Alla inlägg av Hanna Lindberg

Den rättfärdiga lösdrivaren

Av Robin Engblom

Redan innan den nya aktiveringsmodellen togs i bruk i Finland 2018, bemöttes den av hård kritik och ett försök av att i form av ett medborgarinitiativ ta upp beslutet för omprövning. Diskussionen om aktiveringsmodellen på olika forum kan ses bottna i hur människor förhåller sig till de arbetslösas skyldigheter och rättigheter. Å ena sidan ses aktiveringsmodellen främja sysselsättningen av de arbetslösa samt förhindra utnyttjandet av statliga medel, medan den å andra sidan ses ytterligare försämra de arbetslösas ställning genom att man lägger ett större ansvar på dem. Läs mer

Vaccinkritik i Finland 1916

Av Linus Hedborg

Vaccin är något som har börjat ifrågasättas i en allt större utsträckning på flera ställen runt om i världen, bland annat i USA och Europa. I en artikel på SVT Nyheter från 2015 kallade WHO vaccinmotstånd för ett hot mot folkhälsan i hela Europa. En artikel på Svenska Yle från 2017 tar upp att mässlingsfallen har fyrfaldigats i Europa från året innan och att denna ökning beror på vaccinmotstånd, även om mässlingen kan leda till allvarliga följdsjukdomar och i värsta fall döden. De argument som vaccinmotståndare har lyft fram är att vaccin är skadligt för människan, bland annat genom att immunförsvaret försvagas. Läs mer

Allting är ännu inte berättat – Inbördeskriget i Åbolands skärgård och det förbättrade källäget

Av Erica Helin

När jag 2015 började forska kring inbördeskrigets utspel i Åbolands skärgård var det inga överväldigande mängder litteratur som mötte mig. Sanningen är att nästan allt som fanns skrivet om Skärgårdens Frikår (S.F.K) och inbördeskrigets drabbningar i Korpo och Nagu till stor del baserade sig på en kort skrift av Otto Wahlroos och en minnesbok utgiven 1918 av Ludvig Lindström. Jag fick också höra att det inte gick att skriva så mycket mer om ämnet; sist och slutligen hände det inte så mycket i skärgården och S.F.K lämnade inte efter sig mycket i pappersväg. Läs mer

Post-fakta är pre-fascism

Av Andreas Wikblad

Vetenskapen är under attack. Klimatförändringen är påhittad, vacciner orsakar autism och medierna är falska. Ibland verkar det som om fakta och kunskap blivit en åsiktsfråga.  Filosofiprofessorn Åsa Wikforss nyutgivna bok Alternativa fakta om kunskap och dess fiender behandlar just det här och inspirerade mig till de kommande raderna. Wikforss tar fasta på att den mänskliga kunskapen är social, eftersom den uppstår i kommunikationen mellan människor. Förmågan att förstå och leva sig in i andras situation skiljer oss från djuren, men gör oss också sårbara för lögner och falsk information. Internet och sociala medier har medfört en ny dimension av den här problematiken i form av alternativa fakta eller fake news. Falska nyheter väcker onekligen känslor och självaste påven har till och med jämfört läsning av falska nyheter med att äta avföring. Läs mer

Att uppmärksamma forskning och historisera aktualiteter

Under vårterminen pågår kursen Aktuell forskning vid ämnet historia. Syftet med kursen som ordnas på fördjupad nivå i nordisk historia är att studenterna ska få kännedom om pågående och nypublicerad forskning, samt känna till de yttre ramarna för forskning. Som alla forskare vet räcker det inte med bra idé om ingen är intresserad av att finansiera eller publicera den. Läs mer

Nordic Labour History Conference och olika förståelser av arbete

Projektet Kommunicerande konsumtion: kringvandrande försäljare och kulturmöten i de svenskspråkiga delarna av Finland 1800–1940 presenterades på Nordic Labour History Conference, som arrangerades i Reykjavik 28–30 november. I projektet studerar vi de personer som försörjde sig genom kringvandrande handel och på marknad samt de möten som därigenom uppstod med lokalbefolkningen. Under 1800-talet utgjorde försäljning på marknader, torg eller från gård till gård en kompletterande eller primär försörjningsform för flera ur bondesamhället. Alla försäljare var inte finländare, utan en del var judar som saknade medborgerliga rättigheter eller ryska medborgare från det archangelska guvernementet som bedrev gårdfarihandel på den finländska landsbygden. De ryska böndernas gårdfarihandel var egentligen olaglig och överheten i Finland var förgrymmad över att dessa personer tjänade pengar i landet. Gårdfarihandlare var alltså i många fall inte en laglig yrkeskategori, men trots det en mycket synlig sådan eftersom det snarare var norm att lagen bröts än att den efterföljdes. Läs mer