Etikettarkiv: 1600-tal

Bytte månglerskan kön? Om ett kartotek och dess kikhål in i det förflutna

Av: Ann-Catrin Östman, akademilektor i historia

I det sena 1600-talets Åbo begränsades månglerskornas varuhantering: på söndagarna skulle dessa kvinnor endast få sälja tvål, tobak och matvaror. Det här förtäljer en anteckning i det så kallade Dahlströmska kartoteket, ett kortregister som innehåller noteringar bland annat om ärenden behandlade av stadens magistrat. Ett annat indexkort kastar ljus över klädesmånglerskan Anna Greta Lindströms försäljning under 1770-talet, medan det från 1817 finns en notering om änkan Maria Sanders mångleri-rörelse. Läs mer

Spöket vid slottsmuren

Av: Miriam Rönnqvist, doktorand i Nordisk historia

Det är dimma om morgnarna nu och höstmörkret sänker sig allt snabbare om kvällarna. I  butikerna har pumpor, sötsaker i form av spöken och kusliga kostymer börjat dyka upp. En grå och dimmig höstdag kom jag ihåg två brev som jag råkat hitta i korrespondensen mellan Gustav II Adolf och rikskanslern Axel Oxenstierna. Innehållet i breven var på alla sätt en skräckhistoria. Läs mer

Att följa bönderna ut i skogen

Av: Jakob Starlander, Sveriges Lantbruksuniversitet (SLU), doktorand

De stora och vidlyftiga skogarna i 1600- och 1700-talets Sverige och Finland hade en dunkel och mystisk dimma över sig. Skogen var alla sorters väsen och oknytts domän och man gjorde god sak i att varken förarga dem eller förringa deras betydelse. Det är åtminstone ofta så de folkliga traditionerna utmålat dessa platser, som på många sätt format människors vardag. Men faktum är att skogen och den skogbärande utmarken länge utgjort en mycket central skådeplats för såväl människors idoga arbete som konflikter därom. Det var här som bönderna lät sin boskap beta om somrarna och det var här de fick sitt byggnadsvirke, hushållsbränsle och material till sina redskap. Läs mer

Om ”Rijfs-finskan”– etnicitet och trolldomsfall i 1600-talets Österbotten

Av: Marko Lamberg, forskare, Tammerforsuniversitet &                  Ann-Catrin Östman, akademilektor, Åbo Akademi

Det är Beata  Persdotter som först drar till sig vår uppmärksamhet när vi under arbete med andra projekt möter henne i dokument. År 1689 anklagades hon för trolldom i Jakobstad och hon drogs in i en mycket omfattande process, då hon bland annat anklagades för åsamkande av sjukdom hos flera personer. Hon påstods också ha lyckats få en ung man att stjäla. Beata var gift två gånger: först med en båtsman som blev handelsman och efter hans död med en skomakare. När hon utpekades som trollpacka hade hon under en lång tid bott i den lilla hamnstaden. Ur domstolsprotokollen framgår det att Beata var finskspråkig och hon kallades för ”Rijfs-finskan”. Läs mer