra att ’studera flitigt så du kommer in till handelshögskolan’ poängterades networking. Hur man aktivt networkar kan vara svårt att förklara åt en 12-åring men mina släktingar som befinner sig i arbetslivet gjorde sitt bästa för att få det i simpla termer. Jag som studerande ansåg klart att utbildning har en större betydelse än bra kontakter, man kan ju inte bli en läkare på ett sjukhus utan att ha medicinsk utbildning. På samma sätt som en bankdirektör antagligen har en bakgrund av ekonomistudier. Meritokrati kan tänkas vara ett föråldrat begrepp, men jag anser att framtidens arbetsmarknad fortfarande kommer att bygga på vad individer åstadkommit tidigare. Det är knappast en nackdel att känna den som rekryterar, men jag tror (eller åtminstone vill tro) att det inte bör vara en förutsättning.