Kategoriarkiv: En sjuk historia – farsoter i globalt historiskt perspektiv

Svarta döden söder om Sahara?

Av: Holger Weiss, professor i Allmän historia

Pesten, sjukdomen som orsakas av bakterien Yersinia pestis och uppträder som blod-, böld- och lungpest, spred skräck i slutet av 1800-talet och början på 1900-talet. En global pandemi av böldpest uppträdde i Kina varifrån den spred sig till Indien, Japan, Ryssland, Hawaii, Nord- och Sydamerika, Australien, Arabiska halvön, Madagaskar, Östafrika och – för första gången – även i Västafrika. Globalt uppskattas att den tredje böldpestpandemin skördade minst 12 miljoner liv. Europa undkom med blotta förskräckelsen denna gång vilket kanske förklarar varför pandemin inte lämnat några större spår i det europeiska minneslandskapet till skillnad från spanska sjukan eller digerdöden. Läs mer

Om Covid-19 och den hypermoderna världen sedd från en liten ort uppe i nordvästra Ghana

Av: Holger Weiss, professor i Allmän historia, ämnesansvarig

Jag besökte första gången Hamile i nordvästra Ghana i december i fjol. Orten är gränsövergången vid en av de två centrala vägsträckorna som förbinder Burkina Faso med hamnarna i Ghana, den ena vägen går via Wa och Hamile till Bobo Dioulasso, den andra via Tamale och Bolgatanga till Ouagadougou. Läs mer

”The present conditions are far from being satisfactory”

Av: Fredrik Petersson, docent i Postkolonial globalhistoria

Det brittiska socialdemokratiska partiet, British Labour Party, drog slutsatsen 1928 att studiet av den allmänna välfärden för alla inhemska medlemmar i det brittiska imperiet låg i fokus för partiet. Frågan handlade särskilt om att studera och förbättra ”the Condition of the Natives from the Material, Intellectual and Hygenic Point of View” i de brittiska kolonierna.  Orsaken till varför just British Labour Party kom fram till denna ståndpunkt är att just denna åsikt utgjorde en del av en större undersökning av den koloniala frågan, påbörjad på initiativ av ledaren för den internationella socialistiska rörelsen under mellankrigstiden: Labour and Socialist International (LSI) under 1920-talet. Läs mer

Globaliseringens gulbleke ryttare (3): Tunkuyau eller Sången om influensan

Av: Holger Weiss, professor i Allmän historia, ämnesansvarig

Al-Haji Umar Krachi (al-ḥājj ‘Umar b. Abī Bakr, ca. 1858–1934) var en muslimsk lärd som verkade i dagens norra Ghana och räknas under sin tid som en av de mest inflytelserika imamerna i regionen. Han har lämnat efter sig ett tiotals texter och manuskript, däribland en beskrivning om umbäranden och lidandet under en epidemi. Texten går under namnet Tunkuyau och har av många forskare, däribland mig själv, översatts som ”Sången om influensan” och har beskrivits som ett av de få lokala vittnesbörden över influensapandemins härjningar i norra Ghana 1918–1919. Läs mer

Globaliseringens gulbleke ryttare (2): Två decennier av lidande i norra Ghana

Av: Holger Weiss, professor i Allmän historia, ämnesansvarig

För generationen som föddes i Voltabäckenet i dagens norra Ghana och södra Burkina Faso år 1899 var 1900-talets två första årtionden en koncentration av endogena och exogena stressfaktorer av hittills okänd omfång och intensitet, det senare framför allt i form av svåra epidemier och epizootier (djursjukdomar). Deras föräldrar hade upplevt den stora boskapsdöden (boskapspest) under förra hälften av 1890-talet och sett hur miljontals afrikanska vandringsgräshoppor våg efter våg svepte över regionen i slutet av 1890-talet. Därtill kom Babatus och Samoris slavräder som riktade sig mot konkomba och ”Grunshi” eller de statslösa etniska grupperna som levde i Voltabäckenet. Läs mer

”At last the Influenza is on us, and has caught us as unprepared as ever.”

Av: Patrik Hettula, doktorand i Allmän historia

I historien om pandemier kommer coronaviruset eller COVID-19 definitivt att få sitt eget kapitel, men tiden är inte ännu mogen för det kapitelutkastet. Istället blickar historikern tillbaka på sitt material och finner den spanska sjukan, som också den har ett kapitel i boken. I mitt material dyker den spanska sjukan upp på Guldkusten, i dagens Ghana, i kölvattnet av det första världskriget. Continue reading

”Så borde ni veta hur här står till i landet” – svåra tider i Nådendals kloster

Av: Anna-Stina Hägglund, doktorand i Nordisk historia

År 1509 står det antecknat i Vadstenadiariet (Vadstena klosters kopiebok) att det omkring dagen för Marie bebådelse (25 mars) kom ett brev från Nådendals kloster som innehöll den fruktansvärda nyheten att 35 systrar och bröder i klostret under föregående höst hade dött i en pestepidemi som hade härjat i klostret. Läs mer

Globaliseringens gulbleke ryttare

Av: Holger Weiss, professor i Allmän historia

Globaliseringen, lär vi studenterna, är lika med sammanlänkningar, nätverk och flöden. Kommunikation över kontinenterna, förbindelser, sammanflätningar, kontakter. Translokala, transregionala, transnationella, transkontinentala, globala. Roland Wenzlhuemer har i sin nya bok Globalgeschichte schreiben: Eine Einführung in 6 Episoden (2017; Doing Global History: An introduction in 6 concepts, 2019) föreslagit sex ingångar – koncept – som (enskilt eller i kombination) kan anläggas för att ur ett globalhistoriskt perspektiv de- och rekonstruera gårdagens spatiala och temporala dimensioner. Läs mer