Av: Kajsa Varjonen, doktorand i Allmän historia
Stämningen i Glasgow var spänd den 23 juni år 1725. En ny skatt på malt skulle implementeras i Skottland från och med den här dagen, och invånarna i staden var inte nöjda. En kvinna arresterades av stadens borgmästare för att hon och en grupp andra betett sig störande, och skatteuppbärare rapporterade att de hade hotats med att bli stenade ifall de försökte göra inventarier av staden maltlager. Kvällen därpå bröt dock oroligheterna ut på allvar. Soldater hade skickats till staden för att trygga ordningen, men de fick både glåpord och stenar i nacken då de anlände. Situationen eskalerade ytterligare under kvällen och slutade med att parlamentsledamoten Daniel Campbells herrgård Shawfield i utkanten av staden plundrades under natten.
Följande dag tog mobben och soldaterna ihop med ödesdigra konsekvenser. Kring tio människor sköts ihjäl och flera skadades då soldaterna öppnade eld efter att åter ha blivit attackerade med stenar av de ilskna Glasgowborna. Efter incidenten lämnade soldaterna staden.
Sammandrabbningen mellan civila och soldater ägde rum på Trongate i Glasgow. Bild av gatan från 1869. https://commons.wikimedia.org/wiki/File:Tontine_Building,_Trongate_(-19)_LACMA_M.2008.40.98.18.jpg
Händelsen, som fått namnet Shawfieldupploppet, ägde rum knappt 20 år efter att den vid tiden kontroversiella unionen mellan Skottland och England ingåtts. I Skottland låg det därför nära tillhands att skylla på unionen då just exempelvis skatter höjdes, och så var fallet också under det här upploppet. (Nu kunde man tro att den här texten ska fortsätta med en parallell till missnöje med en annan union och brexit. Det gör den inte. Även om jämförelsen i sig skulle vara intressant är skribentens brexit-mått rågat för tillfället. Så den texten får bli till en annan gång.)
Upploppet i Glasgow var enligt myndigheterna speciellt allvarligt för att det å ena sidan lett till att soldater skjutit mot civila, och å andra sidan för att invånarna i staden både attackerat kungens soldater och en parlamentsledamots herrgård. Saken diskuterades således flitigt i kronrådet och i korrespondens mellan de högsta statsmännen.
Händelsen fick också utrymme i tidningar. Caledonian Mercury, som utkom tre gånger per vecka och var baserad i Edinburgh, skrev om händelsen en knapp vecka efter att den ägt rum, medan det tog över två veckor för nyheten att nå Londonpressen. Även om det här inte var en ovanlig takt för nyhetsspridning i 1700-talets Storbritannien, så är det en stor kontrast till vår egen tid. Den här skillnaden tål reflekteras över.
Vi får idag reda på vad som händer så gott som varsomhelst i världen i realtid så länge vi kommer åt internet. Vi kan sitta på bussen och se på en live stream av protesterna i Hongkong, läsa om den amerikanska presidentens senaste övertramp inom minuter efter att det hänt, eller få en notis till telefonen då Teemu Pukki gör mål för Norwich. Ibland tar det länge för nyheter att nå etablerad media, men även i dessa fall kan man med lite detektivarbete söka upp information om händelser på mindre eller lokala nyhetssidor.
https://www.thegazette.co.uk/London/issue/6391/page/1/
Då invånarna i Glasgow gjorde upplopp år 1725 fick man i alla tidningar läsa ungefär samma sak; folket i staden hade betett sig dåligt och soldaterna hade öppnat eld för att försvara sig själva. Variationerna i hur händelsen beskrevs var få, och vinkeln var den samma. Hade man tur kanske man fick höra alternativa versioner av någon som varit på plats, eller till och med läsa en pamflett om ”vad som på riktigt hände”. Även det här skiljer sig markant från vår samtid. Trots att den farsot som fått namnet fake news är en konstant källa av irritation, så har vi också tillgång till ett genuint varierande utbud av synvinklar på det som händer i samhället. När upplopp händer idag får vi inte endast myndigheternas version av dem, utan också olika nyhetsbyråers tolkningar av dem, vi får berättelser från ögonvittnen och spekulationer om orsaker och följder.
Denna uppsjö av information kan vara svår att navigera och kan ibland även skapa ångest. Det är självklart att både våra möjligheter och vårt behov av att få information om sådant som händer annanstans än i vår omedelbara omgivning har ökat. En jämförelse mellan hur information spreds under 1700-talet och idag kan erbjuda en intressant inblick i en vardaglig aspekt av livet, och kanske således hjälpa oss att förstå samhället och individen som existerade för 300 år sedan.
Skribenten är doktorand i allmän historia och håller på med ett avhandlingsprojekt där Shawfieldupploppet står i fokus. Avhandlingens tema är folkliga protester och politisk kultur i Skottland under det tidiga 1700-talet.