Exotism som tränger sig in under huden

Av: Marika Kivinen, doktorand, allmän historia

En av de sista dagarna av jullovet sätter jag mig i soffan framför brasan i en hyrstuga med den finska översättningen av boken Le mariage de Loti, skriven av Pierre Loti. Originalet, som även blev känt under namnen Tahiti och Rarahu, utkom 1880. Den finska översättningen utgavs 1917 under namnet Lotin avioliitto och sju år senare gavs boken ut på svenska med titeln Rarahu: en kärleksroman från Söderhavsöarna. Jag vänder mig till min syster och konstaterar:

Det här är en av de stora fröjderna med att vara historiker. Jag kan ta tag i en över hundra år gammal bok. Den både känns och doftar annorlunda.

För mig känns den över hundra år gamla boken exotisk — den är från en annan tid och en annan plats. En liknande effekt ville författaren Pierre Loti åstadkomma med sina romaner.

Boken läser jag som en del av mitt avhandlingsarbete. Avhandlingen behandlar exotism och kolonialism i finländsk och tysk klassisk sångmusik. Jag studerar ämnet genom att planera konserter med detta tema, genom att framföra sångerna, begrunda den konstnärliga processen, musik- och textanalys och genom att studera verkens historiska kontext(er). Läs mer

Familjen Gezelius under stora ofreden

Av: Robin Engblom, doktorand i Nordisk historia

I mars 1710 packade biskopen Johannes Gezelius den yngre ihop sina ägodelar i Åbo och flyttade till Stockholm i all hast. Ryssarna hade redan invaderat Viborg, och närmade sig därefter Helsingfors. Det stora nordiska kriget hade härjat i tio år, och efter nederlaget i Poltava hade svenskarna tvingats till reträtt på östfronten. Johannes Gezelius (1647–1718) var då biskop vid Åbo stift och prokansler vid Kungliga Akademien i Åbo. Därtill förvaltade han flera gods längs den finska västkusten, och ett pappersbruk i Pojo som nu tvingades flytta till Sverige. Läs mer

Tecknade serier som historisk källa

Av: Sandra Waller, doktorand i Nordisk historia

Att se tecknade serier som historisk källa är inte något nytt, men tecknade serier är ändå kanske inte ett lika självklart forskningsobjekt för historiker som andra litterära källor. Serier passar för den delen inte så prydligt in i litteraturbegreppet heller – trots att serier har en anrik historia och har fått allt större anseende inom kulturkretsar. Det är inte bara comic strips längre, det är också graphic novels. Läs mer

Kristallnatten 1938 och finlandssvenskarna

Av: Matias Kaihovirta, forskardoktor i Politisk historia, Helsingfors Universitet

Den 7 november 1938 stegade den polsk-judiske flyktingen Herschel Grynszpan in på den tyska ambassaden i Paris och sköt den tyske legationssekreteraren Ernst vom Rath som skulle avlida två dagar senare till följd av skottskadorna. Motivet var personlig hämnd och följden blev den första omfattande våldsamma judepogromen i Nazityskland som ägde rum natten mellan 9–10 november 1938. Händelsen har gått till historien som kristallnatten och markerade början på nazisternas förintelse av Europas judar under andra världskriget. Läs mer

Kvicksilver i läkekonst, vetenskap och hantverk i Åbo på 1700-talet

Av: Laura Hollsten, universitetslärare i Allmän historia

Då kapten Petter Claesson passerade Öresundtullen på vägen från Amsterdam till Åbo i juli 1774, deklarerade han bland annat tobak, kryddor, färgämnen och papper i tullen. Tobak, kryddor och färgämnen är ofta förekommande produkter i Öresunds tullregister över varor på väg till Åbo. Men utöver dessa tullade Claesson också 50 skålpund (ca. 21 kilo) kvicksilver. Även om kvicksilver inte var en lika vanlig handelsvara som tobak och kryddor, betraktades kvicksilver som en nödvändig substans med många användningsområden på 1700-talet. Läs mer

”Say cheese!”

Av: Anna-Sundelin, FD, forskare i historia

Liksom nu förtiden då större delen av den civiliserade mänskligheten är försedd med fickur, så skall också i en snar framtid fotografiska apparaten blir vår ständiga följeslagare, inpassad i en plånbok, ett lorgnettetui, en käpp, en hatt, ja kanske som rosett i ett knapphål. För Niépces och Daguerres lärjungar är inget mer omöjligt. Ännu en kort tid, och mänskligheten, som befolkar vårt klot, är delad i två klasser: fotograferande och de som låta fotografera sig. (Nya Pressen 1.10.1890, s. 3).

Så rapporterade en entusiastisk korrespondent från den amatörfotografikonferens som ordnades i slutet av september år 1890 i Berlin. Under konferensen, den första i sitt slag, hade det stått klart att fotografering inte längre var något som enbart var till för de fåfänga utan nu även hade blivit  ”ett viktigt värktyg (sic)  i konstens, vetenskapens, samhällets hand” fullt jämförbart med  uppfinningar så som ångmaskinen, järnvägen och telefonen. Läs mer

Historiebruk och politik i videospelet Ghost of Tsushima

Av: Emil Kaukonen, doktorand i Allmän historia

Den 17 juli 2020 släppte Sony Interactive Entertainment PlayStation 4-spelet Ghost of Tsushima, som utvecklats av Sucker Punch Productions och som varit föremål för spekulation och debatt inom videospelsmedielandskapet sedan det planerade projektet offentliggjordes i oktober 2017. Sedan släppet har spelet fått mycket positiva recensioner – till exempel ligger dess recensionsmedeltal vid aggregatorn Metacritic i skrivande stund vid 83/100 för kritikerrecensioner och 9.2/10 för konsumentrecensioner. Att Ghost of Tsushima är en mycket framgångsrik produkt står alltså klart, men det som gör spelet intressant för oss historiker är skärningspunkten mellan spelutvecklarnas historiebruk och konsumenternas förväntningar. I skapandet av en historiskt inspirerad spelmiljö spelar såväl kulturella beröringspunkter som politik och marknadsförutsättningar in. Läs mer

Lectio praecursoria 4.9.2020

Av:  FM Robert Louhimies

Sommaren 1989 besökte Sovjetunionens ledare Michail Gorbatjov Paris. Då han anlände till flygfältet Orly möttes han av ryska emigranter och ättlingar till emigranter som, genom att vifta på tsartida skuldsedlar, ville framhålla att Sovjetunionen hade obetalda skulder från tiden före oktoberrevolutionen. Demonstranterna uttryckte en vilja att bli ersatta och därigenom få upprättelse för den känsla av orättvisa som funnits i över 60 år. Läs mer

Akademiska traditioner online

Av: Johanna Ilmakunnas, biträdande professor i Nordisk historia

Under de senaste månaderna har så gått som alla akademiker – i ordets bredaste bemärkelse – fått anpassa sig till en ny hybridtillvaro. Efter att ha jobbat tio år på distans har jag glatt mig över att så många ofta mentala förhinder för distansarbete och distansdeltagande har grusats på grund av covid-19. Möten och samarbete på distans har varit vanliga för många internationellt aktiva forskare redan länge, även om kanske inte lika vanliga inom ens eget universitet med ens närmaste kolleger innan det blev ett måste. Läs mer

Staten, privatisering och kriser

Av: Kasper Kepsu, FD, universitetslärare i Nordisk historia

Under coronakrisens gång har statsmaktens styrka i krishantering tagits upp i olika sammanhang. Som bekant, leder krissituationer ofta till att samhälleliga problem som under normala omständigheter jäser under ytan bubblar upp. I regel verkar det som om stater med en förhållandevis stark och centraliserad statsmakt lyckats bekämpa viruset bättre än mer decentraliserade stater, där möjligheterna att ingripa är begränsade och statsmakten i vissa fall saknar legitimitet. Läs mer