Av: Johan Ehrstedt, doktorand

De senaste årtiondena har en mer uttrycklig och underbyggd teorianvändning blivit en vardaglig del av historikers arbete. Historikern Kim Salomon konstaterade redan för drygt tio år sedan att historieforskningen befinner sig i ett teoretiskt korsdrag med impulser från vitt skilda discpliner. I fokus för Salomons intresse låg främst historieforskningens närmande med samhällsvetenskaperna men det oaktat beskrev hans formulering en förändring som omfattar stora delar av historieforskningen i allmänhet.

Så långt allt gott och väl. Men hur ska man som historiker rent konkret förhålla sig till en intressant teori, modell eller approach som utvecklats inom andra discipliner? Själva processen består av flera till varandra länkade delområden som så klart präglas av skiftande praxis och olika lösningar. I detta blogginlägg beskriver jag ett av dessa delområden som är så självklart att det sällan blir artikulerat. Med andra ord menar jag hur vi som historiker även applicerar vår yrkeskunnighet på en intresseväckande teori eller approach genom att historisera den på samma sätt som vi gör när vi forskar i fenomenet x, händelse(kedja)n y, idéen z eller föremålet ö.

I likhet med andra nutida fenomen som bl.a. olika ismer och begrepp har även teorier en historia eftersom de har blivit skapade i tid och rum. Spårningen och kontextualiseringen av en teoris historiska och retoriska sammanhang gör det lättare för historikern att gestalta frågor om dess uppkomst och skaparnas intentioner, teorins karaktär, orsakerna till dess spridning osv. Historiseringen av en teori handlar inte om att gå så djupt som t.ex. olika begreppshistoriska ansatser eftersom det ofta räcker med en preliminär granskning som är lätt och arbetsekonomiskt effektiv att göra. Begreppshistoria light så att säga. Historiseringen av en teori eller modell hjälper oss att bättre förstå dem men det kan med fördel också fungera som ett analytiskt verktyg som underlättar arbetet med den kritiska prövningen av en teoris eventuella lämplighet för historievetenskaplig forskning.

Ibland kan historiseringen av en teori visa vägen ut ur en analytisk återvändsgränd. Så var det  i mitt fall för en tid sedan. Min egen forskning handlar om hungersnöd som historiskt fenomen och betingelserna för historievetenskaplig forskning om hungersnöd. I ett skede av min genomgång av forskningslitteratur kom jag i kontakt med ett intressant teoretiskt tolkningsramverk för analysen av hungersnöd. Ramverket, som den internationella forskningsinriktningen new famines introducerade för knappa tjugo år sedan, bygger grovt förenklat på idéen om att samtida hungersnöd i princip är politiska fenomen eftersom de inte är oundvikliga katastrofer. New famines hävdar att mänskligheten har senast sedan mitten av 1900-talet haft den erforderliga teknologiska och materiella kapaciteten (livsmedelsproduktion, infrastruktur, avancerade skördekalkyler, gränsöverskridande samarbete och strömlinjeformad logistik osv.) för att framgångsrikt kunna bekämpa hungersnöd var som helst på jorden. Enligt new famines är den allra viktigaste enskilda faktorn som behövs politisk vilja och ansvarsfullhet som är förankrade i bindande nationella och folkrättsliga förpliktelser. Personligen och som forskare anser jag att denna argumentation till stor del är logiskt, övertygande och etiskt hållbart.

Den bengaliska svälten 1943. Målning gjord på plats av Zainul Abedin.

Däremot hade jag en hel invändningar mot new famines anspråk på att tolkningsramverket också kan användas i forskningen om hungersnöd i det förflutna. Min tidigare fascination för new famines tolkningsramverk övergick i en mer kritisk hållning till det som jag betraktade som ett sorts  inbyggt presentistiskt perspektiv hos new famines. Eftersom jag ändå gillade skolans teoretiska ansats funderade jag om det trots allt på något fruktbart sätt gick att kombinera eller komparera new famines syn på samtida hungerkriser med historievetenskapens sätt att närma sig hungersnöd i det förflutna. Detta ledde till ett otillfredställande artikelutkast som jag till slut satte i skrivbordslådan.

Först mycket senare, och efter att bekantat mig med begreppshistoriska teman, kom jag att tänka på att vissa alldeles avgörande brister i artikeln berodde på att min utgångspunkt hade varit fel. Jag hade för mycket fokuserat mig på det bokstavliga innehållet i new famines tolkningsramverk och tänkt alltför lite på hur och i vilket syfte det i första hand hade blivit introducerat. I artikelutkastet hade jag ställt fel frågor som inte gick att besvara på ett fruktbart sätt. Pusselbitarna föll på plats när insåg att jag hade missat det som borde ha varit en självklar utgångspunkt: själva tolkningsramverkets historicitet.

Insikten om att jag ursprungligen hade utgått från fel premisser betydde ändå inte att mitt arbete helt skulle ha runnit ut i sanden. Bara jag började med att byta perspektiv, komma med en ny frågeställning och radera flera sidor text skulle det vara möjligt att producera en förhoppningsvis fungerande artikel. Jag beslöt att anlägga ett (lätt) begrepsshistoriskt perspektiv på new famines och skolans sätt att se på hungerkriser. Jag utgår från hypotesen att det tolkningsramverk som new famines presenterade för knappa tjugo år sedan först och främst bör ses som ett diskussionsinlägg som haft såväl vetenskapliga som politiska syften. Kärnan i new famines diskussionsinlägg utgörs av inriktningens nyskapande användning av ordet politik åt vilket skolan ger en ny etisk och normativ innebörd. New famines kan sägas använda sig av en retorisk manöver i syftet att få till stånd en förändring i förhärskande diskurser om hungersnödens väsen. Hungersnöd är inte naturkatastrofer utan i grund och botten politiska fenomen. Genom att anlägga ett historiserande perspektiv på new famines och inriktningens tankegods blir det möjligt att bättre förstå kontexten för tolkningsramverket och hur parollen om politiska hungersnöd egentligen går att gestalta.

Texter som fungerat som inspiration för detta blogginlägg:

Devereux, Stephen (ed.): https://abo.finna.fi/Record/abo_electronic_aa.9913533256405972?sid=2940110205

Salomon, Kim: https://journals.lub.lu.se/st/article/download/8591/7731

Skinner, Quentin: https://abo.finna.fi/Record/abo_electronic_aa.9913554879005972?sid=2940111474

Johan Ehrstedt är doktorand i allmän historia. Hans forskning handlar om hungersnöd i Sydasiens moderna historia och villkoren för den historievetenskapliga undersökningen av hungersnöd.