av Ulf Sundberg

Att man skall gå tillbaka till källorna är ett axiom och nästan så självklart att man inte kan blogga om det. För en tid sedan hade jag dock en upplevelse som mycket tydligt illustrerade vikten av en förnyad källbetraktelse. Allt började med att jag kände ett behov av att titta på den försvarsbudget som klubbades igenom på 1828–1830 års riksdag. Just den här budgeten innehöll stora pengar för extra materielanskaffningar, inte helt olikt ett JAS-projekt. Försvarsanslaget väckte vissa protester men Karl XIV Johan kunde få sin proposition ograverad genom riksdagen.

När riksdagen fattat beslut reglerade Karl XIV Johan en hel del detaljer i ett kungligt brev av den 19 februari 1831. Brevet är en viktig källa för dem som vill fördjupa sig i de aktuella frågorna. Efter att ha brottats med brevet ett tag och jämfört innehållet med andra kända fakta och tidigare forskning stod det klart att brevet innehåller en felskrivning. I ett stycke har rubriken blivit fel. Den talar om 12-pundiga kanoner och i texten står det 24-pundiga kanoner. Den som isolerat tittar på stycket har svårt att avgöra vad som är rätt eller fel. En strykning i texten på föregående sida bidrar till intrycket att skrivaren inte hade en bra dag.

Tidigare forskning har vid minst ett tillfälle gått i fällan och skapat en felaktig verklighetsbild. Jag valde detta som bloggämne eftersom felskrivningar i kungliga brev torde tillhöra ovanligheterna och att brevet av den 19 februari 1831 därför får ett visst ”feltrycksvärde”. Upplevelsen bidrog också starkt till att bekräfta vad jag redan vet, det är bra att gå till källorna.

PS Det kungliga brevet finns på Riksarkivet i Stockholm och på Krigsarkivet i Stockholm. Det senare exemplaret finns under: Krigskollegium, Artilleridepartementet (3), Kungliga brev 1831, där felet finns överst på sidan 564.