Rapport från 1700-talsdagarna i Åbo

1700-talssällskap, konferens, Nordisk historia,

Av: Hanna Bendz, Doktorand

1700-talsdagarna i Åbo gick av stapeln under tre vackra sensommardagar i augusti. Nordiska forskare och doktorander från olika akademiska discipliner samlades och rullade i gång det nya arbetsåret genom att träffa nya och gamla bekanta, dela tankar och erfarenheter och ta del av varandras presentationer. Konferensens tema var ”the 18th century and the north” – forskning om Skandinavien, Östersjöregionen och norra Europa ur internationellt perspektiv, samt föreställningar om Norden och det nordiska.

Läs mer

Sommarskolan: Vetenskapligt skrivande och skapandets glädje

Forskarens vardag, från fältet, Nordisk historia, ,

Av: Josefine Sjöberg, doktorand

I mitten av augusti ordnades den gemensamma sommarskolan för nordisk historia vid Åbo Akademi och Finlands historia vid Åbo universitet. Ett tiotal doktorander samlades i Arken, för att diskutera temat ”Det vetenskapliga skrivandet och skapandets glädje”. På programmet stod både ett antal föredrag och workshoppar. Vi diskuterade utmaningar som vi har upplevt i våra skrivprocesser, och delade med oss av tips för hur man kan göra dem mer njutbara.

Läs mer

Det allvarligaste brottet mot mänskligheten: slavhandel och slaveri

2000-tal, aktualiteter, Europa, Globalhistoria,

Av: Professor Holger Weiss

Den 25 mars 2026, på den internationella minnesdagen för slaveriets och transatlantiska slavhandelns offer, antog Förenta nationernas generalförsamling en resolution som erkände handeln med förslavade afrikaner och den rasifierade förslavningen av afrikaner som det allvarligaste brottet mot mänskligheten. Detta, betonar United Nations Declaration of the Trafficking of Enslaved Africans and Racialized Chattel Enslavement of Africans as the Gravest Crime against Humanity (UNDOTEA): ”På grund av det avgörande avbrottet i världshistorien, dess omfattning, varaktighet, systematiska karaktär, brutalitet och bestående konsekvenser som fortsätter att prägla alla människors liv genom rasifierade system för arbete, egendom och kapital.” Resolutionen understryker vidare: ”Vikten av att ta itu med historiska orättvisor som drabbat afrikaner och människor i diasporan på ett sätt som främjar rättvisa, mänskliga rättigheter, värdighet och läkning, samtidigt som den betonade att krav på ersättning utgör ett konkret steg mot gottgörelse.”

Läs mer

World Veterans Federation – Internationell veteranverksamhet i kalla krigets härvor

1900-tal, aktualiteter, Europa, Finland,

Av: Rasmus Marjanen, doktorand

Senhösten 1950, när kalla krigets gränser redan var befästa i Europa och Koreakriget rasade i öst, grundades i Paris en för tiden högst ovanlig organisation. Krigsveteraner från Belgien, Italien, USA, Turkiet, Jugoslavien, och Frankrike, tillsammans med en rad delegater från ytterligare länder, slog ihop sig och grundade den internationella veteranorganisationen World Veterans Federation (WVF – ursprungligen under namnet International Federation of War Veterans Organizations, från det franska Féderation internationale des organisations d’anciens combattants). De första stegen hade tagits redan 1946 då representanter för ett antal belgiska och franska veteranförbund hade samlats i Bryssel för att diskutera grundandet av en internationell intresseorganisation för krigsveteraner. Under påföljande år knöts ytterligare internationella kontakter – men det spända politiska läget försvårade och fördröjde arbetet. När verksamheten väl kom i gång växte organisationen snabbt och 1951 fick den också konsultativ status inom Förenta nationerna (FN). Enligt organisationens egna uppgifter består den i dag av 172 veteranorganisationer från 121 länder och representerar över 60 miljoner veteraner. Trots detta är organisationen fortfarande rätt outforskad. Dess huvudsakliga uppgift har bestått av att utöka veteranernas synlighet i deras respektive samhällen, och lyfta fram frågor som vårdbehov och veteranstöd.

Läs mer

Analogt och digitalt bör kunna samexistera i arkiv

2000-tal, aktualiteter, Finland, historiepolitik, ,

Av:  Johanna Ilmakunnas

Arkiv och andra minnesorganisationer hör med sina samlingar till de samhällsbärande institutioner som tenderar att tas för givna i våra nordiska demokratier. Samtidigt som arkivinstitutioner förefaller varaktiga och solida, förstörs arkivsamlingar världen över i krisområden till följd av krig och naturkatastrofer. I stabila demokratier som Finland kan arkivens verksamhet däremot lamslås av ekonomiska och administrativa omställningar. Arkivens samhällsbärande arbete hotas även av beslutsfattares svaga förståelse för minnesorganisationers betydelse för demokrati och medborgarinflytande.

Läs mer

Det globala i det lokala. Eller berättelsen om hur en man fört in världen till Arken och tvärtom

Afrika, Allmän historia, ,

Av: Jonas Ahlskog, Kasper Braskén, Patrik Hettula, Fredrik Petersson & Anna Sundelin 

År 2021 fördes historieämnet vid Åbo Akademi in på den globalhistoriska kartan då Europas största globalhistoriska konferens arrangerades i Åbo på initiativ av professor Holger Weiss. Det utgjorde höjdpunkten på ett nästan två decennier långt arbete för att etablera ett globalhistoriskt centrum i Finland. Holger disputerade vid Helsingfors universitet 1997 och var tidigare verksam bland annat som universitetslektor i Afrikas historia och kulturer i Helsingfors. Det nya globalhistoriska rummet började skapas i Åbo redan hösten 2003 då Holger inledde sin tid vid ÅA, först som t.f. professor och från och med juni 2011 som ordinarie professor i allmän historia.

Läs mer

”Sverigefinnarnas sak är vår” – Jan-Magnus Jansson ja ruotsinsuomalaiset

ruotsinsuomalaiset, Samtidshistoria, Sverige, , , ,

Av: Janne Väistö, FD

Muuttoliike Suomesta Ruotsiin kasvoi 1960- ja -70-luvun vaihteessa aivan uusiin mittoihin. 1970-luvun lopulle tultaessa Ruotsiin oli muodostunut merkittävä suomenkielinen vähemmistö. Samaan aikaan alkoi myös ruotsinsuomalaisen identiteetin rakentuminen sekä järjestäytyminen ja vaatimukset kielellisistä oikeuksista. Haasteena oli Ruotsin lainsäädäntö, joka ei tunnustanut ruotsinsuomalaisten erityisasemaa. 1970-luvun lopulla suomalaisessa mediassa nousi esille ruotsinsuomalaisten vähemmistöasema. Uutta oli vielä se, että ruotsinsuomalaisten vähemmistöasema yhdistettiin suomenruotsalaisten oikeuksiin. Yksi keskustelun pelinavaajista oli Hufvudstadsbladetin päätoimittaja ja pitkän linjan Ruotsalaisen kansanpuolueen poliitikko, professori Jan-Magnus Jansson.

Läs mer

Ny maritimhistoria i Åbo

aktualiteter, från fältet, Gästforskare, , ,

Av: Martina Hjertman, FD

Under två halvdagar i slutet av oktober 2025 samlades maritimhistoriskt intresserade och inriktade forskare och museianställda i Forum Marinums lokaler, för att i workshopform diskutera frågor och perspektiv inordnande under vad som internationellt ibland kallas new maritime history. Workshopen med namnet Social Seas: Exploring Maritime Lives, Work, and Worlds through New Maritime History blev till som ett resultat av att jag själv, under hösten 2025, befinner mig som gästforskare vid historieämnet på Åbo Akademi samt vid Sjöhistoriska institutet vid Åbo Akademi. Vistelsen har möjliggjorts genom ett stipendium från Bernadotteprogrammet och Kungliga Gustav Adolfs Akademien, som ger nydisputerade både ekonomiskt stöd och värdefulla möjligheter till internationalisering och akademiskt nätverkande i olika former. Jag kan varmt rekommendera doktorander och nydisputerade att söka detta stipendium när tillfälle ges.

Läs mer

Att leva under hot om förpassning

1800-tal, Finland, Nordisk historia, , , ,

Av: Ann-Catrin Östman, äldre universitetslektor

I de nyheter som förmedlas från USA ingår uppgifter om gripande av sådana som inte anses ha fullvärdiga rättigheter att vistas och bo i landet. Vi kan läsa om tillslag och räder som utförs av myndighet satt att deportera flyktingar och andra som uppehåller sig olagligt i landet. Tvivelsutan sprider åtgärderna rädsla och vanmakt; för ett stort antal människor som är integrerade i amerikanskt samhälle präglas vardagen av hotet om deportering.

I Finland och Sverige förs samtidigt diskussioner om hur reglerna kring uppehållstillstånd för nyanlända och invandrade ska stramas upp.

För 200 år sedan förhörde landshövdingen i Kymmenegårds län en grupp invandrade ester som misstänktes ha kommit till storfurstendömet utan tillbörliga dokument. Läs mer

Moderna veteraner och det finländska veteranorganisationsfältets förändring

1900-tal, 2000-tal, aktualiteter, Finland, från fältet, historiebruk, ,

Av: Rasmus Marjanen, doktorand

Den 4 november 2025 meddelade Finlands Fredsbevararförbund r.f. att organisationen planerar en justering av sina stadgar samt en potentiell namnförändring – med det angivna syftet att bättre kunna säkra stöd åt alla veteraner. Beslutet att byta namn till Suomen Ulkomaanoperaatioiden Veteraaniliitto ry fattades under påföljande förbundsmöte som ägde rum i slutet av samma vecka. I praktiken innebär detta framför allt att potentiellt kunna rekrytera en bredare skara av medlemmar från diverse internationella insatser, för att inkludera dem inom ramen för befintliga veteranstöd som förbundet erbjuder, samt att mer uttryckligen betona förbundets roll som en veteranförening. Utöver detta vill man starkare markera de internationella insatsernas allt mångsidigare, och ofta mer militariserade karaktär, vilket innebär att begreppet fredsbevarande i flera anseenden börjar vara föråldrat. Beslutet reflekterar både hur mycket internationella insatser har förändrats sedan fredsbevarandet under FN-flagg inleddes i Suez 1956, men också i högsta grad hur mycket samhällsklimatet förvandlats kring veteranfrågor i Finland, både gällande organisationsfältet och synen på vem som är veteran.

Läs mer