Etikettarkiv: finlandssvensk

När breven berättar – 60 år av kvinnors vänskap och vardag

1900-tal, 2000-tal, aktualiteter, från fältet, konsumtionshistoria, Nordisk historia, ,

Av: docent Anna Sundelin och Miriam Rönnqvist, FD

”Meningen är att denna bok skall bli en kär vän, som kommer i tur och ordning till oss alla och som för med sig senaste nyheter från kurskamraterna. Då vi inte mera kan springa till varandras rum och dryfta våra bekymmer, dela varandras glädjeämnen, bikta eventuella små hjärtesorger o.s.v. får vi göra det på det här sättet i stället. Måtte den förtroliga och goda kamratandan kvarstå och boken bli fylld av många spännande berättelser ur ’levande livet’.”

Så beskriver initiativtagaren Margareta Lauritzon (senare gift Karlson) syftet med den nyinstiftade brevdagboken som från och med maj 1946 cirkulerade bland en grupp finlandssvenska väninnor. Kvinnorna hade träffats i samband med en lärarinnekurs vid Högvalla husmoderskola i Borgå landskommun och därefter bosatt sig på olika håll i landet.  Vänskapen bestod dock och då kvinnorna inte längre kunde umgås på varandras rum, blev brevdagboken dess sammanhållande kitt. Sammantaget tar breven läsaren genom knappt sex decennier av 14 finlandssvenska kvinnors vänskap och vardag, från tiden efter åren på Högvalla till det att dagboken avslutades 2005 då kvinnornas antal minskat och krafterna började tryta på grund av hög ålder.
Läs mer

De finska flickornas fördelar

1900-tal, Finland, ,

Av: docent Mats Wickström

Under de första efterkrigsdecennierna var äktenskap mellan svensk- och finskspråkiga finländare, så kallade blandäktenskap, ett eldfängt debattämne i den finlandssvenska offentligheten. Blandäktenskapen blev på den här tiden allt vanligare och ansågs vara en av orsakerna till finlandssvenskarnas oroväckande demografiska stagnation i förhållande till den mer fruktsamma finska majoriteten. Statistiska undersökningar visade nämligen att barn födda i blandäktenskap oftare blev, som det hette vid den tiden, finnar än svenskar. Det var särskilt barn födda i äktenskap mellan en svenskspråkig man och en finskspråkig kvinna som, ur en minoritetsnationalistisk synvinkel, i stor utsträckning förlorades till finnarna. De svenskspråkiga männens växande tycke för finska kvinnor problematiserades, men det rådde delade meningar om det var de finlandssvenska männen eller kvinnorna som borde bära hundhuvudet för att männen gick över den svenska ån för att hämta finskt vatten.

Läs mer

Svensk jord i svenska röda händer

1900-tal, Finland, Nordisk historia, Okategoriserade, , , ,

Av: Carl-Erik Strandberg, doktorand i Nordisk historia

”Kultur, språk och allt nationellt är folkets egendom och ingen kan frånröva folket detta. Så länge socialismen icke förverkligats har borgarklassen monopol på alla dessa folkens rikedomar och därmed är såväl minoriteten som majoriteten inom en nation hindrad att leva sitt eget nationella liv”.

Så avslutar den finlandssvenska snickaren Theodor Wennström sin artikel i Folkbladet 5.1.1921. Under inbördeskriget tillskrevs Wennström en ledande roll för de röda i Nyland och lyckades fly till S:t Petersburg efter det finländska inbördeskriget. Väl framme fortsatte han sin politiskt aktiva bana och var med om att grunda teserna för det Finländska Kommunistiska Partiet. Efter 1918 skrev Wennström flertalet artiklar som publicerades i Folkbladet under signaturen ”Th. W-m.” Hans relation till Folkbladet och senare Nya Folkbladet kan beskrivas som tämligen varm, framför allt efter att redaktionen för Folkbladet valde att lösgöra sig från SDP 1920 och ansluta sig som det svenskspråkiga språkröret för det då nybildade, vänstersocialistiska partiet Finlands socialistiska arbetarparti året därpå.

Läs mer