Av: Anna Sundelin, projektforskare
Det hände igen. Jag sökte efter information om en person som är viktig för min forskning och stötte på en annan spännande historia. Visserligen ligger denna berättelse utanför mitt huvudsakliga fokus, men av purt intresse letade jag ändå fram mera information om Ålands Kvinnoförbund och frontfiguren Emmy Karlsson. Det här är vad jag fann.
I slutet av 1800- och början av 1900-talet uppstod det i Finland flera massrörelser enligt utländsk förebild. Kvinnorörelsen var en av dessa, en rörelse som kom att drivas framåt av starka kvinnliga ledare med idéer som uppfattades som mycket radikala av samtiden. Ålands Kvinnoförbund grundades i januari 1906 med Emmy Karlsson som första ordförande. Detta efter att en delegation av åländska kvinnor i december året innan hade besökt Helsingfors och Kvinnosaksförbundet Unionens möte där. Unionen i Helsingfors hade grundats år 1892 och kom att få tre filialer. En i Åbo, en i Lovisa och en i Mariehamn. Av dessa var det endast den i Åbo som kom att bli långlivad.
Efter grundandet av Ålands Kvinnoförbund skred Emmy Karlsson och de övriga aktiva kvinnorna i förbundets styrelse raskt till verket. I juni 1906 samlades ett femtiotal kvinnor i en skogsdunge vid Ytternäs folkskola på Åland söder om Mariehamn. Mötet var sammankallat av Ålands kvinnoförbund och kom att bli deras största satsning det året, kanske någonsin.
Tidningen Åland 3.7.1906
Som framkommer av annonsen ovan, hade friluftsmötet ett mångsidigt program. Deltagarna sjöng sånger och drack kaffe samtidigt som de njöt av det fina vädret och den vackra utsikten över sjön. Efter förfriskningarna talade ordförande Emmy Karlsson om kvinnornas rösträtt och det ansvar som en sådan rätt skulle innebära. Dessutom diskuterades olika aktuella frågor. Den första, om hur förbundet kunde locka fler medlemmar, väckte livlig debatt medan deltagarna snabbt nådde enighet i den andra diskussionsfrågan, dvs. samröret mellan åländska kvinnor och ryska militärer. Ett par veckor senare publicerades ett fördömande undertecknat av Ålands Kvinnoförbund i den lokala pressen. Att åländska kvinnor dansade med ryska soldater, om så i spioneringssyfte, var ett ”uppträdande, hvilket väckt en pinsam uppmärksamhet i vida kretsar” (Åland 2.8 1906). Det bästa vore om kvinnorna omedelbart slutade umgås med soldaterna.
Under det första året efter grundandet sammankom Ålands Kvinnoförbund till nio ordinarie möten, dessa besöktes i genomsnitt av ett fyrtiotal kvinnor. Friluftsmötet i Ytternäs hade också varit en stor framgång. Trots den stora uppslutningen kom det åländska kvinnoförbundet dock inte att bli långvarigt. Den som någon gång varit föreningsaktiv kanske känner igen sig i följande notis i tidningen Åland 28.1.1914.
Härmed meddelades alltså Ålands läsare att kvinnoförbundet numera var nedlagt och att föreningens pengar, en blygsam summa om 16 mark, överflyttats till den åländska Marthaföreningen. Innan nedläggningen hade förbundet inte haft någon verksamhet på flera år. Huvudfrågan, den om kvinnlig rösträtt, hade fått en tillfredsställande lösning redan år 1906. Dessutom hade eldsjälen Emmy Karlsson lämnat Åland år 1907 då hon flyttade till Borgå tillsammans med sin man folkhögskolläraren och senare SFP-politikern Karl Julian Karlsson. Vid sin avtackning fick Emmy Karlsson en illustrerad upplaga av Selma Lagerlöfs Gösta Berlings Saga och det hölls ett hyllningstal till hennes ära, ett tal som hon rörd besvarade och uppmanade till fortsatt kraftigt samarbete för upplysning och bildning. Men utan hennes drivkraft och engagemang kom detta arbete alltså snart att ta sig andra former.
Anna Sundelin är forskare och verksam inom projektet Klasskamp på svenska! I projektet studerar hon kvinnor som var aktiva inom den finlandssvenska vänstern i början av 1900-talet. En av kvinnorna i hennes studie är Emmy och Karl Julian Karlssons dotter, Ragni.