Alla inlägg av Administratör

Klädd för framgång

Europa, Finland, konsumtionshistoria, ,

Av: Anna Sundelin, FD

”I’m gonna get dressed for success”

Sjöng Marie Fredriksson i Roxette år 1988 och vi som var med på den tiden skrålade med. Men vad menas egentligen med att klä sig för framgång? Historiskt sett har svaret på frågan varierat beroende på flera olika faktorer. Tidvis har till exempel överflödsförordningar styrt klädseln och kraftigt begränsat de lägre klassernas möjligheter att klä sig moderiktigt samtidigt som förväntningarna på andra grupper i samhället varit höga.  I det tidigmoderna Europa fanns det bland annat lagar som förbjöd andra än adelspersoner att pryda sina kläder med päls, spets och pärlor, dekorationer som alla signalerade framgång.

Läs mer

Bomarsunds fästningsområde – en plats för allt

1800-tal, Europa, Finland, från fältet,

Av: Malin Stengård, doktorand

Vad ryms på en plats? Det avgörs så klart helt av om en endast tänker på en fysisk plats med en tydlig geografisk avgränsning inom vilken det ryms en begränsad mängd materiella objekt och strukturer. Eller om en också lägger på ett immateriellt lager som rymmer olika normer, praktiker och meningsskapande relationer som fyller platsen med olika betydelser.

Läs mer

Porkalaparentesen – ett kalla krigets drama vid Helsingfors tröskel

1900-tal, Finland, från fältet, Kalla kriget, Ryssland

Av: Rasmus Marjanen, doktorand

”Vad snön dolde i Porkala” löd rubriken i Hufvudstadsbladet den 5.5.1956, den första våren efter återlämnandet. Vad man syftade på var den enorma förstörelse som ryssarna lämnat efter sig, vars slutliga omfattning blev tydlig först när snön smalt. Vid det här laget hade Sovjetunionen ockuperat Porkala i elva långa år, en period som blev avsevärt kortare än de planerade femtio åren som det tunga fredsavtalet inledningsvis hade stipulerat. Under denna period lyckades ryssarna ändå lämna grova och bestående spår i landskapet på arrendeområdet som omfattade cirka tusen kvadratkilometer mark- och vattenområden och som år 1944 vid tidpunkten för överlämnandet hade kring 8 000 invånare.

Läs mer

Rawlings’ Afrotopia and Ideological Dissonance During Ghana’s December 31st Revolution

1900-tal, Afrika, Allmän historia, Globalhistoria, Politisk historia

Av: Martins Kwazema, FD

On December 31st, 1981, former president of Ghana Jerry Rawlings in a radio address after the historic coup that ousted President Limann from power, outlined the basic tenets of the revolutionary Afrotopian society he envisioned for Ghana. Rawlings’ objective was to unleash a popular revolution that would pursue and accomplish what Felwine Sarr describes as an occurrence of “Afrotopia” in governance in Ghana. In his seminal work titled Afrotopia, Felwine Sarr argues that the future is a site that does not yet exist, but which one can already shape within a mental space. He further asserts that Afrotopos is Africa’s atopos: that is, the as-yet-inhabited site of a particular future occurrence of Africa to come. To realize this atopos in Africa, Sarr argues that investment in thought and imagination is primal. The Greek rendition of the term atopos speaks somewhat of a singularity that is incomparable to anything else “not because” of its authenticity and difference among others, but rather because it is “different from everything that is different from others.” The machination of political and economic engineering during the December 31st Revolution in Ghana represents one of such sparks of this “singular incomparability” in the historical evolution of West Africa’s political economy in the 1980s. In framing Rawlings’ Afrotopia for participatory democracy during the revolution, it is important to note that the initial objectives constituted a national democratic phase which was largely a creation of the PNDC government’s extremist “leftist faction” whose socialist lexicography reflected Chairman Mao Tse-Tung’s conceptualization of ‘New Democracy’.  They had also earlier established themselves among Ghana’s progressive movement as proponents of Marxist socialism. They anticipated a path to achieving Rawlings Afrotopia for Participatory Democracy that would predominantly reflect the establishment and sustenance of a “class struggle” which would eventually emerge in a hegemony of the working-class across Ghana’s public and private institutions.

Läs mer

Elävä ja liikkuva kuva historiantutkimuksessa

1800-tal, 1900-tal, Europa, Finland, Historiekultur

Av: FM Fanny Reinikka 

Vanhat elokuvat ja valokuvat ovat tallentaneet menneisyyttä niin liikkuvan kuin pysähtyneen kuvan avulla. Niiden avulla avautuu kokonaan uusi visuaalinen maailma ja mahdollisuus tarkastella esimerkiksi menneisyydessä eläneitä ihmisiä sekä eri paikkoja. Voiko oma tutkimusaihe tulla eläväksi visuaalisen tai audiovisuaalisen materiaalin avulla? Kuinka esimerkiksi vanhojen elokuvien avulla voidaan löytää jotakin, mikä on saattanut jäädä muissa lähteissä näkymättömäksi? Näitä kysymyksiä pohdin oman tutkimusaiheeni kohdalla. Voisiko kirjallisten lähteiden tukena käyttää kuva-aineistoa tai elokuvaa? Toisaalta, vaikka elokuvaa tai kuvaa ei suoraan käyttäisi tutkimuksen lähteenä, se voi tarjota kiinnostavan mahdollisuuden kurkistaa aikalaisten luomaan käsitykseen heidän nykyhetkestään.

Läs mer

Jakten på historisk kontext

aktualiteter, Globalhistoria,

Av: Jonas Ahlskog, FD

Under höstens grundkurser i historia har jag otaliga gånger hänvisat till att en händelse eller handling skall ’förstås i sin historiska kontext’. Här är jag i gott sällskap: kulturhistorikern Peter Burke har (rätt) nyligen framhållit idén om att ’förstå i kontext’ som historieforskarens favoritslogan, lika användbar som den är obestämd. Om inte sloganen skall förbli ett sätt att slentrianmässigt förutsätta det som skall förklaras, så måste man fråga: vilken är den historiska kontexten? Det förflutna är trots allt frånvarande, så dess ’kontext’ är alltid en rekonstruktion som historikern måste leda i bevis. Studenterna borde därför genast få sig till livs att hänvisningar till ’kontext’ inte är någon universallösning som genast förmår räta ut alla frågetecken; i stället borde hänvisningen sporra till följdfrågor: vilken kontext, och varför just denna?

Faktum är också att den moderna historievetenskapens utveckling är nära förbunden med ibruktagandet av nya perspektiv och begrepp för att redogöra för ’historisk kontext’. Ett bra exempel i samtiden är globalhistoria. Som många andra ’nya’ inriktningar är globalhistorien en reaktion på upplevda brister kring hur tidigare historieforskning uppfattat händelsernas kontext. Likt socialhistoria på 1960-talet är globalhistoria en motrörelse, men det som den reagerar på främst är inte historia uppifrån. Kritiken gäller istället fokuset på nationens historia och Europa inom historieforskningen. Så gott som alla globalhistoriker hänvisar till ’global kontext’ som ett botemedel mot historieforskningens metodologiska nationalism och eurocentrism.

Läs mer

Ofullbordade och avbrutna skrivprojekt

1700-tal, 1800-tal, 1900-tal, Afrika, aktualiteter,

Av: Professor Holger Weiss

För en tid sedan, det var säkerligen under sommaren ifjol, läste jag Thomas von Steinaeckers bok Ende Offen. Das Buch der gescheiterten Kunstwerke (2021). Jag tänkte då redan att tematiken som behandlades i boken – essäistiska funderingar, oftast tankeväckande djupdykningar, över varför en författare, en konstnär eller en tonsättare inte kom att fullborda sitt verk – öppnar upp för egna självkritiska betraktelser över varför egna skrivprojekt landade i skrivbordslådan. Eller knappast kan man mera tala om skrivbordslådan; utkasten finns som nollor och ettor på HD-disketter, gamla hårdskivor, CD-skivor och i en del fall till och med som utskrivna rudiment undanstoppade i någon mapp hemma eller i mitt arbetsrum. I de förra fallen är sannolikheten för att jag eller någon annan kommer att genomföra en räddningsoperation och konvertera dem till en idag läs- och bearbetbar text lika med noll och för att underlätta diverse spekulationer om existensen av möjliga halvfärdiga texter som kunde tas fram så har jag under årens lopp gjort mig av med HD-disketterna. I de senare fallen samlar de på damm (men knappast något annat) liksom även mapparna med de otaliga kopiorna av arkivhandlingar och annat material som jag under år(tiond)en samlat på mig när jag gett mig i kast med olika skrivprojekt.

Läs mer

Kriget i Ukraina i perspektiv

1900-tal, 2000-tal, aktualiteter, Europa,

Av: Professor Martin Hårdstedt

Den 24 februari 2022 vände historien. Ryssland inledde ett fullskaligt anfallskrig mot ett av sina grannländer Ukraina. Inte sedan andra världskriget har ett så omfattande krig utkämpats i Europa. Vi måste jämföra med Koreakriget eller kriget mellan Iran och Irak på 1980-talet för att hitta militära konflikter av samma dimensioner. Krigsutbrottet markera ett definitivt brott i den europeiska utvecklingen sedan Sovjetstatens sammanbrott i början på 1990-talet. Ryssland hade redan i och med annekteringen av Krim 2014 och det frammanade kriget i östra Ukraina ställt sig utanför folkrätten och tanken på respekt för andra staters suveränitet. I och med anfallet i februari 2022 tog Putinregimen steget fullt ut. Hur och när kriget kommer att sluta vet ingen. Allt tyder på ett långt blodigt krig med hundratusentals döda soldater och civila. Framtiden ter sig mycket oviss.

Satt i perspektiv finns flera saker att ta fasta på när det gäller kriget i Ukraina. Historien kan användas för att skapa en större förståelse för vad som pågår. Att tala om kriget i Ukraina som ett totalt krig är relevant i flera avseenden. I historieforskningen definieras totalt krig på flera sätt. Användandet av begreppet har både sina tillskyndare och sina kritiker. Men låt oss trots detta prova en analys. Begreppet ”det totala kriget” myntades tydligast av den tyska fältmarskalken Erich Ludendorff i hans Der Totale Krieg (1935). Även om hans definition var tydligt socialdarwinistisk, och svår för många av oss att förstå idag, är hans brutala definition användbar. Han såg att framtidens krig skulle hota en nations existens. Därför måste kriget föras med insats av hela nationens resurser och med en brutalitet och våldsanvändning som inte tar hänsyn till några juridiska eller moraliska begränsningar. Hur stämmer detta in på kriget i Ukraina?

Läs mer

En lyckad läsning

aktualiteter, Samtidshistoria, , ,

Av: fil. mag. Martin Pettersson

Historiker har ett speciellt förhållande till läsning som aktivitet. Att läsa är inte endast ett sätt att närma sig största delen av det historiska källmaterialet, det är också ett ideal. Historikern bör läsa och underförstått tycka om att läsa. Annars är det helt enkelt svårt att göra det vi gör. Men vad utgör en lyckad läsning och varför är läsning en av de viktigaste sakerna vi gör men samtidigt något vi ogärna skriver ut att vi sysslar med?

Läsningen som aktivitet bedöms emellanåt på ett motstridigt och därför också intressant sätt, både i daglig diskussion och mer specifikt inom den akademiska världen. Titt som tätt dyker det i nyhetsmedian upp inlägg om personer som läser över hundra böcker per år eller om hur just du kan läsa snabbare. Här blir läsningen något mätbart; mängden sidor och böcker avgör hur lyckad läsningen är. Det är mindre relevant vilka texter som läses. Inom den akademiska sfären finns dessa kvantitativa tendenser närvarande, inte minst då det gäller att ha en visuellt gedigen bibliografi. Men i högre grad får åtminstone denna skribent känslan av att en lyckad läsning inom det akademiska antyder en läsning av de rätta texterna. Det finns en tyst kunskap om vilka texter man förväntas ha läst och kan ta ställning till i det man skriver inom sitt eget fält. Läsningen som aktivitet är sekundär, det som läses blir relevant endast i den mån det kan tillfogas det man skriver.

Läs mer

På jakt efter en kinesisk kamferträkista

1700-tal, 1800-tal, 1900-tal, Allmän historia,

Av: Professor Holger Weiss

År 1963 donerade bröderna Carl och Sven Grén Broberg sitt hem Lilla Änggården till Göteborgs stad. Sextio år senare strövade jag igenom rummen i Lilla Änggården med en blick på att hitta ingågnar till ett projekt som jag blivit indragen i ett år tidigare. Jag befann mig då i staden som innehavare av Waernska professuren och verkade som gästprofessor i historia vid Göteborgs universitet. En dag kom min värd, kollega och vän professor Maria Sjöberg till mitt arbetsrum och bjöd mig in att följa med till en liten workshop hon skulle delta i på Lilla Änggården. Erbjudandet lät lockande, workshopen gick ut på att arbetsgruppen som samlades gick runt på Lilla Änggårdens ägor och försökte hitta spåren av tidigare ekonomibyggnader, magasin, förrådshus och planteringar som försvunnit sedan 1960-talet.

Vi som samlades en eftermiddag i mars 2022 var en grupp forskare som företrädde en spännande sammansättning av olika kompetenser. Gruppen bestod av arkeologer, historiker, kulturgeografer, trädgårdsmästare, design- och arkitekurforskare, scen- och teaterforskare samt barnträdgårdslärare som under ledning av Henric Benesch och Daniel Gillberg hade tagit sig an att använda sig av Lilla Änggården som ett laboratorium för att synliggöra olika berättelser om och läsningar av det förflutna (se vidare https://www.gu.se/forskning/hidden-sites). Ifall jag ännu på väg till workshopen var på det oklara med projektets syfte och ansats, blev allting solskensklart efter Henric Benesch anförande om att det rumsliga perspektivet utgjorde projektets röda tråd. Maria hade lockat med mig delta i projektet med den något vaga idén om att vi skulle göra något kring ”det globala i det lokala”, och efter Henrics anförande blev jag taggat inför idén att använda mig av Lilla Änggården som ett globalhistoriskt laboratorium.

Läs mer