Etikettarkiv: arkiv

Synliga och osynliga länkar i den akademiska världen

Av: Professor Johanna Ilmakunnas

Jag gillar att läsa författarens förord eller tack samt dedikationer i doktorsavhandlingar och andra akademiska verk. Ingen akademiker, bland dem historiker, som fortsättningsvis skriver sina publikationer vanligen ensamt, verkar i ett tomrum. Att samtala i tal och skrift med andra forskare, levande och döda, är kärnan i det akademiska arbetet från de första essäerna och andra texterna man skriver som ung student till texter man skriver under sin karriär som historiker. Med historiker menar jag här den som studerat historia på universitetsnivå, läst sig brett och djupt in på källkritik, källor och tidigare forskning samt tagit med sig en kritisk och nyfiken ställning till vart än livet tar en.

Läs mer

Samtal mellan en biskopinna och en friherrinna: Kvinnlig korrespondens under tidigmodern tid

Av: fil. mag. Robin Engblom

Tackar nu er allrakäraste fru som och hans högvördighet för all den trogna omvårdnad som de ifrån första stunden har haft om mig; ber ännu vidare att de inte draga sin omvårdnad om mig och min lilla gosse, som ingen har att lita till […]”

– Friherrinnan Maria Elisabet Kruse till biskopinnan Hedvig Lietzen, odaterat brev

Friherren Arvid Mauritzson Horns plötsliga frånfälle 1692 lämnade hans fru, friherrinnan Maria Elisabet Kruse (d. 1697), i en knepig sits. Familjen var djupt skuldsatt efter att Arvid tagit ett lån på 5 000 koppardaler för att låta bygga ett nytt kapell i anslutning till Karuna sätesgård, varpå de obetalda räntorna hade hopat sig. Den adliga familjen hade visserligen stora jordegendomar, men saknade lösa tillgångar och stadiga inkomster efter Arvids bortgång. För Maria Kruse, som vant sig i ett liv av överflöd, var situationen säkerligen odräglig. Därtill fanns en oro för att hennes yngste son Christer (1681–1717) inte skulle ha tillgång till ett ståndsmässigt liv eller en vederbörlig utbildning.

Läs mer

https://riksarkivet.se/infor-besok-stockholm

Arbete i arkiv är essentiellt för historiker

Av: Professor Johanna Ilmakunnas, Nordisk historia

För många historiker var övergång från arbetet på campus och i arbetsrum, seminarierum eller läsesalar till distansarbete i början av coronapandemin på våren 2020 förmodligen inte revolutionärt. Många av oss är vana vid att arbeta åtminstone periodvis inte bara hemma utan också i bibliotek och arkiv (naturligtvis även i caféer). Att arkiven och biblioteken stängdes hade betydliga konsekvenser för historikers arbete: Att kunna arbeta i arkiv i ens egen hemstad blev omöjligt och en arkivresa till ett arkiv i en annan stad – för att inte tala om en arkivresa utomlands, exempelvis till Sverige – kunde man endast drömma om. Därtill blev det svårt att få tag på forskningslitteratur som inte finns i elektronisk form eller finns elektroniskt tillgänglig endast i databaser tillgängliga i ett bibliotekets egna utrymmen. Restriktionerna som orsakats av pandemin har drabbat i synnerhet doktorander, men all forskning som kräver långsiktigt arkivarbete har lidit. Upplevelsen delas av kolleger runtom Europa. Under tiden har de allra striktaste restriktioner emellertid nedmonterats och många arkiv och bibliotek har kunnat öppna för forskare.

läs mer

Bytte månglerskan kön? Om ett kartotek och dess kikhål in i det förflutna

Av: Ann-Catrin Östman, akademilektor i historia

I det sena 1600-talets Åbo begränsades månglerskornas varuhantering: på söndagarna skulle dessa kvinnor endast få sälja tvål, tobak och matvaror. Det här förtäljer en anteckning i det så kallade Dahlströmska kartoteket, ett kortregister som innehåller noteringar bland annat om ärenden behandlade av stadens magistrat. Ett annat indexkort kastar ljus över klädesmånglerskan Anna Greta Lindströms försäljning under 1770-talet, medan det från 1817 finns en notering om änkan Maria Sanders mångleri-rörelse. Läs mer

Telefonen på väggen till höger om vaktbåset

Av: Holger Weiss, professor i Allmän historia

Det fanns en gång, det var en gång, för länge sedan… När jag inledde mina studier i historia framhävde min lärare att en historisk undersökning inte bör börja på detta sätt. Vi skriver inte berättelser utan dekonstruerar, särskådar och skiljer åt det oväsentliga från det väsentliga i det förflutna. ”Hur det egentligen hände,” förvisso. Till källorna, till ursprunget, gräva så djupt som det bara är möjligt. Historieforskningen med tyngdpunkt på den senare delen av det sammansatta ordet hade förädlat den källkritiska metoden och även framställningen. Läs mer

Källors aktörskap eller en kort berättelse om en oumbärlig källas oväntade väg till mitt arbetsbord (Den olidliga bekvämligheten med välorganiserade arkiv)

Av: Johan Ehrstedt, doktorand i Allmän historia

Historiker skriver ofta och mycket om betydelsen av källor i allmänhet och ”sina” källor i synnerhet. Och detta med rätta: det är både en klyscha och en truism att säga att utan tillgång till kvarlevor som genom vårt arbete förvandlas till källor skulle det inte finnas vetenskaplig historieforskning. En sak som dock tycks ha fått rätt så lite uppmärksamhet i historikers resonemang om källor är sätten på vilka källors förefintlighet påverkar vårt arbete. Läs mer

Pirater i kaparvatten

Av: Emil Kaukonen, doktorand i Allmän historia

Det är välbekant för de flesta historiker att källorna ofta bjuder på spännande eller småroliga detaljer som måste läggas åt sidan då de inte passar inom ramen för ett pågående projekt. Ibland handlar det endast om ett intressant ordval eller en underhållande anekdot, men nu som då stöter vi på material som kunde bjuda på nya forskningsrön med hjälp av de rätta analytiska glasögonen. Läs mer