Moderna veteraner och det finländska veteranorganisationsfältets förändring

1900-tal, 2000-tal, aktualiteter, Finland, från fältet, historiebruk, ,

Av: Rasmus Marjanen, doktorand

Den 4 november 2025 meddelade Finlands Fredsbevararförbund r.f. att organisationen planerar en justering av sina stadgar samt en potentiell namnförändring – med det angivna syftet att bättre kunna säkra stöd åt alla veteraner. Beslutet att byta namn till Suomen Ulkomaanoperaatioiden Veteraaniliitto ry fattades under påföljande förbundsmöte som ägde rum i slutet av samma vecka. I praktiken innebär detta framför allt att potentiellt kunna rekrytera en bredare skara av medlemmar från diverse internationella insatser, för att inkludera dem inom ramen för befintliga veteranstöd som förbundet erbjuder, samt att mer uttryckligen betona förbundets roll som en veteranförening. Utöver detta vill man starkare markera de internationella insatsernas allt mångsidigare, och ofta mer militariserade karaktär, vilket innebär att begreppet fredsbevarande i flera anseenden börjar vara föråldrat. Beslutet reflekterar både hur mycket internationella insatser har förändrats sedan fredsbevarandet under FN-flagg inleddes i Suez 1956, men också i högsta grad hur mycket samhällsklimatet förvandlats kring veteranfrågor i Finland, både gällande organisationsfältet och synen på vem som är veteran.

Läs mer

Symposium om vittnesmålets etik inom humanvetenskaperna

aktualiteter, från fältet, ,

Av: Jonas Ahlskog, docent & Natan Elgabsi, FD

Berättelser i första person av historiska aktörer – vanligtvis i form av dagböcker, brev och rapporter – utgör en viktig och unik informationskälla för historisk forskning. Med tanke på att sådant vittnesmålsmaterial är både oundvikligt och berikande inom historisk forskning, blir en central fråga för historieteorin hur man ska förstå det epistemiska, hermeneutiska och etiska förhållandet mellan vittnesmål och historisk kunskap? I praktiska termer: hur borde historiker förhålla sig till vittnesmål från historiska aktörer om de händelser i det förflutna som deras historiska forskning handlar om? Dessa grundläggande frågor för den historiska forskningens praktik är lika gamla som disciplinen själv. De historiska aktörernas vittnesbörd är avgörande redan för Herodotos Historia, medan vittnesmålets och minnets tillförlitlighet problematiserades redan i Thukydides Historia om det peloponnesiska kriget. Historikerns relation till vittnesmål fick även en avgörande betydelse för utvecklingen av vetenskaplig historieforskning under 1800-talet. Enligt historiefilosofer som Marc Bloch, R. G. Collingwood, Carlo Ginzburg och Paul Ricoeur, är det kritiken av vittnesmålskunskap som särskiljer den moderna idén om historisk kunskap och förståelse. Under de senaste tre decennierna har intresset för vittnesmålets och minnets roll i våra relationer till det förflutna ökat explosionsartat inom historieteorin. Sedan millennieskiftet har det tidigare dominerande forskningsfokuset på narrativitet och representation fått ge vika för frågor om erfarenhet, autenticitet och de historiska objektens ontologi.

Läs mer

Rapport från Nordiska historikermötet i Reykjavík 13–15 augusti 2025

aktualiteter, från fältet, konferenser, medeltiden, Nordisk historia, Nordiska historikermötet

Av: Anna-Stina Hägglund, FD

Tisdagen 12. augusti samlades historiker från Åbo och andra orter i landet till Helsingfors-Vanda flygfält för att åka till Reykjavík och det trettioförsta Nordiska historikermötet som denna gång ägde rum vid Háskóli Íslands 13-15 augusti. Historikermötet är en konferens som arrangerats regelbundet sedan 1905 och utgör ett viktigt forum för den nordiska historieforskningen. För min egen del var detta första gången som jag deltog i just den här konferensen och i denna bloggtext har jag samlat några reflektioner och intryck från den.

Läs mer

Nordisk arbetarhistoria i blickfånget – Rapport från Nordic Labour History Conference i Tammerfors 7–10 maj 2025

från fältet, konferenser

Av: Matias Kaihovirta, docent

De nordiska arbetarhistorikerna har samlats till gemensam konferens sedan 1974. Den 7–10 maj 2025 var det åter Finlands tur att stå värd, denna gång i Tammerfors. Intervallen mellan konferenserna har varierat, och den längsta pausen – tolv år – inföll mellan 2004 och 2016, då det nordiska arbetarhistoriska samarbetet låg i träda.

Efter återstarten i Reykjavik 2016 har de nordiska arbetarhistoriska konferenserna förändrats en del. Konferensspråket är numera helt på engelska, dels för att kunna inkludera utomnordiska deltagare, dels för att kunskaperna i skandinaviska språk bland nordiska historiker är svagare än tidigare.

En annan innehållsmässig förändring gäller arbetarhistoria som forskningsfält. De klassiska begreppen arbetare, arbete, arbetarkultur och arbetarrörelse har utvidgats, om denna förändring har några nordiska arbetarhistoriker skrivit om tidigare. Även konferensen i Tammerfors 2025 bjöd på nya intressanta perspektiv och även nya tolkningar av tidigare klassiska ämnen inom arbetarhistoria.

Läs mer

Rasideologi och massproducerade bilder

1900-tal, Europa, Finland, ,

Av: Sandra Waller, doktorand

Genombrott inom tryckteknologin på 1800-talet innebar att tidningar kunde tryckas både snabbare och i större upplagor.  I Europa kan man se upprinningen till dagens mediesamhälle i den nyhetsspridning med bilder som uppstod i samband med Krimkriget 1853–1856. Xylografi eller trägravyr var den vanligaste metoden för att trycka bilder som går att förena med text, och metoden för att kopiera trägravyren till metallformer som var både mer hållbara och lättare att trycka kallas för stereotypisering.

Läs mer

Varför är ett historiskt perspektiv på industrialisering så intressant?

1900-tal, Finland, Samtidshistoria,

Av Christoffer Holm, doktorand

De senaste årtiondena har stora delar av den gamla industrialiserade världen upplevt omfattande förändringar. Arbetsplatser har förlorats, fabriker har övergivits och sociala omställningar och problem har följt. Allt anses ha börjat i Nordamerika på 1970-talet, men olika industrialiserings- och avindustrialiseringsprocesser har skett i alla tider sedan industrier uppkom, mer eller mindre världsomspännande. Processerna har givetvis haft olika intensitet och intervall i olika delar av världens ekonomier, och med industrins tillväxt har nedläggningarna, då de kommit, förstås blivit mer omfattande med omfattande uppsägningar, övergivna fabrikskomplex och hela samhällen i förfall som konsekvens. Perioden sedan 1970-talet kan både i västvärlden och senare i stora delar av den övriga världen ändå anses vara en period av mer dramatisk avindustrialisering. Inledningsvis ansågs automatiseringen och flytten av produktion till lågkostnadsländer ha varit huvudorsakerna, men anledningarna är och har varit många. Forskare har länge också debatterat hur stor del av den västerländska avindustrialiseringen som handlar om en naturlig utveckling mot servicesamhällets allt starkare dominans, och vad som kan handla om misslyckad politik eller världsekonomins nyckfullhet.  

Läs mer

Klimatet i historien, vad kan vi lära oss?

Finland, Klimat,

Av: Stefan Norrgård, FD

Vi kan lära oss något av historien, speciellt om och när vi försöker förstå den pågående klimatuppvärmningen. Klimathistoria skiljer sig därmed kanske från många andra historiska analyser, tolkningar och perspektiv eftersom klimatets historia – dess årliga variationer och extrema fenomen – och hur klimatet har påverkat historiska samhällen. Anpassningsförsök, resiliens, kostnad i materiel eller människoliv kan nyttjas för att förutspå eller skapa bättre förståelse för framtiden. De facto, utan historisk kunskap om tidigare klimat så går det inte att göra klimatmodeller som förutspår framtida klimatscenarion. Istället för att här babbla om vad klimathistoria är och kunde vara, eller exemplifiera det med något från egen forskning, gör jag en snabb genomgång av vad historikern kan göra inom den tvärvetenskapliga disciplinen klimathistoria. Värt att nämnas är att många klimathistoriker undviker att studera historiska klimat efter uppkomsten av meteorologiska nätverk, vilket i de flesta europeiska länder infaller under andra halvan av 1800-talet. För Åbos del började till exempel meteorologiska observationer göras 1873. Att inte studera till exempel 1900-talet anser jag (och jag är inte ensam om det) delvis vara korkat eftersom meteorologiska observationer inte säger något om inverkan på samhället. Viktigast är att förstå att mycket information endast finns i historiska källor och de som är bäst på att gräva i historiska arkiv, förstår deras uppbyggnad, kan läsa gamla handstilar och skapa historisk kontext är historikern. Men till saken, vad kan historikern göra?

Läs mer

Den Östmanska metoden för högre vetenskaplig nivå

Agrarhistoria, Nordisk historia,

Av: Anders Ahlbäck, Johanna Ilmakunnas, Hanna Lindberg & Pirjo Markkola

Platsen är ett forskarseminarium eller en konferenssession. Ett mer eller mindre halvfärdigt utkast till artikel eller kapitel läggs fram för diskussion av nervösa författare. Så får Ann-Catrin Östman ordet. Entusiastiskt framåtlutad berömmer hon författarna genom att presentera en knivskarp analys av hur ansatsen i texten teoretiserar ämnet på ett nytt sätt och för forskningsfältet framåt. Författarna lyssnar ivrigt, med en känsla av att plötsligt förstå sin egen forskning litet bättre. En känsla av ämnets betydelse och forskandets upptäckarglädje sprider sig i rummet.

I förordet till sin doktorsavhandling 2008 tackade Johanna Wassholm Ann-Catrin Östman för att ”hon tror att vi alla är genier”. Det är en träffande sammanfattning av den “Östmanska metoden”. I så väl seminarierum och föreläsningssalar som i kafferum och universitetets korridorer möter Ann-Catrin sina kollegor, studerande och doktorander med uppskattning och nyfikenhet. Men det är ingalunda frågan om någon naiv tilltro, utan om en sporrande och anspråksfull förväntan. Ann-Catrins engagemang får mottagaren att vilja utmana sig själv och ytterligare höja den vetenskapliga nivån. Hennes uppskattning inspirerar och motiverar till bättre studier och mer ambitiös forskning.

Läs mer

Kan historiker vara opartiska?

historiebruk, historiepolitik, Samtidshistoria, , ,

Av: universitetslektor, Jonas Ahlskog

Rubriken för min bloggtext är lånad. Originalet återfinns i filosofen och historikern R. G. Collingwoods föredrag vid Stubbs Historical Society, 27 januari 1936: ”Can Historians be Impartial?” Stubbs är Oxforduniversitets äldsta och kanske mest prestigefyllda föredragsforum, ofta gästat av högdjur inom brittisk politik och kultur. Vid tidpunkten var Collingwood främst känd som arkeolog och historiker. Han var aktuell med sitt hyllade verk Roman Britain and the English Settlements (1936) och förväntades antagligen tala i anslutning till bokens empiriska rön. Förväntan infriades inte. I stället höll Collingwood ett föredrag som måtte ha chockerat sällskapets konservativa och besuttna publik. Collingwood förnekade inte enbart att historiker kan vara opartiska, utan även att det ens är önskvärt:

Läs mer

De finska flickornas fördelar

1900-tal, Finland, ,

Av: docent Mats Wickström

Under de första efterkrigsdecennierna var äktenskap mellan svensk- och finskspråkiga finländare, så kallade blandäktenskap, ett eldfängt debattämne i den finlandssvenska offentligheten. Blandäktenskapen blev på den här tiden allt vanligare och ansågs vara en av orsakerna till finlandssvenskarnas oroväckande demografiska stagnation i förhållande till den mer fruktsamma finska majoriteten. Statistiska undersökningar visade nämligen att barn födda i blandäktenskap oftare blev, som det hette vid den tiden, finnar än svenskar. Det var särskilt barn födda i äktenskap mellan en svenskspråkig man och en finskspråkig kvinna som, ur en minoritetsnationalistisk synvinkel, i stor utsträckning förlorades till finnarna. De svenskspråkiga männens växande tycke för finska kvinnor problematiserades, men det rådde delade meningar om det var de finlandssvenska männen eller kvinnorna som borde bära hundhuvudet för att männen gick över den svenska ån för att hämta finskt vatten.

Läs mer