Åbo som gränsstad i det ryska imperiet – övervakning och kontroll av utlänningar i början av 1800-talet

1800-tal, Finland, Nordisk historia, Ryssland, ,

Av: docent Johanna Wassholm

I Åbo länsstyrelses arkiv finns en tjock bok med titeln Förteckning öfver från landet förviste personer, eller sådane hvilka blifvit efterlyste 1815–1862. I alfabetisk ordning listar den hundratals utlänningar som har förvisats från det ryska riket – eller som inte får släppas in över dess gränser. Boken är ett av många dokument som belyser de förvisningar och avvisningar jag undersöker i forskningsprojektet Vågor av förvisning – reglering och praktiker i norra Europa ca 1450–1850.

Läs mer

Klädd för framgång

Europa, Finland, konsumtionshistoria, ,

Av: Anna Sundelin, FD

”I’m gonna get dressed for success”

Sjöng Marie Fredriksson i Roxette år 1988 och vi som var med på den tiden skrålade med. Men vad menas egentligen med att klä sig för framgång? Historiskt sett har svaret på frågan varierat beroende på flera olika faktorer. Tidvis har till exempel överflödsförordningar styrt klädseln och kraftigt begränsat de lägre klassernas möjligheter att klä sig moderiktigt samtidigt som förväntningarna på andra grupper i samhället varit höga.  I det tidigmoderna Europa fanns det bland annat lagar som förbjöd andra än adelspersoner att pryda sina kläder med päls, spets och pärlor, dekorationer som alla signalerade framgång.

Läs mer

Att översätta svenska till svenska: nyckelord i historisk forskning

1700-tal, Finland, Gästforskare, Nordisk historia, Sverige, ,

Av: Sari Nauman, docent

Oftast tycker jag att det går bra, arbetet med källorna. Jag förstår vad jag läser, jag förstår hur jag ska förklara det. Men ibland fastnar jag vid ett ord som först verkar litet men sedan långsamt växer sig allt större. Ordet visar sig vara en nyckel, och utan det släpps jag inte in. Jag kan rycka på axlarna och försöka gå vidare, men närvaron av nyckeln kommer därefter att fortsätta pocka på min uppmärksamhet och viska att det finns något mer än vad jag ser: källmaterialet innehåller något jag ännu inte har förstått. Det handlar om ord som har olika innebörd då och nu, som inte enkelt låter sig överföras mellan tidsperioder: nyckelord.

Läs mer

Bomarsunds fästningsområde – en plats för allt

1800-tal, Europa, Finland, från fältet,

Av: Malin Stengård, doktorand

Vad ryms på en plats? Det avgörs så klart helt av om en endast tänker på en fysisk plats med en tydlig geografisk avgränsning inom vilken det ryms en begränsad mängd materiella objekt och strukturer. Eller om en också lägger på ett immateriellt lager som rymmer olika normer, praktiker och meningsskapande relationer som fyller platsen med olika betydelser.

Läs mer

200 år av tidnings- och samhällshistoria – ett unikt och lärorikt projekt

1800-tal, 1900-tal, Finland,

Av: Christoffer Holm, doktorand

De senaste tio åren har otaliga företag, föreningar och andra samhällsaktörer i Finland firat 100 år av verksamhet. Många av dem grundades kring eller kort efter Finlands självständighet år 1917. Det var en naturlig utveckling i det nyblivet självständiga landet. Nya institutioner behövdes och flera företag såg möjligheter i ett friare, mer entusiastiskt och mer tillväxt- och västfokuserat samhällsklimat. 

Men även om Finland på många sätt förändrades och tog sina första steg som autonom stat hade många samhälleliga aktörer givetvis existerat även innan 1917. Mycket var visserligen begränsat av det ryska väldet och samhällsmaskineriet var hämmande. Ekonomin var svag och befolkningen liten. Efterfrågan på produkter och tjänster, eller kunskap och nyheter, var heller inte lika stor som den skulle bli under 1900-talet. 

Allt det här hade ändå ingalunda hindrat vissa samhällsfunktioner från att blicka framåt, att inleda sin verksamhet och kämpa vidare genom förryskning och en inskränkande samhällsatmosfär. En av aktörerna som hade uppkommit under den här tiden och dessutom överlevt ekonomiska svackor, krig, olyckor och illvilja var en liten svenskspråkig tidning i staden Åbo: Åbo Underrättelser, även känd som ÅU.

Läs mer

Porkalaparentesen – ett kalla krigets drama vid Helsingfors tröskel

1900-tal, Finland, från fältet, Kalla kriget, Ryssland

Av: Rasmus Marjanen, doktorand

”Vad snön dolde i Porkala” löd rubriken i Hufvudstadsbladet den 5.5.1956, den första våren efter återlämnandet. Vad man syftade på var den enorma förstörelse som ryssarna lämnat efter sig, vars slutliga omfattning blev tydlig först när snön smalt. Vid det här laget hade Sovjetunionen ockuperat Porkala i elva långa år, en period som blev avsevärt kortare än de planerade femtio åren som det tunga fredsavtalet inledningsvis hade stipulerat. Under denna period lyckades ryssarna ändå lämna grova och bestående spår i landskapet på arrendeområdet som omfattade cirka tusen kvadratkilometer mark- och vattenområden och som år 1944 vid tidpunkten för överlämnandet hade kring 8 000 invånare.

Läs mer

Rawlings’ Afrotopia and Ideological Dissonance During Ghana’s December 31st Revolution

1900-tal, Afrika, Allmän historia, Globalhistoria, Politisk historia

Av: Martins Kwazema, FD

On December 31st, 1981, former president of Ghana Jerry Rawlings in a radio address after the historic coup that ousted President Limann from power, outlined the basic tenets of the revolutionary Afrotopian society he envisioned for Ghana. Rawlings’ objective was to unleash a popular revolution that would pursue and accomplish what Felwine Sarr describes as an occurrence of “Afrotopia” in governance in Ghana. In his seminal work titled Afrotopia, Felwine Sarr argues that the future is a site that does not yet exist, but which one can already shape within a mental space. He further asserts that Afrotopos is Africa’s atopos: that is, the as-yet-inhabited site of a particular future occurrence of Africa to come. To realize this atopos in Africa, Sarr argues that investment in thought and imagination is primal. The Greek rendition of the term atopos speaks somewhat of a singularity that is incomparable to anything else “not because” of its authenticity and difference among others, but rather because it is “different from everything that is different from others.” The machination of political and economic engineering during the December 31st Revolution in Ghana represents one of such sparks of this “singular incomparability” in the historical evolution of West Africa’s political economy in the 1980s. In framing Rawlings’ Afrotopia for participatory democracy during the revolution, it is important to note that the initial objectives constituted a national democratic phase which was largely a creation of the PNDC government’s extremist “leftist faction” whose socialist lexicography reflected Chairman Mao Tse-Tung’s conceptualization of ‘New Democracy’.  They had also earlier established themselves among Ghana’s progressive movement as proponents of Marxist socialism. They anticipated a path to achieving Rawlings Afrotopia for Participatory Democracy that would predominantly reflect the establishment and sustenance of a “class struggle” which would eventually emerge in a hegemony of the working-class across Ghana’s public and private institutions.

Läs mer

Mobilitet i det svenska väldets östliga gränsregioner under tidigmodern tid

1600-tal, Nordisk historia, , , , ,

Av: docent Kasper Kepsu

Migration, mobilitet och förvisningar är ständigt aktuella teman i dagens samhälle. När det gäller äldre tider dominerar däremot ofta uppfattningen om att samhället var stationärt och människorna levde i samma by från vaggan till graven. Uppfattningen kan sägas vara både rätt och fel för den tidigmoderna perioden. I princip försökte överheten hålla undersåtarna på sin plats, både geografiskt och socialt (https://blogs.abo.fi/historia/2023/02/14/att-skydda-tralar-och-desertorer/), men i praktiken var det inte möjligt att upprätthålla en sådan kontroll. Inte ens den svenska stormaktsstaten, som betraktas som den effektivaste tidigmoderna statsbildningen, kunde efterfölja de strikta normer som tryckts i lagar och förordningar. Den svenska kronan hade i synnerhet svårigheter med att kontrollera rörligheten i de östliga perifera gränsområdena det vill säga östra Finland med Viborgska Karelen och Savolax, samt provinserna Kexholms län och Ingermanland.

Läs mer

Elävä ja liikkuva kuva historiantutkimuksessa

1800-tal, 1900-tal, Europa, Finland, Historiekultur

Av: FM Fanny Reinikka 

Vanhat elokuvat ja valokuvat ovat tallentaneet menneisyyttä niin liikkuvan kuin pysähtyneen kuvan avulla. Niiden avulla avautuu kokonaan uusi visuaalinen maailma ja mahdollisuus tarkastella esimerkiksi menneisyydessä eläneitä ihmisiä sekä eri paikkoja. Voiko oma tutkimusaihe tulla eläväksi visuaalisen tai audiovisuaalisen materiaalin avulla? Kuinka esimerkiksi vanhojen elokuvien avulla voidaan löytää jotakin, mikä on saattanut jäädä muissa lähteissä näkymättömäksi? Näitä kysymyksiä pohdin oman tutkimusaiheeni kohdalla. Voisiko kirjallisten lähteiden tukena käyttää kuva-aineistoa tai elokuvaa? Toisaalta, vaikka elokuvaa tai kuvaa ei suoraan käyttäisi tutkimuksen lähteenä, se voi tarjota kiinnostavan mahdollisuuden kurkistaa aikalaisten luomaan käsitykseen heidän nykyhetkestään.

Läs mer

Ett historiskt perspektiv på visionen om att bygga en bro över Kvarken

1900-tal, Finland, Nordisk historia, Politisk historia, ,

Av: Christian Sourander, doktorand

En bro över Kvarken är en vision som har diskuterats i tiotals år av politiker i både Finland och Sverige, flera utredningar har gjorts och många olika sorters argument för att bygga bron har presenterats. Före Rysslands anfallskrig i Ukraina som inleddes år 2022 så var det handelspolitiska argumentet i fokus, bron antogs fungera som en central del av en nordisk sträckning i en handelsväg som skulle gå genom Eurasien till Finland och Sverige och fram till isfria norska atlanthamnar. Men när handeln med öst blev satt på undantag p.g.a kriget aktualiserades i stället ett finländskt säkerhetspolitiskt argument för byggandet av bron. Detta arguments synliggjordes under det finländska riksdagsvalet våren 2023 när kandidaterna i Vasa valkrets som understödde brovisionen menade att Finlands säkerhetspolitiska situation kräver en fast förbindelse över Kvarken. Enligt förespråkarna av visionen behövs en bro som en del av en landbaserad länk genom Sverige och Norge till Atlanten som kunde användas för att få tillgång till försörjning under kristid och militär hjälp från väst. Denna inomnordiska länk kunde användas ifall de havsbaserade lederna i Östersjön skulle vara ur bruk under kristid, t.ex. genom krigshandlingar riktade mot handelsfartyg.

Läs mer