Kategoriarkiv: Nordisk historia

Lectio praecursoria 4.9.2020

Av:  FM Robert Louhimies

Sommaren 1989 besökte Sovjetunionens ledare Michail Gorbatjov Paris. Då han anlände till flygfältet Orly möttes han av ryska emigranter och ättlingar till emigranter som, genom att vifta på tsartida skuldsedlar, ville framhålla att Sovjetunionen hade obetalda skulder från tiden före oktoberrevolutionen. Demonstranterna uttryckte en vilja att bli ersatta och därigenom få upprättelse för den känsla av orättvisa som funnits i över 60 år. Läs mer

Akademiska traditioner online

Av: Johanna Ilmakunnas, biträdande professor i Nordisk historia

Under de senaste månaderna har så gått som alla akademiker – i ordets bredaste bemärkelse – fått anpassa sig till en ny hybridtillvaro. Efter att ha jobbat tio år på distans har jag glatt mig över att så många ofta mentala förhinder för distansarbete och distansdeltagande har grusats på grund av covid-19. Möten och samarbete på distans har varit vanliga för många internationellt aktiva forskare redan länge, även om kanske inte lika vanliga inom ens eget universitet med ens närmaste kolleger innan det blev ett måste. Läs mer

Staten, privatisering och kriser

Av: Kasper Kepsu, FD, universitetslärare i Nordisk historia

Under coronakrisens gång har statsmaktens styrka i krishantering tagits upp i olika sammanhang. Som bekant, leder krissituationer ofta till att samhälleliga problem som under normala omständigheter jäser under ytan bubblar upp. I regel verkar det som om stater med en förhållandevis stark och centraliserad statsmakt lyckats bekämpa viruset bättre än mer decentraliserade stater, där möjligheterna att ingripa är begränsade och statsmakten i vissa fall saknar legitimitet. Läs mer

Social distansering i mitten av 1700-talet – brev mellan far och son

Av: Johanna Ilmakunnas, biträdande professor i Nordisk historia

I början av oktober 1755 skrev professorn vid Akademien i Åbo Carl Fredrik Mennander (1712–1786) från Stockholm till sin son Carl Fredrik (1748–1803) som stannade hemma i Åbo.

Jag är nu, Gudi låf! lyckeligen framkommen, och mår wäl, så at du icke behöfwer oroa dig öfwer din Fars tillstånd. War nu på din sida altid en beskedlig gåsse, dygdig, flitig och sedig, samt löp icke mycket ute, i synnerhet tunt klädd; utan sköt din hälsa, och kom altid i hog, at du genom alt detta ökar din Fars nöje, och förlänger hans lifstid. För all ting war flitig i dina böner till Gud, och i bibelns läsande. Skrif mig ock flitigt till, och berätta, huru du mår och hwad du giör. Jag fordrar icke ännu af dig något grannt skrifsätt, utan att du enfaldigt uttrycker din mening och barnsliga hjertelag.

Jag är beständigt din trogne och hulde fader

C.F. Mennander.

Läs mer

Tänka motströms kan vara stort

Av: Nils Erik Villstrand, professor emeritus i Nordisk historia

Med första bandet av sin Svea rikes historia (1747) kom Olof Dalin att röra om ordentligt i den dåtida intellektuella myrstacken. Han utgick här ifrån att Anders Celsius hade rätt som hävdade att vattnet i haven minskade med omkring en centimeter per år. Sverige var inget urgammalt rike eftersom landet legat under vatten ännu några århundraden före Kristi födelse. Därmed blev den storståtliga göticistiska historieskrivningen med Sverige i rollen som folkens urhem omöjlig. Tanken om en långsam och alltjämt pågående vattenminskning stred också mot Bibelns skapelseberättelse. Läs mer

Då reformationen kom till Stralsund – ”Stralsunder Kirchenbrechen” och klostret Marienkrones öde

Av: Anna-Stina Hägglund, doktorand i Nordisk historia

Vårterminen har precis börjat och universitetets korridorer är igen fyllda med studenter och forskare efter julledigheten. Liksom det sjungs i den traditionella julsången så varar ”julen ända fram till påska” och även om det nu ännu är en god bit kvar till påsk så kommer jag i denna text att skriva om händelserna i hansestaden Stralsund under stilla veckan 1525, en vecka som var allt annat än stilla. Det var nämligen då, under det s.k. ”Kirchenbrechen” eller ”Kirchensturm” (Brytningen/stormningen av kyrkorna), som reformationen med full kraft nådde staden. Läs mer

Bytte månglerskan kön? Om ett kartotek och dess kikhål in i det förflutna

Av: Ann-Catrin Östman, akademilektor i historia

I det sena 1600-talets Åbo begränsades månglerskornas varuhantering: på söndagarna skulle dessa kvinnor endast få sälja tvål, tobak och matvaror. Det här förtäljer en anteckning i det så kallade Dahlströmska kartoteket, ett kortregister som innehåller noteringar bland annat om ärenden behandlade av stadens magistrat. Ett annat indexkort kastar ljus över klädesmånglerskan Anna Greta Lindströms försäljning under 1770-talet, medan det från 1817 finns en notering om änkan Maria Sanders mångleri-rörelse. Läs mer

Aktrisen Stenberg och den undflyende vardagskonsumtionen

Av: Marie Steinrud, forskare vid Stockholms universitet och Nordiska museet

I slutet av oktober 1789 ansökte en av Stockholms mest firade skådespelerskor Lisette Stenberg om konkurs. Hon var då engagerad vid Stenborgs teater och hade nått stora framgångar under den korta tid som gått sedan hon debuterade i sångspelet ”Arlequin favorit-sultaninna”, en ”komedi blandad med visor” i april samma år. Läs mer

Spöket vid slottsmuren

Av: Miriam Rönnqvist, doktorand i Nordisk historia

Det är dimma om morgnarna nu och höstmörkret sänker sig allt snabbare om kvällarna. I  butikerna har pumpor, sötsaker i form av spöken och kusliga kostymer börjat dyka upp. En grå och dimmig höstdag kom jag ihåg två brev som jag råkat hitta i korrespondensen mellan Gustav II Adolf och rikskanslern Axel Oxenstierna. Innehållet i breven var på alla sätt en skräckhistoria. Läs mer

Målningar som källor

Av: Johanna Ilmakunnas, biträdande professor i Nordisk historia

Kan historiker använda sig av målningar, gravyrer, ritningar eller andra visuella (för-fotografiska) föreställningar av världen som källor i sin forskning? Kan de utgöra likvärdigt material som skriftliga dokument? Sannolikheten att man får ett jakande svar på dessa frågor från medlemmar av historikerskrået är mycket stor. Läs mer