World Veterans Federation – Internationell veteranverksamhet i kalla krigets härvor

1900-tal, aktualiteter, Europa, Finland,

Av: Rasmus Marjanen, doktorand

Senhösten 1950, när kalla krigets gränser redan var befästa i Europa och Koreakriget rasade i öst, grundades i Paris en för tiden högst ovanlig organisation. Krigsveteraner från Belgien, Italien, USA, Turkiet, Jugoslavien, och Frankrike, tillsammans med en rad delegater från ytterligare länder, slog ihop sig och grundade den internationella veteranorganisationen World Veterans Federation (WVF – ursprungligen under namnet International Federation of War Veterans Organizations, från det franska Féderation internationale des organisations d’anciens combattants). De första stegen hade tagits redan 1946 då representanter för ett antal belgiska och franska veteranförbund hade samlats i Bryssel för att diskutera grundandet av en internationell intresseorganisation för krigsveteraner. Under påföljande år knöts ytterligare internationella kontakter – men det spända politiska läget försvårade och fördröjde arbetet. När verksamheten väl kom i gång växte organisationen snabbt och 1951 fick den också konsultativ status inom Förenta nationerna (FN). Enligt organisationens egna uppgifter består den i dag av 172 veteranorganisationer från 121 länder och representerar över 60 miljoner veteraner. Trots detta är organisationen fortfarande rätt outforskad. Dess huvudsakliga uppgift har bestått av att utöka veteranernas synlighet i deras respektive samhällen, och lyfta fram frågor som vårdbehov och veteranstöd.

Läs mer

Analogt och digitalt bör kunna samexistera i arkiv

2000-tal, aktualiteter, Finland, historiepolitik, ,

Av:  Johanna Ilmakunnas

Arkiv och andra minnesorganisationer hör med sina samlingar till de samhällsbärande institutioner som tenderar att tas för givna i våra nordiska demokratier. Samtidigt som arkivinstitutioner förefaller varaktiga och solida, förstörs arkivsamlingar världen över i krisområden till följd av krig och naturkatastrofer. I stabila demokratier som Finland kan arkivens verksamhet däremot lamslås av ekonomiska och administrativa omställningar. Arkivens samhällsbärande arbete hotas även av beslutsfattares svaga förståelse för minnesorganisationers betydelse för demokrati och medborgarinflytande.

Läs mer

Det globala i det lokala. Eller berättelsen om hur en man fört in världen till Arken och tvärtom

Afrika, Allmän historia, ,

Av: Jonas Ahlskog, Kasper Braskén, Patrik Hettula, Fredrik Petersson & Anna Sundelin 

År 2021 fördes historieämnet vid Åbo Akademi in på den globalhistoriska kartan då Europas största globalhistoriska konferens arrangerades i Åbo på initiativ av professor Holger Weiss. Det utgjorde höjdpunkten på ett nästan två decennier långt arbete för att etablera ett globalhistoriskt centrum i Finland. Holger disputerade vid Helsingfors universitet 1997 och var tidigare verksam bland annat som universitetslektor i Afrikas historia och kulturer i Helsingfors. Det nya globalhistoriska rummet började skapas i Åbo redan hösten 2003 då Holger inledde sin tid vid ÅA, först som t.f. professor och från och med juni 2011 som ordinarie professor i allmän historia.

Läs mer

”Sverigefinnarnas sak är vår” – Jan-Magnus Jansson ja ruotsinsuomalaiset

ruotsinsuomalaiset, Samtidshistoria, Sverige, , , ,

Av: Janne Väistö, FD

Muuttoliike Suomesta Ruotsiin kasvoi 1960- ja -70-luvun vaihteessa aivan uusiin mittoihin. 1970-luvun lopulle tultaessa Ruotsiin oli muodostunut merkittävä suomenkielinen vähemmistö. Samaan aikaan alkoi myös ruotsinsuomalaisen identiteetin rakentuminen sekä järjestäytyminen ja vaatimukset kielellisistä oikeuksista. Haasteena oli Ruotsin lainsäädäntö, joka ei tunnustanut ruotsinsuomalaisten erityisasemaa. 1970-luvun lopulla suomalaisessa mediassa nousi esille ruotsinsuomalaisten vähemmistöasema. Uutta oli vielä se, että ruotsinsuomalaisten vähemmistöasema yhdistettiin suomenruotsalaisten oikeuksiin. Yksi keskustelun pelinavaajista oli Hufvudstadsbladetin päätoimittaja ja pitkän linjan Ruotsalaisen kansanpuolueen poliitikko, professori Jan-Magnus Jansson.

Läs mer

Ny maritimhistoria i Åbo

aktualiteter, från fältet, Gästforskare, , ,

Av: Martina Hjertman, FD

Under två halvdagar i slutet av oktober 2025 samlades maritimhistoriskt intresserade och inriktade forskare och museianställda i Forum Marinums lokaler, för att i workshopform diskutera frågor och perspektiv inordnande under vad som internationellt ibland kallas new maritime history. Workshopen med namnet Social Seas: Exploring Maritime Lives, Work, and Worlds through New Maritime History blev till som ett resultat av att jag själv, under hösten 2025, befinner mig som gästforskare vid historieämnet på Åbo Akademi samt vid Sjöhistoriska institutet vid Åbo Akademi. Vistelsen har möjliggjorts genom ett stipendium från Bernadotteprogrammet och Kungliga Gustav Adolfs Akademien, som ger nydisputerade både ekonomiskt stöd och värdefulla möjligheter till internationalisering och akademiskt nätverkande i olika former. Jag kan varmt rekommendera doktorander och nydisputerade att söka detta stipendium när tillfälle ges.

Läs mer

Att leva under hot om förpassning

1800-tal, Finland, Nordisk historia, , , ,

Av: Ann-Catrin Östman, äldre universitetslektor

I de nyheter som förmedlas från USA ingår uppgifter om gripande av sådana som inte anses ha fullvärdiga rättigheter att vistas och bo i landet. Vi kan läsa om tillslag och räder som utförs av myndighet satt att deportera flyktingar och andra som uppehåller sig olagligt i landet. Tvivelsutan sprider åtgärderna rädsla och vanmakt; för ett stort antal människor som är integrerade i amerikanskt samhälle präglas vardagen av hotet om deportering.

I Finland och Sverige förs samtidigt diskussioner om hur reglerna kring uppehållstillstånd för nyanlända och invandrade ska stramas upp.

För 200 år sedan förhörde landshövdingen i Kymmenegårds län en grupp invandrade ester som misstänktes ha kommit till storfurstendömet utan tillbörliga dokument. Läs mer

Moderna veteraner och det finländska veteranorganisationsfältets förändring

1900-tal, 2000-tal, aktualiteter, Finland, från fältet, historiebruk, ,

Av: Rasmus Marjanen, doktorand

Den 4 november 2025 meddelade Finlands Fredsbevararförbund r.f. att organisationen planerar en justering av sina stadgar samt en potentiell namnförändring – med det angivna syftet att bättre kunna säkra stöd åt alla veteraner. Beslutet att byta namn till Suomen Ulkomaanoperaatioiden Veteraaniliitto ry fattades under påföljande förbundsmöte som ägde rum i slutet av samma vecka. I praktiken innebär detta framför allt att potentiellt kunna rekrytera en bredare skara av medlemmar från diverse internationella insatser, för att inkludera dem inom ramen för befintliga veteranstöd som förbundet erbjuder, samt att mer uttryckligen betona förbundets roll som en veteranförening. Utöver detta vill man starkare markera de internationella insatsernas allt mångsidigare, och ofta mer militariserade karaktär, vilket innebär att begreppet fredsbevarande i flera anseenden börjar vara föråldrat. Beslutet reflekterar både hur mycket internationella insatser har förändrats sedan fredsbevarandet under FN-flagg inleddes i Suez 1956, men också i högsta grad hur mycket samhällsklimatet förvandlats kring veteranfrågor i Finland, både gällande organisationsfältet och synen på vem som är veteran.

Läs mer

Symposium om vittnesmålets etik inom humanvetenskaperna

aktualiteter, från fältet, ,

Av: Jonas Ahlskog, docent & Natan Elgabsi, FD

Berättelser i första person av historiska aktörer – vanligtvis i form av dagböcker, brev och rapporter – utgör en viktig och unik informationskälla för historisk forskning. Med tanke på att sådant vittnesmålsmaterial är både oundvikligt och berikande inom historisk forskning, blir en central fråga för historieteorin hur man ska förstå det epistemiska, hermeneutiska och etiska förhållandet mellan vittnesmål och historisk kunskap? I praktiska termer: hur borde historiker förhålla sig till vittnesmål från historiska aktörer om de händelser i det förflutna som deras historiska forskning handlar om? Dessa grundläggande frågor för den historiska forskningens praktik är lika gamla som disciplinen själv. De historiska aktörernas vittnesbörd är avgörande redan för Herodotos Historia, medan vittnesmålets och minnets tillförlitlighet problematiserades redan i Thukydides Historia om det peloponnesiska kriget. Historikerns relation till vittnesmål fick även en avgörande betydelse för utvecklingen av vetenskaplig historieforskning under 1800-talet. Enligt historiefilosofer som Marc Bloch, R. G. Collingwood, Carlo Ginzburg och Paul Ricoeur, är det kritiken av vittnesmålskunskap som särskiljer den moderna idén om historisk kunskap och förståelse. Under de senaste tre decennierna har intresset för vittnesmålets och minnets roll i våra relationer till det förflutna ökat explosionsartat inom historieteorin. Sedan millennieskiftet har det tidigare dominerande forskningsfokuset på narrativitet och representation fått ge vika för frågor om erfarenhet, autenticitet och de historiska objektens ontologi.

Läs mer

Rapport från Nordiska historikermötet i Reykjavík 13–15 augusti 2025

aktualiteter, från fältet, konferenser, medeltiden, Nordisk historia, Nordiska historikermötet

Av: Anna-Stina Hägglund, FD

Tisdagen 12. augusti samlades historiker från Åbo och andra orter i landet till Helsingfors-Vanda flygfält för att åka till Reykjavík och det trettioförsta Nordiska historikermötet som denna gång ägde rum vid Háskóli Íslands 13-15 augusti. Historikermötet är en konferens som arrangerats regelbundet sedan 1905 och utgör ett viktigt forum för den nordiska historieforskningen. För min egen del var detta första gången som jag deltog i just den här konferensen och i denna bloggtext har jag samlat några reflektioner och intryck från den.

Läs mer

Nordisk arbetarhistoria i blickfånget – Rapport från Nordic Labour History Conference i Tammerfors 7–10 maj 2025

från fältet, konferenser

Av: Matias Kaihovirta, docent

De nordiska arbetarhistorikerna har samlats till gemensam konferens sedan 1974. Den 7–10 maj 2025 var det åter Finlands tur att stå värd, denna gång i Tammerfors. Intervallen mellan konferenserna har varierat, och den längsta pausen – tolv år – inföll mellan 2004 och 2016, då det nordiska arbetarhistoriska samarbetet låg i träda.

Efter återstarten i Reykjavik 2016 har de nordiska arbetarhistoriska konferenserna förändrats en del. Konferensspråket är numera helt på engelska, dels för att kunna inkludera utomnordiska deltagare, dels för att kunskaperna i skandinaviska språk bland nordiska historiker är svagare än tidigare.

En annan innehållsmässig förändring gäller arbetarhistoria som forskningsfält. De klassiska begreppen arbetare, arbete, arbetarkultur och arbetarrörelse har utvidgats, om denna förändring har några nordiska arbetarhistoriker skrivit om tidigare. Även konferensen i Tammerfors 2025 bjöd på nya intressanta perspektiv och även nya tolkningar av tidigare klassiska ämnen inom arbetarhistoria.

Läs mer