Av: Emil Kaukonen, doktorand
Forskartillvaron stänger oss ofta inom fyra väggar, och nästan obemärkt blir vi inrutade i samma system, vanor och tankebanor som möter oss från måndag till fredag. Stabilitet och struktur är naturligtvis grundläggande förutsättningar för forskningsarbetet, men samtidigt finns det ett behov för nya impulser: att uppleva hur en annan institution fungerar, att samtala med både gamla och nya bekanta för att utbyta idéer, och helt enkelt att andas en annan akademisk luft.
Tack vare ett generöst bidrag från Otto A. Malms donationsfond kunde jag nyligen göra ett kort besök till historieämnet vid Lunds universitet där jag välkomnades varmt och tilldelades ett arbetsbord. Under mitt besök hade jag både fördelen att delta på högre seminariet där ämnets nya doktorander presenterade sina projekt och att föra längre och kortare diskussioner med forskare vid ämnet för att ventilera våra respektive forskningsämnen. Detta blogginlägg är ett axplock av några aktuella projekt som fångade min uppmärksamhet och som på ett eller annat sätt förde mina tankar till heminstitutionen vid Åbo Akademi.
Vy ur fönstret på mitt tillfälliga arbetsrum vid LUX, humanistiska och teologiska fakulteternas hemvist. (Egen bild)
Liksom vid ÅA – där inriktningen globalhistoria har etablerats bland annat genom forskningsgemenskapen Global History Lab – är globalhistoria ett levande forskningsfält även vid Lunds universitet. Om detta vittnar inte minst att en professur med inriktning mot internationell och global historia utlystes i höst. Vid historieämnet har tematiken under de senaste åren berikats genom en uppsjö publikationer av Gustaf Fryksén, Klas-Göran Karlsson, Svante Norrhem och Joachim Östlund, för att nämna endast några forskare. Bland de akademiskt yngre doktoranderna med globalhistoriskt intresse finner vi Emma Forsberg och Patrick van der Geest, som bägge arbetar med stora källmaterial och frågeställningar som omfattar ett brett geografiskt område. Forsberg intresserar sig för svenska diplomaters resor och verksamhet i den tidigmoderna världen, med fokus på bland annat materiell kultur, rumslighet och audiensberättelser, medan van der Geests avhandlingsprojekt kretsar kring handelshuset Hope & Co. i Amsterdam och dess roll som statsuppbärande aktör i övergången från kolonialism till imperalistisk exploatering mellan 1750 och 1850.
Professor Klas-Göran Karlsson har fungerat som huvudredaktör för det pinfärska tvåbandsverket Natur & Kulturs globalhistoria, i vilket även flera andra lundahistoriker medverkar. (Pressbild: Natur & Kultur)
En av framgångshistorierna vid historiska institutionen vid ÅA under de senaste åren har varit projektet Kommunicerande konsumtion och det är föga överraskande att frågor och konsumtion, produktion och distribution väcker intresse även i Lund. I sin nyligen påbörjade avhandling tar Christina Dackling avstamp i bouppteckningar för att undersöka kläder i ett jämförande perspektiv under perioden 1750–1850, med Karlskrona stad och Blekinge landsbygd som jämförelseobjekt. Liksom i de övriga avhandlingsprojekten vid institutionen finns här en stabil teoretisk grund, där Dackling vill pröva den omdebatterade tesen om en så kallad “flitig revolution” (eng. industrious revolution) som skulle ha varit en föregångare till den industriella revolutionen.
Den nyantagna doktoranden Karin Jedeberg tar sig an ett högaktuellt ämne, nämligen motståndet mot uppluckrandet av abortlagstiftningen i Sverige, Norge och Danmark under 1970-talet. Jedeberg utgår från abortmotståndet som en ideologiskt driven social rörelse som hade (och har) som mål att ändra på samhälleliga uppfattningar och praktiker med hjälp av olika medel, inte minst genom de radioprogram, TV-sändningar och debattinlägg som utgör en stor del av hennes källmaterial. På ett klassiskt vis vill Jedeberg även jämföra de nationella säregenheterna och de samskandinaviska dragen i dessa rörelser och spåra den brukade retorikens och de begagnade materialens ursprung. Även här gör jag en mental koppling till ÅA och den pågående forskningen kring olika ”anti-”-rörelser under 1900-talet, såsom historieämnets samarbete med litteraturvetenskap under rubriken Den finlandssvenska antifascismen. Då man studerar 1900-talets sociala rörelser kommer forskningen in på skinnet, eftersom det ofta handlar om debatter och fenomen som fortfarande gör sig gällande i samhället – varken antifascismen eller abortmotståndet har förpassats till historien, utan de spelar fortfarande en roll för social mobilisering.
Universitetsbibliotekets nuvarande byggnad färdigställdes år 1907, men själva biblioteket grundades redan 1666. (Egen bild)Medan Jederbegs projekt tar avstamp i en glödhet internationell debatt är det inte alltid lätt att förutspå vilken forskning som blir eftertraktad utanför universitetets väggar. Oförutsägbara världshändelser kan innebära att pågående forskning – som kanske tidigare inte varit av stort intresse för massmedierna – plötsligt blir högaktuell. Detta är till exempel fallet med Sebastian Grafs pågående avhandlingsprojekt om ukrainskt historiebruk med titeln Creating and crafting past(s) in contemporary Ukraine: Digital space and the Ukrainian Institute of National Remembrance in the new decade. I och med att historiesyner och historiebruk spelar en stor roll både i den ryska statens retoriska legitimering av sin invasion och i den ukrainska nationella självbilden har dylik forskning fått stor uppmärksamhet nästan över en natt.
Detta är naturligtvis endast en snabb inblick i några av de levande forskningsmiljöerna vid historieämnet; många intressanta avhandlingar, böcker och initiativ hade kunnat läggas till. Man kan dock konstatera att framtiden ser lovande ut för historieforskningen vid Lunds universitet, och då det inte råder någon brist på gemensamma forskningsintressen skulle det vara både enkelt och frukbart att skapa mer samarbete Åbo och Lund emellan.
Emil Kaukonen är doktorand i allmän historia. Hans avhandling med arbetstiteln Bridges to Barbary: the Swedish Consulate in Morocco 1787–1822 kretsar kring diplomati, kunskapsbildning och mellanhandsroller vid det svenska konsulatet i Tanger. (emil.kaukonen@abo.fi)