Kategoriarkiv: Samtidshistoria

Varför är ett historiskt perspektiv på industrialisering så intressant?

1900-tal, Finland, Samtidshistoria,

Av Christoffer Holm, doktorand

De senaste årtiondena har stora delar av den gamla industrialiserade världen upplevt omfattande förändringar. Arbetsplatser har förlorats, fabriker har övergivits och sociala omställningar och problem har följt. Allt anses ha börjat i Nordamerika på 1970-talet, men olika industrialiserings- och avindustrialiseringsprocesser har skett i alla tider sedan industrier uppkom, mer eller mindre världsomspännande. Processerna har givetvis haft olika intensitet och intervall i olika delar av världens ekonomier, och med industrins tillväxt har nedläggningarna, då de kommit, förstås blivit mer omfattande med omfattande uppsägningar, övergivna fabrikskomplex och hela samhällen i förfall som konsekvens. Perioden sedan 1970-talet kan både i västvärlden och senare i stora delar av den övriga världen ändå anses vara en period av mer dramatisk avindustrialisering. Inledningsvis ansågs automatiseringen och flytten av produktion till lågkostnadsländer ha varit huvudorsakerna, men anledningarna är och har varit många. Forskare har länge också debatterat hur stor del av den västerländska avindustrialiseringen som handlar om en naturlig utveckling mot servicesamhällets allt starkare dominans, och vad som kan handla om misslyckad politik eller världsekonomins nyckfullhet.  

Läs mer

Kan historiker vara opartiska?

historiebruk, historiepolitik, Samtidshistoria, , ,

Av: universitetslektor, Jonas Ahlskog

Rubriken för min bloggtext är lånad. Originalet återfinns i filosofen och historikern R. G. Collingwoods föredrag vid Stubbs Historical Society, 27 januari 1936: ”Can Historians be Impartial?” Stubbs är Oxforduniversitets äldsta och kanske mest prestigefyllda föredragsforum, ofta gästat av högdjur inom brittisk politik och kultur. Vid tidpunkten var Collingwood främst känd som arkeolog och historiker. Han var aktuell med sitt hyllade verk Roman Britain and the English Settlements (1936) och förväntades antagligen tala i anslutning till bokens empiriska rön. Förväntan infriades inte. I stället höll Collingwood ett föredrag som måtte ha chockerat sällskapets konservativa och besuttna publik. Collingwood förnekade inte enbart att historiker kan vara opartiska, utan även att det ens är önskvärt:

Läs mer

En lyckad läsning

aktualiteter, Samtidshistoria, , ,

Av: fil. mag. Martin Pettersson

Historiker har ett speciellt förhållande till läsning som aktivitet. Att läsa är inte endast ett sätt att närma sig största delen av det historiska källmaterialet, det är också ett ideal. Historikern bör läsa och underförstått tycka om att läsa. Annars är det helt enkelt svårt att göra det vi gör. Men vad utgör en lyckad läsning och varför är läsning en av de viktigaste sakerna vi gör men samtidigt något vi ogärna skriver ut att vi sysslar med?

Läsningen som aktivitet bedöms emellanåt på ett motstridigt och därför också intressant sätt, både i daglig diskussion och mer specifikt inom den akademiska världen. Titt som tätt dyker det i nyhetsmedian upp inlägg om personer som läser över hundra böcker per år eller om hur just du kan läsa snabbare. Här blir läsningen något mätbart; mängden sidor och böcker avgör hur lyckad läsningen är. Det är mindre relevant vilka texter som läses. Inom den akademiska sfären finns dessa kvantitativa tendenser närvarande, inte minst då det gäller att ha en visuellt gedigen bibliografi. Men i högre grad får åtminstone denna skribent känslan av att en lyckad läsning inom det akademiska antyder en läsning av de rätta texterna. Det finns en tyst kunskap om vilka texter man förväntas ha läst och kan ta ställning till i det man skriver inom sitt eget fält. Läsningen som aktivitet är sekundär, det som läses blir relevant endast i den mån det kan tillfogas det man skriver.

Läs mer

Historikerns framtid, nutid och förfluten tid

aktualiteter, Allmän historia, Samtidshistoria

Av: Holger Weiss, professor i Allmän historia

Den 23 februari 2022 tog min kollega Maria Sjöberg mig på långvandring i Göteborg. Någonstans mellan Röda Sten Konsthall och Nya Varvet kom vi in på det då dagsaktuella världspolitiska läget. Hur ser man på situationen i Finland, undrade min kollega, vad tror du att kommer att hända som näst? Vi bollade fram och tillbaka olika scenarier och tolkningar, alla utgående ifrån att läget var spänt vid gränsen till Ukraina. I ingen de olika framtidsvisionerna ingick möjligheten av ett fullskaligt krig, otänkbart i den nutida sammansvetsade världen. Nästa dag rullade pansarvagnarna över gränsen.

Läs mer

Vi talar om global historia, men vem bryr sig

1900-tal, 2000-tal, Afrika, Europa, Globalhistoria, Mellanöstern, Nordisk historia, Samtidshistoria, Sverige, USA, , , , , , , , ,

Det brittiska imperiet var vid tidpunkten för sitt största geografiska omfång även det största muslimska imperiet, en observation som passerar över huvudet på de flesta när vi diskuterar fenomen som imperier och dess koppling till imperialism och kolonialism. Det är istället det nationella ramverket som fortsättningsvis definierar hur och vad man kan hålla fast i när vi tänker på vad som utgör ”historia”. För vad skulle vi göra om vi inte har nationen att hålla i handen? Läs mer

Ett ojämnt översiktsverk om aktuell historiefilosofi, del 2

1700-tal, 1800-tal, 1900-tal, 2000-tal, Europa, Finland, Globalhistoria, historiebruk, historiepolitik, Historiografi, Nordisk historia, Samtidshistoria, Student Åbo Akademi, Sverige

Och här nedan följer del 2 av Kaukonens och Ehrstedts funderingar kring Historian teoria:

I detta blogginlägg granskas närmare de fyra artiklar i boken Historian teoria som enligt vår åsikt har mest praktisk relevans för vårt dagliga arbete som historiker och i synnerhet vårt skrivande. Artiklarna begreppsliggör och problematiserar utifrån sina respektive perspektiv frågor och teman som vi dagligen brottas med men som vi mer sällan medvetet tänker på eller ger uttryck för.  Läs mer

En samhällskris som blivit en hungerkris och snart en omfattande svältkris – Tchadsjöregionen

2000-tal, Afrika, Klimat, Samtidshistoria

I slutet av februari 2017 meddelade Förenta Nationerna att det för första gången sedan 2011 råder akut svält i världen. I och för sig kom nyheten inte som en överraskning. Södra och delar av östra Afrika drabbades av en svår torka 2016 som en följd av 2015/16-års El Niño-anomali. I sju stater (Sydafrika, Madagaskar, Malawi, Moçambique, Swaziland, Zambia och Zimbabwe) utlystes nödsituation efter att skörden misslyckats eller totalt uteblivit och 16 miljoner människor hotas av svält (se vidare http://www1.wfp.org/southern-africa-emergency). Sedermera har även Etiopien utlyst nödtillstånd som en följd av 2016-års torka med ytterligare 5,6 miljoner människor som är i behov av nödhjälp. Det att Förenta Nationerna nu fäster uppmärksamhet till att svältkris råder i en rad länder som i första hand är ett resultat av mänskligt agerande. Läs mer

Hybriditet, Guldkusten och euroafrikaner i sekelskiftet 1800–1900

1800-tal, 1900-tal, Afrika, Europa, Globalhistoria, Okategoriserade, Samtidshistoria

Brittiska Guldkustens euroafrikaner är intressanta studieobjekt då man vill lokalisera det globala i det lokala. Deras historia hör också till en bortglömd historia eftersom den nationella historieskrivningen har fokuserat på Ghanas självständighet och velat glömma den koloniala tiden. Anmärkningsvärt är att euroafrikanerna under kritiska perioder i Guldkustens historia var etablerade politiska aktörer med interkontinentala nätverk och kunskap som de satte i rörelse på hemmafronten. Läs mer