Etikettarkiv: begreppshistoria

Att översätta svenska till svenska: nyckelord i historisk forskning

1700-tal, Finland, Gästforskare, Nordisk historia, Sverige, ,

Av: Sari Nauman, docent

Oftast tycker jag att det går bra, arbetet med källorna. Jag förstår vad jag läser, jag förstår hur jag ska förklara det. Men ibland fastnar jag vid ett ord som först verkar litet men sedan långsamt växer sig allt större. Ordet visar sig vara en nyckel, och utan det släpps jag inte in. Jag kan rycka på axlarna och försöka gå vidare, men närvaron av nyckeln kommer därefter att fortsätta pocka på min uppmärksamhet och viska att det finns något mer än vad jag ser: källmaterialet innehåller något jag ännu inte har förstått. Det handlar om ord som har olika innebörd då och nu, som inte enkelt låter sig överföras mellan tidsperioder: nyckelord.

Läs mer

En lyckad läsning

aktualiteter, Samtidshistoria, , ,

Av: fil. mag. Martin Pettersson

Historiker har ett speciellt förhållande till läsning som aktivitet. Att läsa är inte endast ett sätt att närma sig största delen av det historiska källmaterialet, det är också ett ideal. Historikern bör läsa och underförstått tycka om att läsa. Annars är det helt enkelt svårt att göra det vi gör. Men vad utgör en lyckad läsning och varför är läsning en av de viktigaste sakerna vi gör men samtidigt något vi ogärna skriver ut att vi sysslar med?

Läsningen som aktivitet bedöms emellanåt på ett motstridigt och därför också intressant sätt, både i daglig diskussion och mer specifikt inom den akademiska världen. Titt som tätt dyker det i nyhetsmedian upp inlägg om personer som läser över hundra böcker per år eller om hur just du kan läsa snabbare. Här blir läsningen något mätbart; mängden sidor och böcker avgör hur lyckad läsningen är. Det är mindre relevant vilka texter som läses. Inom den akademiska sfären finns dessa kvantitativa tendenser närvarande, inte minst då det gäller att ha en visuellt gedigen bibliografi. Men i högre grad får åtminstone denna skribent känslan av att en lyckad läsning inom det akademiska antyder en läsning av de rätta texterna. Det finns en tyst kunskap om vilka texter man förväntas ha läst och kan ta ställning till i det man skriver inom sitt eget fält. Läsningen som aktivitet är sekundär, det som läses blir relevant endast i den mån det kan tillfogas det man skriver.

Läs mer

Transhistorisk hungersnöd? Historievetenskapen och fascinerande teorier

1900-tal, Allmän historia, Okategoriserade, ,

Av: Johan Ehrstedt, doktorand

De senaste årtiondena har en mer uttrycklig och underbyggd teorianvändning blivit en vardaglig del av historikers arbete. Historikern Kim Salomon konstaterade redan för drygt tio år sedan att historieforskningen befinner sig i ett teoretiskt korsdrag med impulser från vitt skilda discpliner. I fokus för Salomons intresse låg främst historieforskningens närmande med samhällsvetenskaperna men det oaktat beskrev hans formulering en förändring som omfattar stora delar av historieforskningen i allmänhet.

Läs mer

Skogsfinnarnas koloniala medbrottslighet?

historiebruk, Nordisk historia, ,

Av: FD Mats Wickström

En färsk akademisk trend är att skriva in Finland och finländare i den västerländska kolonialismens och rasismens historia (se gärna Johan Ehrstedts inlägg i denna blogg för en kritisk diskussion). Projektet påminner om försöken på 2010-talet att fösa in Finlands historia i den europeiska Förintelsehistorien och EU:s metanarrativ, vilka inte fick något större genomslag. Inte minst på grund av att forskarna inte kunde påvisa några nya vägande empiriska rön om Finlands delaktighet i Förintelsen.

I den nyligen utgivna historieantologin Finnish Colonial Encounters: From Anti-Imperialism to Cultural Colonialism and Complicity (2021) är, som titeln antyder, frågan om skuld implicit närvarande även om dess innebörd för den förment banbrytande boken inte närmare diskuteras. Humanister brukar göra gällande att ord(val) har stor betydelse och Cambridge Dictionary definierar ”complicity” som ”involvement in a crime or some activity that is wrong”. Istället begagnar sig bokens redaktörer Raita Merivirta (forskardoktor vid allmän historia vid Åbo universitet), Leila Koivunen (professor i allmän historia vid Åbo universitet) och Timo Särkkä (universitetslektor i allmän historia vid Jyväskylä universitet) i sitt programmatiska inledningskapitel så gott som rakt av av begreppet ”colonial complicity”. Begreppet lanserades 2009 i den feministiska och postkolonialistiska forskningsantologin Complying with Colonialism: Gender, Race and Ethnicity in the Nordic Region. Historikerna Merivirta, Koivunen och Särkkä bjuder inte på någon egen tolkning av begreppet utan utgår från definitionen i Complying with Colonialism i sin egen definition: ”[….] participation in overseas colonialism by a country [min fetning, förklaras nedan] which ’has neither been historically situated as one of the colonial centres in Europe nor has it been an ‘innocent victim’ or mere outsider of the colonial projects’”.

Läs mer