Av Christoffer Holm, doktorand
De senaste årtiondena har stora delar av den gamla industrialiserade världen upplevt omfattande förändringar. Arbetsplatser har förlorats, fabriker har övergivits och sociala omställningar och problem har följt. Allt anses ha börjat i Nordamerika på 1970-talet, men olika industrialiserings- och avindustrialiseringsprocesser har skett i alla tider sedan industrier uppkom, mer eller mindre världsomspännande. Processerna har givetvis haft olika intensitet och intervall i olika delar av världens ekonomier, och med industrins tillväxt har nedläggningarna, då de kommit, förstås blivit mer omfattande med omfattande uppsägningar, övergivna fabrikskomplex och hela samhällen i förfall som konsekvens. Perioden sedan 1970-talet kan både i västvärlden och senare i stora delar av den övriga världen ändå anses vara en period av mer dramatisk avindustrialisering. Inledningsvis ansågs automatiseringen och flytten av produktion till lågkostnadsländer ha varit huvudorsakerna, men anledningarna är och har varit många. Forskare har länge också debatterat hur stor del av den västerländska avindustrialiseringen som handlar om en naturlig utveckling mot servicesamhällets allt starkare dominans, och vad som kan handla om misslyckad politik eller världsekonomins nyckfullhet.