Etikettarkiv: 1900-tal

Exotism som tränger sig in under huden

Av: Marika Kivinen, doktorand, allmän historia

En av de sista dagarna av jullovet sätter jag mig i soffan framför brasan i en hyrstuga med den finska översättningen av boken Le mariage de Loti, skriven av Pierre Loti. Originalet, som även blev känt under namnen Tahiti och Rarahu, utkom 1880. Den finska översättningen utgavs 1917 under namnet Lotin avioliitto och sju år senare gavs boken ut på svenska med titeln Rarahu: en kärleksroman från Söderhavsöarna. Jag vänder mig till min syster och konstaterar:

Det här är en av de stora fröjderna med att vara historiker. Jag kan ta tag i en över hundra år gammal bok. Den både känns och doftar annorlunda.

För mig känns den över hundra år gamla boken exotisk — den är från en annan tid och en annan plats. En liknande effekt ville författaren Pierre Loti åstadkomma med sina romaner.

Boken läser jag som en del av mitt avhandlingsarbete. Avhandlingen behandlar exotism och kolonialism i finländsk och tysk klassisk sångmusik. Jag studerar ämnet genom att planera konserter med detta tema, genom att framföra sångerna, begrunda den konstnärliga processen, musik- och textanalys och genom att studera verkens historiska kontext(er). Läs mer

”The present conditions are far from being satisfactory”

Av: Fredrik Petersson, docent i Postkolonial globalhistoria

Det brittiska socialdemokratiska partiet, British Labour Party, drog slutsatsen 1928 att studiet av den allmänna välfärden för alla inhemska medlemmar i det brittiska imperiet låg i fokus för partiet. Frågan handlade särskilt om att studera och förbättra ”the Condition of the Natives from the Material, Intellectual and Hygenic Point of View” i de brittiska kolonierna.  Orsaken till varför just British Labour Party kom fram till denna ståndpunkt är att just denna åsikt utgjorde en del av en större undersökning av den koloniala frågan, påbörjad på initiativ av ledaren för den internationella socialistiska rörelsen under mellankrigstiden: Labour and Socialist International (LSI) under 1920-talet. Läs mer

Globaliseringens gulbleke ryttare (3): Tunkuyau eller Sången om influensan

Av: Holger Weiss, professor i Allmän historia, ämnesansvarig

Al-Haji Umar Krachi (al-ḥājj ‘Umar b. Abī Bakr, ca. 1858–1934) var en muslimsk lärd som verkade i dagens norra Ghana och räknas under sin tid som en av de mest inflytelserika imamerna i regionen. Han har lämnat efter sig ett tiotals texter och manuskript, däribland en beskrivning om umbäranden och lidandet under en epidemi. Texten går under namnet Tunkuyau och har av många forskare, däribland mig själv, översatts som ”Sången om influensan” och har beskrivits som ett av de få lokala vittnesbörden över influensapandemins härjningar i norra Ghana 1918–1919. Läs mer

Globaliseringens gulbleke ryttare (2): Två decennier av lidande i norra Ghana

Av: Holger Weiss, professor i Allmän historia, ämnesansvarig

För generationen som föddes i Voltabäckenet i dagens norra Ghana och södra Burkina Faso år 1899 var 1900-talets två första årtionden en koncentration av endogena och exogena stressfaktorer av hittills okänd omfång och intensitet, det senare framför allt i form av svåra epidemier och epizootier (djursjukdomar). Deras föräldrar hade upplevt den stora boskapsdöden (boskapspest) under förra hälften av 1890-talet och sett hur miljontals afrikanska vandringsgräshoppor våg efter våg svepte över regionen i slutet av 1890-talet. Därtill kom Babatus och Samoris slavräder som riktade sig mot konkomba och ”Grunshi” eller de statslösa etniska grupperna som levde i Voltabäckenet. Läs mer

”At last the Influenza is on us, and has caught us as unprepared as ever.”

Av: Patrik Hettula, doktorand i Allmän historia

I historien om pandemier kommer coronaviruset eller COVID-19 definitivt att få sitt eget kapitel, men tiden är inte ännu mogen för det kapitelutkastet. Istället blickar historikern tillbaka på sitt material och finner den spanska sjukan, som också den har ett kapitel i boken. I mitt material dyker den spanska sjukan upp på Guldkusten, i dagens Ghana, i kölvattnet av det första världskriget. Continue reading

Globaliseringens gulbleke ryttare

Av: Holger Weiss, professor i Allmän historia

Globaliseringen, lär vi studenterna, är lika med sammanlänkningar, nätverk och flöden. Kommunikation över kontinenterna, förbindelser, sammanflätningar, kontakter. Translokala, transregionala, transnationella, transkontinentala, globala. Roland Wenzlhuemer har i sin nya bok Globalgeschichte schreiben: Eine Einführung in 6 Episoden (2017; Doing Global History: An introduction in 6 concepts, 2019) föreslagit sex ingångar – koncept – som (enskilt eller i kombination) kan anläggas för att ur ett globalhistoriskt perspektiv de- och rekonstruera gårdagens spatiala och temporala dimensioner. Läs mer

Om materiellt aktörskap och tingens makt

Av: Jutta Ahlbeck, projektforskare

… ett Zigenarfölje om 7 personer kom in till oss i stugan och frågade om de fick koka kaffe där i sina medhavda kaffepannor. Min syster tordes ej neka dem, utan låvade om de då efter kaffe drickandet skulle resa sin väg vilket de låvade.

(Informant från  Pedersöre)

Romers och övriga gårdfarihandlares försäljningsverksamhet under tidigt 1900-tal var organiserad kring ting. I minnesmaterial minns informanter ur majoritetsbefolkningen hur romska familjer kom i häst och kärra med sina skramlande varor som var ämnade för försäljning eller utbyte. Läs mer

En arkeologisk sommardeckare

Av: Andreas Granberg, doktorand i Nordisk historia

Vi går in i sommarmånaderna. En tid då lugnet börjar lägga sig i Arkens korridorer. På andra håll vaknar det däremot till liv.

Eller åtminstone så brukade sommarmånaderna innebära en markant ökning av arkeologiska utgrävningar. Förr gick man nämligen ut och grävde efter sin forntid, medan det nuförtiden räcker med ett salivprov för att bestyrka eller omkullkasta ens förhoppningar om vem man är. Läs mer

En titt på ett politiskt rum – IWW och Work People’s College

Av: Tommi Kippola, filosofie kandidat

Under tidigt 1900-tal var syndikalismen den dominanta vänsterideologiska rörelsen före den ryska revolutionen och Sovjetunionens grundande. Syndikalism är en utomparlamentarisk facklig åskådning som avvisar den centrala statsmakten och förordar lokalt fackligt inflytande och lokala avtal. Därmed vänder sig syndikalismen mot politiskt och parlamentariskt arbete. Med sitt enkla budskap blev dessa fackföreningar populära bland lågavlönade arbetare som saknade yrkeskompetens och arbetade inom branscher där riskfaktorn var hög. Läs mer

Vaccination på 1700- och 1900-talen

Av: Laura Hollsten, universitetslärare i Allmän historia

Vaccinationsmotståndet i vissa delar av Österbotten har debatterats flitigt och forskare har undersökt motståndarnas synsätt och attityder. Vaccinationsmotståndets historia har också rönt en hel del uppmärksamhet under den senaste tiden. Men det kan också vara värt att komma ihåg att Österbotten på 1700-talet var ett föregångsområde när det gällde vaccinering. läs mer