Förenta staternas globala roll under 1900-talet för tankarna till begrepp som supermakt, världspolis, kulturhegemoni och multinationella bolag. Globalhistoria tar sig an det förflutna med fokus på utbytet mellan det lokala och det globala, detta utbyte kan sedan vara militärt, ekonomiskt, diplomatiskt, kulturellt eller intellektuellt. Ofta hamnar dock det sistnämnda, det intellektuella utbytet, i skymundan medan det militära dominerar uppfattningar och diskussioner om Förenta staternas globala roll.
Vänstern i Förenta staterna har alltid varit öppen för det globala utbytet. Från Bernie Sanders och Hillary Clintons debatter om skandinavisk välfärd via 60-tals studentradikalism till den tidiga 1900-tals arbetarrörelsen International Workers of the World har vänstern i Förenta staterna fungerat i dialog och utbyte på en global spelplan. Den amerikanska högern däremot har profilerat sig som hemgrodd och unikt amerikansk. Trots detta har även högern, och i synnerhet den amerikanska konservatismen, vuxit fram i växelverkan mellan det lokala och det globala.
Amerikansk konservatism har uppfattats som något lokalt byggt på stark medborgaraktivism.
Avgörande för framväxten av den moderna amerikanska konservatismen är antikommunism och motstånd gentemot vänstern, i synnerhet mot Franklin D. Roosevelts ekonomiska program för att bekämpa depressionen under 1930-talet. Affärsmän såg New Deal programmen som direkta hot gentemot deras ställning och började snart organisera en attack mot dessa populära program. Genom att måla upp Roosevelts ekonomiska styrning som de första stegen mot socialism och diktatur hoppades dessa affärsmän att rucka den politiska balansen. Bröderna Du Pont, Lammot, Irénée och Pierre, finansierade tillsammans med vänner ett av de tidigaste försöken att vända stödet för New Deal, American Liberty League. Den tydliga kopplingen mellan affärslivet och det konservativa politiska budskapet ledde en framstående demokrat till att skämta om hur organisationen borde kallas American Cellophane League, dels eftersom man kunde se rakt igenom den och dels eftersom det var en DuPont produkt.
Antikommunismen och det organiserade motståndet gentemot New Deal var utbrett men det var uttryckligen i Kalifornien som den moderna konservatismen utvecklades. Detta skedde i utbyte mellan affärsmän, antikommunistiska gräsrots organisationer och kyrkan, i synnerhet diverse konservativa protestantiska kyrkor i väst och södern. Framstående affärsmän fick i början av 1940-talet upp ögonen för de österrikiska nationalekonomerna F.A. von Hayek och Ludwig von Mises och bekostade deras verksamhet i Förenta staterna i hopp om att sprida deras filosofi om den fria marknaden. Genom att säkra och finansiera en professorstol vid University of Chicago för von Hayek, samt publicera och distribuera hans texter i konservativa och religiösa tidsskrifter lyckades direktörerna för bolag som General Motors, U.S. Steel, Colgate-Palmolive-Peet, General Electrics, DuPont och Chrysler etablera en bred politisk konservatism som bygger på en stark tro på den fria marknaden. I Kalifornien samlades även mycket av det militär-industriella komplexet och bland medelklassen som åtnjöt vad John Kenneth Galbraith kallade ”the affluent society” hårdnade den utbredda antikommunismen. Inspirerade av organisationer som finansierades av framstående affärsmän, som John Birch Society, Christian Anti-Communism Crusade eller Spiritual Mobilization, växte tankarna om välfärdsprogram som socialism och den fria marknaden som idealet.
F.A. von Hayek är ett exempel på växelverkan mellan det lokala och det globala i framväxten av modern konservatism i Förenta staterna.
Vid mitten av 1960-talet sattes dessa nätverk till prov och lyckades besegra den traditionella republikanska eliten på östkusten i och med valet av Barry Goldwater framom Nelson Rockefeller, William Scranton eller George Romney som Republikanska partiets presidentkandidat. Goldwater förklarade att ”extremism in the defense of liberty is no vice”, och trots att han gick ett stort nederlag till mötes mot Lyndon Johnson fortsatte det antikommunistiska och konservativa budskapet, med en religiös prägel, att vinna mark med Ronald Reagan som galjonsfigur.
Valet av Reagan som president 1980 förstås oftast som en nationell händelse, men rötterna till denna händelse kan uttryckligen ses i växelverkan mellan det lokala och det globala. Kalifornien, med dess lokala prägel på jordbruk, fackföreningar, underhållningsindustrin, och politiskt engagemang, är scenen för den moderna konservatismens framväxt. Men dramat som utspelas på denna scen är även beroende av det globala. F.A. von Hayek är inte endast en österrikisk nationalekonom, hans filosofi är uttryckligen utvecklad inom traditionerna i Österrike och Storbritannien. Likaså nöjer sig inte amerikanska affärsmän med att ge von Hayek en nationell plattform, de finansierar även Mont Pelerin Society, en internationell organisation för nationalekonomer, företagsledare och intellektuella som verkar för den fria marknaden så som von Hayek och von Mises uppfattade den. De religiösa nätverk som parallellt byggs upp kring dessa samma tankar om den fria marknaden anammar global missionsverksamhet, samtidigt som den starka antikommunismen inom kyrkan hade en direkt global bakgrund. För den moderna amerikanska konservatismen profilerar sig huvudsakligen som en nationell reaktion på ett globalt och lokalt fenomen, det vill säga kommunismens frammarsch världen över. Därför kan den amerikanska högern omöjligt förstås utan att uppskatta växelverkan mellan det lokala och det globala.