Kategoriarkiv: aktualiteter

World Veterans Federation – Internationell veteranverksamhet i kalla krigets härvor

1900-tal, aktualiteter, Europa, Finland,

Av: Rasmus Marjanen, doktorand

Senhösten 1950, när kalla krigets gränser redan var befästa i Europa och Koreakriget rasade i öst, grundades i Paris en för tiden högst ovanlig organisation. Krigsveteraner från Belgien, Italien, USA, Turkiet, Jugoslavien, och Frankrike, tillsammans med en rad delegater från ytterligare länder, slog ihop sig och grundade den internationella veteranorganisationen World Veterans Federation (WVF – ursprungligen under namnet International Federation of War Veterans Organizations, från det franska Féderation internationale des organisations d’anciens combattants). De första stegen hade tagits redan 1946 då representanter för ett antal belgiska och franska veteranförbund hade samlats i Bryssel för att diskutera grundandet av en internationell intresseorganisation för krigsveteraner. Under påföljande år knöts ytterligare internationella kontakter – men det spända politiska läget försvårade och fördröjde arbetet. När verksamheten väl kom i gång växte organisationen snabbt och 1951 fick den också konsultativ status inom Förenta nationerna (FN). Enligt organisationens egna uppgifter består den i dag av 172 veteranorganisationer från 121 länder och representerar över 60 miljoner veteraner. Trots detta är organisationen fortfarande rätt outforskad. Dess huvudsakliga uppgift har bestått av att utöka veteranernas synlighet i deras respektive samhällen, och lyfta fram frågor som vårdbehov och veteranstöd.

Läs mer

Analogt och digitalt bör kunna samexistera i arkiv

2000-tal, aktualiteter, Finland, historiepolitik, ,

Av:  Johanna Ilmakunnas

Arkiv och andra minnesorganisationer hör med sina samlingar till de samhällsbärande institutioner som tenderar att tas för givna i våra nordiska demokratier. Samtidigt som arkivinstitutioner förefaller varaktiga och solida, förstörs arkivsamlingar världen över i krisområden till följd av krig och naturkatastrofer. I stabila demokratier som Finland kan arkivens verksamhet däremot lamslås av ekonomiska och administrativa omställningar. Arkivens samhällsbärande arbete hotas även av beslutsfattares svaga förståelse för minnesorganisationers betydelse för demokrati och medborgarinflytande.

Läs mer

Ny maritimhistoria i Åbo

aktualiteter, från fältet, Gästforskare, , ,

Av: Martina Hjertman, FD

Under två halvdagar i slutet av oktober 2025 samlades maritimhistoriskt intresserade och inriktade forskare och museianställda i Forum Marinums lokaler, för att i workshopform diskutera frågor och perspektiv inordnande under vad som internationellt ibland kallas new maritime history. Workshopen med namnet Social Seas: Exploring Maritime Lives, Work, and Worlds through New Maritime History blev till som ett resultat av att jag själv, under hösten 2025, befinner mig som gästforskare vid historieämnet på Åbo Akademi samt vid Sjöhistoriska institutet vid Åbo Akademi. Vistelsen har möjliggjorts genom ett stipendium från Bernadotteprogrammet och Kungliga Gustav Adolfs Akademien, som ger nydisputerade både ekonomiskt stöd och värdefulla möjligheter till internationalisering och akademiskt nätverkande i olika former. Jag kan varmt rekommendera doktorander och nydisputerade att söka detta stipendium när tillfälle ges.

Läs mer

Moderna veteraner och det finländska veteranorganisationsfältets förändring

1900-tal, 2000-tal, aktualiteter, Finland, från fältet, historiebruk, ,

Av: Rasmus Marjanen, doktorand

Den 4 november 2025 meddelade Finlands Fredsbevararförbund r.f. att organisationen planerar en justering av sina stadgar samt en potentiell namnförändring – med det angivna syftet att bättre kunna säkra stöd åt alla veteraner. Beslutet att byta namn till Suomen Ulkomaanoperaatioiden Veteraaniliitto ry fattades under påföljande förbundsmöte som ägde rum i slutet av samma vecka. I praktiken innebär detta framför allt att potentiellt kunna rekrytera en bredare skara av medlemmar från diverse internationella insatser, för att inkludera dem inom ramen för befintliga veteranstöd som förbundet erbjuder, samt att mer uttryckligen betona förbundets roll som en veteranförening. Utöver detta vill man starkare markera de internationella insatsernas allt mångsidigare, och ofta mer militariserade karaktär, vilket innebär att begreppet fredsbevarande i flera anseenden börjar vara föråldrat. Beslutet reflekterar både hur mycket internationella insatser har förändrats sedan fredsbevarandet under FN-flagg inleddes i Suez 1956, men också i högsta grad hur mycket samhällsklimatet förvandlats kring veteranfrågor i Finland, både gällande organisationsfältet och synen på vem som är veteran.

Läs mer

Symposium om vittnesmålets etik inom humanvetenskaperna

aktualiteter, från fältet, ,

Av: Jonas Ahlskog, docent & Natan Elgabsi, FD

Berättelser i första person av historiska aktörer – vanligtvis i form av dagböcker, brev och rapporter – utgör en viktig och unik informationskälla för historisk forskning. Med tanke på att sådant vittnesmålsmaterial är både oundvikligt och berikande inom historisk forskning, blir en central fråga för historieteorin hur man ska förstå det epistemiska, hermeneutiska och etiska förhållandet mellan vittnesmål och historisk kunskap? I praktiska termer: hur borde historiker förhålla sig till vittnesmål från historiska aktörer om de händelser i det förflutna som deras historiska forskning handlar om? Dessa grundläggande frågor för den historiska forskningens praktik är lika gamla som disciplinen själv. De historiska aktörernas vittnesbörd är avgörande redan för Herodotos Historia, medan vittnesmålets och minnets tillförlitlighet problematiserades redan i Thukydides Historia om det peloponnesiska kriget. Historikerns relation till vittnesmål fick även en avgörande betydelse för utvecklingen av vetenskaplig historieforskning under 1800-talet. Enligt historiefilosofer som Marc Bloch, R. G. Collingwood, Carlo Ginzburg och Paul Ricoeur, är det kritiken av vittnesmålskunskap som särskiljer den moderna idén om historisk kunskap och förståelse. Under de senaste tre decennierna har intresset för vittnesmålets och minnets roll i våra relationer till det förflutna ökat explosionsartat inom historieteorin. Sedan millennieskiftet har det tidigare dominerande forskningsfokuset på narrativitet och representation fått ge vika för frågor om erfarenhet, autenticitet och de historiska objektens ontologi.

Läs mer

Rapport från Nordiska historikermötet i Reykjavík 13–15 augusti 2025

aktualiteter, från fältet, konferenser, medeltiden, Nordisk historia, Nordiska historikermötet

Av: Anna-Stina Hägglund, FD

Tisdagen 12. augusti samlades historiker från Åbo och andra orter i landet till Helsingfors-Vanda flygfält för att åka till Reykjavík och det trettioförsta Nordiska historikermötet som denna gång ägde rum vid Háskóli Íslands 13-15 augusti. Historikermötet är en konferens som arrangerats regelbundet sedan 1905 och utgör ett viktigt forum för den nordiska historieforskningen. För min egen del var detta första gången som jag deltog i just den här konferensen och i denna bloggtext har jag samlat några reflektioner och intryck från den.

Läs mer

Vad skulle Klinge säga?! reflektioner kring akademiska förord

1600-tal, 1900-tal, aktualiteter, Politisk historia,

Av: Sebastian Lindberg, doktorand

Under de fyra åren som jag arbetat med min doktorsavhandling har jag haft glädjen att ha ett eget bord i Nationalbibliotekets vackra södra sal i Helsingfors. Då litteraturen, staplad i svajande torn på bordet, börjat smaka för mycket trä eller förmågan att konstruera sammanhängande meningar totalt verkar ha runnit ur mig (sker speciellt på eftermiddagstimmarna) har jag ibland tagit en kort promenad till Rotundans hylla med publicerade doktorsavhandlingar. En samling där min egen avhandling också hoppeligen någon gång kommer att ingå.

Läs mer

Finlandssvenska öden i Sovjetunionen

1900-tal, aktualiteter, Nordisk historia, Politisk historia, Ryssland,

Av: docent Matias Kaihovirta

Kort efter jag disputerat blev jag inbjuden att medverka på en öppna dörrars-dag i Pojo lokalhistoriska arkiv i Fiskars (arkivet finns numera i Karis). Under tillställningen besökte mest ortsbor arkivet, en del i hopp om att hitta information om olika lokalhistoriska ärenden de intresserat sig för, andra kom helt enkelt för att umgås och dela med sig av sina minnen och berättelser från hemorten.

Det var ändå ett samtal som jag kommer särskilt väl ihåg. Besökaren hade tagit sig tid att besöka arkivet denna dag för att få berätta om ett ärende som länge hemsökt hans släkt. Vad hände med deras släkting, en bruksarbetare från Billnäs som under inbördeskriget flydde till Ryssland? Jag kände till namnet på besökarens släkting. Det var fråga om en röd bruksarbetare som flytt undan de vita och tagit sig till Sovjetryssland och senare hade han fått arbete i Baku. Under flera år hade han sänt brev och vykort från Baku till familjen i Billnäs. Men efter 1930 slutade breven att komma från Baku.

Läs mer

Om Alvi och Yngve, och att lyfta funktionshinderhistoria ut ur marginalen

1900-tal, aktualiteter, Finland,

Av: Hanna Lindberg, FD

Fotografiet är taget sommaren 1917 på Sunnanberg Mellangård i Pargas. Längst till höger står min morfar Runes Lindholm som då är tre år gammal. Festfin poserar han tillsammans med sina föräldrar Gideon och Elsa, samt syskonen Doris, Alvi och babyn Elvi. Det syns kanske inte så tydligt på det mörka fotografiet, men Alvi sitter i en hög stol med ordentligt stöd för ryggen. Eventuellt är det den rullstol han använde och som många år senare fortfarande fanns bevarad på vinden i huset. Alvi var nämligen rullstolsburen, troligtvis under hela sitt liv. Han dog endast 16 år gammal, men fanns väl bevarad i morfar minne. Det berättades att Alvi var rolig och tuff, till exempel att han i ung ålder snodde cigaretter, vilket säkert imponerade på den tre år yngre lillebrodern.

 Foto: privat

Läs mer

Jakten på historisk kontext

aktualiteter, Globalhistoria,

Av: Jonas Ahlskog, FD

Under höstens grundkurser i historia har jag otaliga gånger hänvisat till att en händelse eller handling skall ’förstås i sin historiska kontext’. Här är jag i gott sällskap: kulturhistorikern Peter Burke har (rätt) nyligen framhållit idén om att ’förstå i kontext’ som historieforskarens favoritslogan, lika användbar som den är obestämd. Om inte sloganen skall förbli ett sätt att slentrianmässigt förutsätta det som skall förklaras, så måste man fråga: vilken är den historiska kontexten? Det förflutna är trots allt frånvarande, så dess ’kontext’ är alltid en rekonstruktion som historikern måste leda i bevis. Studenterna borde därför genast få sig till livs att hänvisningar till ’kontext’ inte är någon universallösning som genast förmår räta ut alla frågetecken; i stället borde hänvisningen sporra till följdfrågor: vilken kontext, och varför just denna?

Faktum är också att den moderna historievetenskapens utveckling är nära förbunden med ibruktagandet av nya perspektiv och begrepp för att redogöra för ’historisk kontext’. Ett bra exempel i samtiden är globalhistoria. Som många andra ’nya’ inriktningar är globalhistorien en reaktion på upplevda brister kring hur tidigare historieforskning uppfattat händelsernas kontext. Likt socialhistoria på 1960-talet är globalhistoria en motrörelse, men det som den reagerar på främst är inte historia uppifrån. Kritiken gäller istället fokuset på nationens historia och Europa inom historieforskningen. Så gott som alla globalhistoriker hänvisar till ’global kontext’ som ett botemedel mot historieforskningens metodologiska nationalism och eurocentrism.

Läs mer