Alla inlägg av Administratör

Nordisk arbetarhistoria i blickfånget – Rapport från Nordic Labour History Conference i Tammerfors 7–10 maj 2025

från fältet, konferenser

Av: Matias Kaihovirta, docent

De nordiska arbetarhistorikerna har samlats till gemensam konferens sedan 1974. Den 7–10 maj 2025 var det åter Finlands tur att stå värd, denna gång i Tammerfors. Intervallen mellan konferenserna har varierat, och den längsta pausen – tolv år – inföll mellan 2004 och 2016, då det nordiska arbetarhistoriska samarbetet låg i träda.

Efter återstarten i Reykjavik 2016 har de nordiska arbetarhistoriska konferenserna förändrats en del. Konferensspråket är numera helt på engelska, dels för att kunna inkludera utomnordiska deltagare, dels för att kunskaperna i skandinaviska språk bland nordiska historiker är svagare än tidigare.

En annan innehållsmässig förändring gäller arbetarhistoria som forskningsfält. De klassiska begreppen arbetare, arbete, arbetarkultur och arbetarrörelse har utvidgats, om denna förändring har några nordiska arbetarhistoriker skrivit om tidigare. Även konferensen i Tammerfors 2025 bjöd på nya intressanta perspektiv och även nya tolkningar av tidigare klassiska ämnen inom arbetarhistoria.

Läs mer

Varför är ett historiskt perspektiv på industrialisering så intressant?

1900-tal, Finland, Samtidshistoria,

Av Christoffer Holm, doktorand

De senaste årtiondena har stora delar av den gamla industrialiserade världen upplevt omfattande förändringar. Arbetsplatser har förlorats, fabriker har övergivits och sociala omställningar och problem har följt. Allt anses ha börjat i Nordamerika på 1970-talet, men olika industrialiserings- och avindustrialiseringsprocesser har skett i alla tider sedan industrier uppkom, mer eller mindre världsomspännande. Processerna har givetvis haft olika intensitet och intervall i olika delar av världens ekonomier, och med industrins tillväxt har nedläggningarna, då de kommit, förstås blivit mer omfattande med omfattande uppsägningar, övergivna fabrikskomplex och hela samhällen i förfall som konsekvens. Perioden sedan 1970-talet kan både i västvärlden och senare i stora delar av den övriga världen ändå anses vara en period av mer dramatisk avindustrialisering. Inledningsvis ansågs automatiseringen och flytten av produktion till lågkostnadsländer ha varit huvudorsakerna, men anledningarna är och har varit många. Forskare har länge också debatterat hur stor del av den västerländska avindustrialiseringen som handlar om en naturlig utveckling mot servicesamhällets allt starkare dominans, och vad som kan handla om misslyckad politik eller världsekonomins nyckfullhet.  

Läs mer

Den Östmanska metoden för högre vetenskaplig nivå

Agrarhistoria, Nordisk historia,

Av: Anders Ahlbäck, Johanna Ilmakunnas, Hanna Lindberg & Pirjo Markkola

Platsen är ett forskarseminarium eller en konferenssession. Ett mer eller mindre halvfärdigt utkast till artikel eller kapitel läggs fram för diskussion av nervösa författare. Så får Ann-Catrin Östman ordet. Entusiastiskt framåtlutad berömmer hon författarna genom att presentera en knivskarp analys av hur ansatsen i texten teoretiserar ämnet på ett nytt sätt och för forskningsfältet framåt. Författarna lyssnar ivrigt, med en känsla av att plötsligt förstå sin egen forskning litet bättre. En känsla av ämnets betydelse och forskandets upptäckarglädje sprider sig i rummet.

I förordet till sin doktorsavhandling 2008 tackade Johanna Wassholm Ann-Catrin Östman för att ”hon tror att vi alla är genier”. Det är en träffande sammanfattning av den “Östmanska metoden”. I så väl seminarierum och föreläsningssalar som i kafferum och universitetets korridorer möter Ann-Catrin sina kollegor, studerande och doktorander med uppskattning och nyfikenhet. Men det är ingalunda frågan om någon naiv tilltro, utan om en sporrande och anspråksfull förväntan. Ann-Catrins engagemang får mottagaren att vilja utmana sig själv och ytterligare höja den vetenskapliga nivån. Hennes uppskattning inspirerar och motiverar till bättre studier och mer ambitiös forskning.

Läs mer

De finska flickornas fördelar

1900-tal, Finland, ,

Av: docent Mats Wickström

Under de första efterkrigsdecennierna var äktenskap mellan svensk- och finskspråkiga finländare, så kallade blandäktenskap, ett eldfängt debattämne i den finlandssvenska offentligheten. Blandäktenskapen blev på den här tiden allt vanligare och ansågs vara en av orsakerna till finlandssvenskarnas oroväckande demografiska stagnation i förhållande till den mer fruktsamma finska majoriteten. Statistiska undersökningar visade nämligen att barn födda i blandäktenskap oftare blev, som det hette vid den tiden, finnar än svenskar. Det var särskilt barn födda i äktenskap mellan en svenskspråkig man och en finskspråkig kvinna som, ur en minoritetsnationalistisk synvinkel, i stor utsträckning förlorades till finnarna. De svenskspråkiga männens växande tycke för finska kvinnor problematiserades, men det rådde delade meningar om det var de finlandssvenska männen eller kvinnorna som borde bära hundhuvudet för att männen gick över den svenska ån för att hämta finskt vatten.

Läs mer

Olaga hysande, papperslösa och yttre gränser

1800-tal, Nordisk historia, , ,

Av: Ann-Catrin Östman, äldre universitetslektor

På vintertinget år 1814 ställdes Dragsfjärdsbönderna Isak Johansson och Isak Isaksson till svars för olaga hysande. På sina gårdar hade de gett uppehälle och arbete åt två drängar, som bägge kallade sig för Christian. Det hade kommit till myndigheternas kännedom att männen hade flytt livegenskap och hårda villkor i Baltikum. Idag skulle vi kalla dem papperslösa eller irreguljära migranter.

Till sitt försvar framhöll de anklagade att de hade velat hjälpa ynglingarna, som ”vid sin ankomst varit så nakne och utsvaltne at Svaranderne af medlidande emottagit dem i sitt hus”. Inför rätta urskuldade bönderna sig genom att påpeka att drängarna hade sagt sig komma från Lovisa stad och Ingå socken. Men även detta kunde ha renderat bönderna böter, eftersom dessa inte hade låtit mantalsskriva nykomlingarna.

Läs mer

Professorsjobb och vardagens praktiker i 1700-talets Åbo

1700-tal, Nordisk historia, , , ,

Av: professor Johanna Ilmakunnas

Intellektuellt arbete, idkande av vetenskaper samt undervisning och handledning på universitetsnivå handlar huvudsakligen om innehåll och växelverkan mellan individer. Men också materiella omständigheter påverkar forskararbetet, likaväl nu som på 1700-talet. Inom den nyaste historieforskningen som berör universitetshistoria och vetenskapshistoria har forskare allt oftare börjat betrakta materiella och emotionella dimensioner av forskararbetet. Läser man äldre vetenskapshistorisk forskning med känsla för det materiella och det vardagliga, hittar man också vardagens praktiker förvånande ofta, åtminstone mellan raderna. Detta betyder att historiker på 2020-talet fortfarande kan använda forskning publicerat på 1870-talet eller 1920-talet; historisk forskning föråldras väldigt långsamt, om nånsin.

Läs mer

Om professorshustrur, kroppar och kvastförsäljare: Identiteter under tidigmodern tid vid Sixth Conference of the Nordic Network for Renaissance Studies i Århus

Europa, från fältet, konferenser, Nordisk historia,

Av: Robin Engblom, doktorand

Det var ett regnigt men vackert Århus som välkomnade mig till den sjätte konferensen för Nordic Network for Renaissance Studies i slutet av september. Det tre dagar långa schemat var fyllt med intressanta föredrag och inspirerande inledningsanföranden, och trots att jag endast hade möjlighet att närvara under två av dagarna reste jag hem med flera nya idéer för både avhandlingsarbetes fortskridande och till eventuella framtida ’skrivbordsprojekt’. Inom ramen för ett gemensamt forskningsprojekt, Professor’s Household – The Royal Academy of Turku as a Family Network in the 17th Century lett av Mari Välimäki, höll jag tillsammans med Minna Vesa från Helsingfors universitet ett föredrag om kvinnor i lärda hushåll under 1600-talet. Temat för konferensen var identiteter i tidigmodern tid, vilket föreföll tilltala forskare ur flera vetenskapliga fält.

Läs mer

Kulturhistoriska perspektiv på kroppar: Erfarenheter från en konferensresa till Potsdam

från fältet, konferenser

Av: Josefine Sjöberg, doktorand

I stekande sensommarvärme anordnades den 16:e årliga konferensen för International Society for Cultural History (ISCH) i Potsdam, Tyskland. Temat för konferensen var kroppslighet och förkroppsligad historia, embodied histories. Under tre fullspäckade dagar gavs totalt 55 sessioner, där man kunde förkovra sig i frågor såsom kroppsliga ideal och performanser, känslor, våld, politik, sport, sjukdomar och funktionshinder, och mycket mer. Konferensen utgjorde en inspirerande möjlighet för mig att fundera kring mitt eget forskningsämne ur ett nytt perspektiv. På vilket sätt kan fokus på kroppslighet bredda förståelsen av det förflutna?

Läs mer

Reklamens kolonialistiska historia

1800-tal, 1900-tal, Finland, konsumtionshistoria, , ,

Av: Sandra Waller, doktorand

Idag omges vi av mer bilder än någonsin förr—och många av dessa bilder är reklam. Reklambilder är en stor del av dagens samhälle, och kan ge fascinerande inblickar i historien. Var hittades reklam, vilka varor gjordes det reklam för, och hur såg reklamen ut? Och när började man överhuvudtaget göra reklam för varor?

Reklamens historia är intimt förknippad med kolonialismen. Anne McClintock, i ”Soft-soaping Empire: Commodity Racism and Imperial Advertising” (Imperial Leather, 1994), skriver om den imperialistiska rivaliteten mellan Storbritannien gentemot USA och Tyskland som i slutet av 1800-talet ledde till ett markant uppsving för reklam, som före det i regel hade ansetts vara förmätet. McClintock redogör för tvålen, som var en av de första handelsvarorna som började säljas som imperialistiskt monopol, och hur element i reklam blir fetischer, alltså att objekt (i det här fallet tvål) tillskrivs mystiska, gudalika egenskaper. Rastillhörighet blir också en fetisch i reklam; ras kan representera spänningar mellan det civiliserade och det vilda, det imperialistiska och det koloniala, mellan det rena och det smutsiga, mellan det framåttänkande och det tidlösa.

Läs mer

Åbo som gränsstad i det ryska imperiet – övervakning och kontroll av utlänningar i början av 1800-talet

1800-tal, Finland, Nordisk historia, Ryssland, ,

Av: docent Johanna Wassholm

I Åbo länsstyrelses arkiv finns en tjock bok med titeln Förteckning öfver från landet förviste personer, eller sådane hvilka blifvit efterlyste 1815–1862. I alfabetisk ordning listar den hundratals utlänningar som har förvisats från det ryska riket – eller som inte får släppas in över dess gränser. Boken är ett av många dokument som belyser de förvisningar och avvisningar jag undersöker i forskningsprojektet Vågor av förvisning – reglering och praktiker i norra Europa ca 1450–1850.

Läs mer