Human resource management: kursbloggar

Under gästföreläsningen förra veckan diskuterade vi förhållandet mellan stat, arbetsgivare och arbetstagare. Det var många intressanta saker som kom fram. Helt i slutet av föreläsningen konstaterade Ki att en av de största pågående och framtida utmaningarna är att hålla jobben kvar i vårt land. Detta främst som ett resultat av den ökade internationella konkurrensen. På grund av den demografiska obalansen är vi också i en situation där vi skall jobba längre än någonsin för att få  det hela att gå ihop.

Som jag ser det är vi i en knepig situation. Sänker man lönerna och på så vis försöker förbättra den internationella konkurrenskraften, riskerar man att sänka köpkraften, vilket ju i sin tur lätt gör att den finska ekonomin går ännu sämre. Arbetstagarorganisationerna har ju som uppgift att ivarta sina medlemmars intressen. Får sjukskötarna bättre löner så skall metallarbetarna också ha sin del.

Men vem har ansvaret på lång sikt? Finns det en risk för att vi ställer så höga krav på vår levnadsstandard att vi därför snart inte har jobb att gå till? Om det inte finns jobb hjälper det föga om pensionsåldern så stiger till 70 år. Enligt taloussanomat ser vi åtminstone för tillfället en negativ trend.

Jag har undrat mig över vad som sker efter en strejk oavsett resultat. Det måst ju uppstå friktion mellan arbetstagarna och arbetsgivarna. Kan man glömma det förflutna eller kommer det alltid att spöka att ”han eller hon var stark initiativtagare till strejken” etc?Hur egentligen är arbetsstämningen när den lagstadgade 14 dagars varningstid börjar? Är det så att arbetsgivaren kräver mera av arbetarna? Visserligen har strejkande alltid konsekvenser och man skall stå för sina rättigheter. Men i slutändan när man kollar, så har en strejk mycket negativa konsekvenser. Eftersom kostnaderna ökar pga. produktionsuppehållet och intäktsflödets stop. Arbetsgivaren måste ju åtgärda luckan på något sätt. Ofta faktiskt genom att minska på personalen. Är det värt att få en 2 % lönehöjning men samtidigt riskera att inte överhuvudtaget få lön?

Det verkar vara för övrigt mycket blåsigt i flygbranchen..http://www.svd.se/naringsliv/norska-politiker-bojkottar-ryanair_8076232.svd

http://www.iltasanomat.fi/matkat/art-1288559073305.html?pos=alista-15 (21.4.2013)

Alex

Under senaste föreläsningen diskuterades kollektivavtal, något som tydligen fortsatt här på bloggen, och någon/några ställde sig, enligt min uppfattning, aningen negativt till idéen och tycker att det tar bort arbetstagarens individualitet. Jag håller delvis med denna åsikt, i och med att jag anser mig vara kapabel av att förhanlda, och har förhandlat, till mig en lön som jag uppfattar som rättvis, även om arbetsgivaren erbjudit lön enligt kollektivavtal. Men även i detta fall har kollektivavtal försökt sätta käppar i hjulen för löneförhandlingar och jag har uppfattat det mera som ett hinder än något positivt. Som en parentes, måste jag dock medge att jag inte känner till alla de förmåner, utöver lönen, som jag har fått ta del av i och med kollektivavtal. Jag anser att jag har koll på det jag kan/inte kan, på mina intressen, vad jag har att erbjuda, vad marknaden erbjuder för lön och där med också vad jag tycker att jag är värd.

Efter att ha sagt det här, måste jag säga att jag förstår idén för kollektivavtal. I och med att de flesta som arbetar, ser sitt arbete bara som ett sätt att få pengar för att leva och inte har fullt koll på sin karriär så kanske de inte heller vet vad de kan få i lön och utan kollektivavtal riskerar att få för lite betalt och bli utnyttjade. Dessutom har en person med t.ex. endast grundskoleutbildning som sitter vid kassan i butiken inte samma kraft, och eventuellt saknar kunskapen, att förhandla fram en rättvis lön. Där med är tror jag att det för den stora allmänheten är bra med dessa avtal.

Ki som var på besök från YLE hade en väldigt givande gästföreläsning åt oss. Att kollektivavtal tar bort indiviudalitet är någonting jag redan tog upp under föreläsningen men känner ännu för att diskutera ämnet. Det verkar som att de flesta stora företag inom speciellt servicebranschen och kundservicebranschen betalar ut löner enligt vad kollektivavtal säger. Detta kommer från personlig erfarenhet.

Personligen har jag alltid trott att detta är någonting som är lagstadgat och att exempelvis butikskassor och dylikt betalar ut vad kollektivavtalen säger för att lagen säger så, altså inte mindre och inte mer. Kan detta skapa ett fenomen som gör att arbetstagare känner sig som en i mängden som inte kan diskutera om sina löner? utan att de är någonting givet som bara ändras enligt kollektivavtal.  Eller om vi ser det från arbetstagarens sida: kan det vara att arbetstagaren också tror som jag? Att kollektivavtal måste följas vad gällande löner och att man inte får ge någon annan lön?

Dessa är mina tankar efter föreläsningen.

– Nicke

Som kommentar till Zlatan och transfern till Barcelona, det sades att Pep tyckte att alla skulle vara lika och att Zlatan inte fick tillräckligt med speltid, 46 spelade matcher på säsongen 2009-2010. Ganska mycket skulle jag säga om man jämför med Messis 53. Då kan man ju tolka själv hur mycket bullshit det finns i boken Zlatan. Tvivlar att Pep, som anses vara en av de bästa tränarna på sistone, kan kritiseras för sin ledarstil. Tror mer på att det är fel på Zlatans mottaglighet.

Angående samarbetsförhandlingar, nog är det ju så bara att företagen är byggda för att ge arbetsplatser och göra vinst. Då måste ju nog företagen få gå den väg de tycker är bäst. Är det så att jobb försvinner för att man skall kunna konkurrera på marknaden och motalternativet är att inte säga upp människor, inte kunna konkurrera på marknaden och sen gå i konkurs. Då väljer jag att det finns lite jobb istället för ett konkursbo. Visst är det bra att det finns dom som försöker påverka, i form av minimilöner och så vidare bortåt, men inte är det väl för nationens bästa heller att det finns bara bolag som kommer att gå i konkurs. Automatisering och effektivering är A och O, vid sidan om produkten/tjänsten, kvalité och pris, för att kunna konkurrera på marknaden. Visst är det synd att arbetsplatser försvinner och människor sätts i svåra ekonomiska situationer, men å andra sidan så är det svårt att komma fram med mera arbetsplatser när det är billigare att automatisera. Ingen skulle knappast vilja gå tillbaka till att hacka med hacka i gruvor eller att leka bonde utan maskiner, och samtidigt få 15€ i timmen i lön. Jag har ingen lösning, men vill bara uttrycka min förståelse för automatisering och effektivering.

Ja men en intressant gästföreläsning.

Christoffer