Kategoriarkiv: Allmän historia

Källors aktörskap eller en kort berättelse om en oumbärlig källas oväntade väg till mitt arbetsbord (Den olidliga bekvämligheten med välorganiserade arkiv)

Av: Johan Ehrstedt, doktorand i Allmän historia

Historiker skriver ofta och mycket om betydelsen av källor i allmänhet och ”sina” källor i synnerhet. Och detta med rätta: det är både en klyscha och en truism att säga att utan tillgång till kvarlevor som genom vårt arbete förvandlas till källor skulle det inte finnas vetenskaplig historieforskning. En sak som dock tycks ha fått rätt så lite uppmärksamhet i historikers resonemang om källor är sätten på vilka källors förefintlighet påverkar vårt arbete. Läs mer

Pirater i kaparvatten

Av: Emil Kaukonen, doktorand i Allmän historia

Det är välbekant för de flesta historiker att källorna ofta bjuder på spännande eller småroliga detaljer som måste läggas åt sidan då de inte passar inom ramen för ett pågående projekt. Ibland handlar det endast om ett intressant ordval eller en underhållande anekdot, men nu som då stöter vi på material som kunde bjuda på nya forskningsrön med hjälp av de rätta analytiska glasögonen. Läs mer

Leveranstid 1-3 veckor: spridning av nyheter då och nu

Av: Kajsa Varjonen, doktorand i Allmän historia

Stämningen i Glasgow var spänd den 23 juni år 1725. En ny skatt på malt skulle implementeras i Skottland från och med den här dagen, och invånarna i staden var inte nöjda. En kvinna arresterades av stadens borgmästare för att hon och en grupp andra betett sig störande, och skatteuppbärare rapporterade att de hade hotats med att bli stenade ifall de försökte göra inventarier av staden maltlager. Kvällen därpå bröt dock oroligheterna ut på allvar. Soldater hade skickats till staden för att trygga ordningen, men de fick både glåpord och stenar i nacken då de anlände. Situationen eskalerade ytterligare under kvällen och slutade med att parlamentsledamoten Daniel Campbells herrgård Shawfield i utkanten av staden plundrades under natten. Läs mer

En titt på ett politiskt rum – IWW och Work People’s College

Av: Tommi Kippola, filosofie kandidat

Under tidigt 1900-tal var syndikalismen den dominanta vänsterideologiska rörelsen före den ryska revolutionen och Sovjetunionens grundande. Syndikalism är en utomparlamentarisk facklig åskådning som avvisar den centrala statsmakten och förordar lokalt fackligt inflytande och lokala avtal. Därmed vänder sig syndikalismen mot politiskt och parlamentariskt arbete. Med sitt enkla budskap blev dessa fackföreningar populära bland lågavlönade arbetare som saknade yrkeskompetens och arbetade inom branscher där riskfaktorn var hög. Läs mer