Kategoriarkiv: Okategoriserade

Transhistorisk hungersnöd? Historievetenskapen och fascinerande teorier

Av: Johan Ehrstedt, doktorand

De senaste årtiondena har en mer uttrycklig och underbyggd teorianvändning blivit en vardaglig del av historikers arbete. Historikern Kim Salomon konstaterade redan för drygt tio år sedan att historieforskningen befinner sig i ett teoretiskt korsdrag med impulser från vitt skilda discpliner. I fokus för Salomons intresse låg främst historieforskningens närmande med samhällsvetenskaperna men det oaktat beskrev hans formulering en förändring som omfattar stora delar av historieforskningen i allmänhet.

Läs mer

Damer för sina hattar

Av: FD Anna Sundelin

Passa på! Uppmanade annonsen i Vasabladet 1906 läsarna. Alli Lindroos har billiga hattar till salu. Kanske reade hon ut sitt lager av sommarhattar för att ett mindre lager var praktiskt då hon inom kort skulle flytta sin verksamhet till en mera centralt belägen plats? Den nya butikslokalen låg vid hörnet av salutorget i Vasa. Mot vägen fanns ett hus i två våningar med stora fönster.  Om man hade turen att ha sin affär i gatuplan kunde förbipasserande alltså få en skymt av varuutbudet och även se vilka kunder som för tillfället befann sig inne i affären. Lindroos fick dock nöja sig med en blygsammare lokal på andra våningen i ett trähus inne på gården.   

Läs mer

Österbotten i Svenskfinland

Av: Nils Erik Villstrand, professor emeritus

Den som reser med ögon och öron öppna återvänder med något att berätta. Minister Pär Stenbäcks besök i Österbotten för en tid sedan inspirerade honom till en kolumn i Hbl som Radio Vega lyhört följde upp i ”Slaget efter tolv” den 19.10 där Stenbäck kunde diskutera den vidgade kunskapsklyftan mellan nord och syd i Svenskfinland, österbottningarnas allt tätare relation till grannen i väster och svenskösterbottningarnas (alltjämt svaga) kunskaper i finska med minister Ole Norrback och Paula Erkkilä, vd för Österbottens handelskammare. Det blev en mångsidig och saklig diskussion som är väl värd att hålla vid liv. Därför några synpunkter av en historiker med ett österbottniskt perspektiv på tillvaron.

Läs mer

Från fältet: aktuell historieforskning vid Lunds universitet

Av: Emil Kaukonen, doktorand

Forskartillvaron stänger oss ofta inom fyra väggar, och nästan obemärkt blir vi inrutade i samma system, vanor och tankebanor som möter oss från måndag till fredag. Stabilitet och struktur är naturligtvis grundläggande förutsättningar för forskningsarbetet, men samtidigt finns det ett behov för nya impulser: att uppleva hur en annan institution fungerar, att samtala med både gamla och nya bekanta för att utbyta idéer, och helt enkelt att andas en annan akademisk luft.

Läs mer

Historiska paralleller som bekväm-tv

Av: FD Oscar Winberg, Allmän historia

Våren 2020, när det kändes som om hela världen kastades upp och ner, var det många som ändrade på sitt tv-tittande. Utöver myndigheternas televiserade covid-informationstillfällen vände många blickarna mot ett ny(gammalt) tv-innehåll. Vid sidan om så kallad “prestige” tv, såsom Succession, Killing Eve eller The Handmaid’s Tale, återvände många till mera bekant underhållning: tröst-tv. Serier från 1990-talet, som Frasier, Felicity och Buffy the Vampire Slayer, blev aktuella igen då tittare sökte någon form av trygghet i en vardag som kändes allt annat än trygg. Själv vände jag mig bland annat till Jeopardy! med Alex Trebek som en trygghetsgarant. X-Files å sin sida erbjöd en lättsmält portion nostalgi.

Läs mer

Svensk jord i svenska röda händer

Av: Carl-Erik Strandberg, doktorand i Nordisk historia

”Kultur, språk och allt nationellt är folkets egendom och ingen kan frånröva folket detta. Så länge socialismen icke förverkligats har borgarklassen monopol på alla dessa folkens rikedomar och därmed är såväl minoriteten som majoriteten inom en nation hindrad att leva sitt eget nationella liv”.

Så avslutar den finlandssvenska snickaren Theodor Wennström sin artikel i Folkbladet 5.1.1921. Under inbördeskriget tillskrevs Wennström en ledande roll för de röda i Nyland och lyckades fly till S:t Petersburg efter det finländska inbördeskriget. Väl framme fortsatte han sin politiskt aktiva bana och var med om att grunda teserna för det Finländska Kommunistiska Partiet. Efter 1918 skrev Wennström flertalet artiklar som publicerades i Folkbladet under signaturen ”Th. W-m.” Hans relation till Folkbladet och senare Nya Folkbladet kan beskrivas som tämligen varm, framför allt efter att redaktionen för Folkbladet valde att lösgöra sig från SDP 1920 och ansluta sig som det svenskspråkiga språkröret för det då nybildade, vänstersocialistiska partiet Finlands socialistiska arbetarparti året därpå.

Läs mer

Revisiting Jerry Rawlings and the December 31st revolution in Ghana 1982–1992

By: Martins Kwazema, Doctoral Candidate in General History

Although Jerry Rawlings’ leadership as president of Ghana spanned from 1981–2001, he was the leader of Ghana’s people’s revolution during the period 1982 to 1992. Under his leadership, Ghana was elevated to the status of an economic “success story” by the World Bank,[1] and recognized as a developing country with one of the most stable democracies in West Africa. On a personal level, Rawlings seemed to believe that he bore the responsibility of liberating the common man in Ghana from the clutches of exploitation, imperialism and foreign domination. He was adamant in pursuing his objectives amidst the difficult economic challenges that previous presidential regimes had created in Ghana through corruption in governance. Continue reading

Betty Berghs skrädderi

Av:  FD Anna Sundelin

Betty Bergh konkurrerar med Hr. Kinbergh vad damklädnanden angår, men för inte så många trupper i elden. Respektabelt är dock hvad hon har att visa av kappor och morgonrockar. Äfvenså är de för herrar atsedda (!) schlafrockarna och kostymerna nog så bra att få i julklapp; och om fr. B. håller vad hon lovar, nämligen att vara mycket billig, blir de häller icke så svåra att gifva. Och sina skinnvaror gör hon rentav oemotståndliga genom att till hälften skänka bort dem  – 50 procent vill hon endast ha för dem – hvem går ej in på sådant![1]

Min nyaste förälskelse i forskningssammanhang heter Betty Bergh. Förutom det klingande namnet verkar Betty ha varit en tuff kvinna med många av de kvaliteter som eftersöks i arbetslivet idag: uppfinningsrikedom, uthållighet och initiativförmåga. Betty Bergh ägde ett skrädderi i Vasa i slutet av 1800-talet och i takt med stadens förbättrade kontakter kunde hon erbjuda sina kunder ett ständigt växande utbud och det senaste modet. I september 1883 firades öppnandet av den järnväg som knöt samman Vasa med Tammerfors och därifrån vidare med Helsingfors och S:t Petersburg. Samtidigt trafikerade ångbåtar mellan Vasa och hamnarna i städer som Hangö, Uleåborg, Stockholm, Köpenhamn, Hull och Lübeck.[2] Varor från dessa, och andra städer, samsades om plats på hyllorna i Bettys skrädderi. läs mer

Fredsbevarande. Från internationellt arbete till inhemsk debatt

Av: Rasmus Marjanen, doktorand, Allmän historia

Fredsbevarande är ett tema som med jämna mellanrum lyfts fram i samhällsdebatten, särskilt på märkesdagar som FN-dagen (24.10) och även Nobeldagen (10.12). Det sistnämnda som ett resultat av att FN:s fredsbevarande styrkor år 1988 tilldelades ett kollektivt Nobels fredspris bland fredsbevarare som tjänstgjort tills dess. Diskussionen om fredsbevarande har trots allt avtagit särskilt i Finland under de senaste årtiondena. Detta beror delvis på ett skifte i terminologin. Nuförtiden beskrivs deltagande i internationella insatser sällan med det traditionella uttrycket fredsbevarande. Istället föredras uttryck som krishantering vilket också syftar till att allt flera moderna insatser är ledda av NATO eller EU, till skillnad från tidigare operationer som oftast skedde under FN-flagg.

läs mer

Historiografiska ingångar i The Great War in history

Av: Anton Österholm, studerande, nordisk historia

Kretsandes kring siffran 3 så skriver Jay Winter boken The Great War in history: Debates and Controversies, 1914 to the Present (2005).[1] Boken tar sig an en rad olika historiografiska frågeställningstyper om första världskriget. Hur långt kan en transnationell historieskrivning om kriget sträcka sig och finns det några eventuella bristfälligheter med ett sådant narrativ, med tanke på de redan så robust uppbyggda nationella narrativen? Bokens bidrag till den historiografiska diskussionen är att peka på skillnadstendenser mellan de olika nationella förståelseramverken  (i huvudsak europeisk förståelse) för att på så sätt överskrida och utveckla vår egen förståelse för kriget och därmed bädda för breddad och nyanserad forskning om ämnet. Winter konstaterar att historiska händelser genomgår diskursiva förändringar genom tid och rum. Vad gäller första världskriget finns det tre historiografiska ingångspunkter som i olika skeden har präglat dess historieskrivning.

läs mer