Etikettarkiv: källor/källmaterial

Globaliseringens gulbleke ryttare (3): Tunkuyau eller Sången om influensan

Av: Holger Weiss, professor i Allmän historia, ämnesansvarig

Al-Haji Umar Krachi (al-ḥājj ‘Umar b. Abī Bakr, ca. 1858–1934) var en muslimsk lärd som verkade i dagens norra Ghana och räknas under sin tid som en av de mest inflytelserika imamerna i regionen. Han har lämnat efter sig ett tiotals texter och manuskript, däribland en beskrivning om umbäranden och lidandet under en epidemi. Texten går under namnet Tunkuyau och har av många forskare, däribland mig själv, översatts som ”Sången om influensan” och har beskrivits som ett av de få lokala vittnesbörden över influensapandemins härjningar i norra Ghana 1918–1919. Läs mer

Källan som aldrig sinar och historikerns pusselbitar

Av: Oscar Winberg, doktorand i Allmän historia

Historikern har ofta ett komplicerat förhållande till “sina” källor. Mycket svett och en del tårar spills över bristerna och luckorna i källmaterialet vi jobbar med. Samtidigt kan ett viktigt “fynd” i arkiven ge en kraftig adrenalinkick och efter den betydande mängden timmar historiker kan jobba med samma källa är det föga överraskande att vi knyter an med källmaterialet och personerna från det förflutna som tar form i dem. Källmaterialet är pusselbitarna vi behöver för att uppfatta bilden av det förflutna. Medan vissa historiker anstränger sig för att hitta tillräckligt många pusselbitar för att kunna urskilja vilket motiv som döljer sig bakom kämpar andra med ett överflöd av bitar, som om någon samlat bitar från tiotals olika pussel i en och samma ask. Då jag läser Johan Ehrstedts text om utmaningarna i arkiven i Bangladesh kan jag inte låta bli att reflektera över mina “egna” källor – i synnerhet en unik källa som jag spenderat otaliga timmar med under de senaste åren: Nixon inspelningarna. Läs mer

Källors aktörskap eller en kort berättelse om en oumbärlig källas oväntade väg till mitt arbetsbord (Den olidliga bekvämligheten med välorganiserade arkiv)

Av: Johan Ehrstedt, doktorand i Allmän historia

Historiker skriver ofta och mycket om betydelsen av källor i allmänhet och ”sina” källor i synnerhet. Och detta med rätta: det är både en klyscha och en truism att säga att utan tillgång till kvarlevor som genom vårt arbete förvandlas till källor skulle det inte finnas vetenskaplig historieforskning. En sak som dock tycks ha fått rätt så lite uppmärksamhet i historikers resonemang om källor är sätten på vilka källors förefintlighet påverkar vårt arbete. Läs mer

Målningar som källor

Av: Johanna Ilmakunnas, biträdande professor i Nordisk historia

Kan historiker använda sig av målningar, gravyrer, ritningar eller andra visuella (för-fotografiska) föreställningar av världen som källor i sin forskning? Kan de utgöra likvärdigt material som skriftliga dokument? Sannolikheten att man får ett jakande svar på dessa frågor från medlemmar av historikerskrået är mycket stor. Läs mer