Medeltiden var en tid präglad av mörker och elände, eller?

Av: Anna-Stina Hägglund, doktorand i Nordisk historia

Medeltiden brukar ofta inom populärkulturen porträtteras som en tid av stagnation, vidskepelse, krig och farsoter. Medeltidsmänniskan har av eftervärlden betraktats som ett barn – en individ som levde och agerade primitivt. Människan har ett starkt behov av att kategorisera och förenkla sin omvärld. Renässansens negativa syn på tiden mellan antiken och dess egen tid har varit seglivad och uppfattningen om den mörka medeltiden har varit seglivad. Men hur var det egentligen? Själva benämningen på tidsperioden som ”tiden mellan”, underförstått tiden mellan två högre stående kulturer, är i sig föga smickrande. Medeltiden som tidsperiod var mycket mer nyanserad än så. Det är klart och tydligt efter tre dagar på de finska medeltidsforskarnas konferens ”Dies Mediaevales”, denna gång arrangerad av Jyväskylä universitet 28.-30.3.2019 i samarbete med medeltidsforskarnas förening Glossa r.y..

Nyss hemkommen från konferensen känner jag mig full av inspiration och tänkte nu ta mig tid att samla några tankar kring mina intryck av konferensen. Årets tema för konferensen var ”kriser” och samlade 34 papper och tre key-note föredrag kring ämnet. Det handlade om historiska kriser, men också om kriser som forskare har stött på i sin forskning. Pappren rörde allt från den västerländska skismen, krigföring, medeltida brevsamlingar och publicering, islamsk filosofi, livet i kloster, till medeltida kyrkomålningar etc. Den tvärvetenskapliga konferensen som ordnas vartannat år på olika håll i Finland visar hur mångsidig medeltidsforskningen är med ett femtiotal deltagare från olika ämnesdiscipliner – historia, arkeologi, konstvetenskap, teologi, språkvetenskap och filosofi.

Professor Outi Merisalos välkomstföredrag på konferensen.

Keynoteföredraget ’The Crisis of Spirituality in the Late Middle Ages: from Langland to Luther, or, the Reformation before the Reformation’ av professor Albrecht Classen (University of Arizona) visade hur kritiker av påvedömet såsom Jan Hus i Böhmen och Jon Wycliffe i England redan på 1300- och 1400-talen beredde vägen för reformationen. På 1500-talet hade det uppstått en kritisk massa för den revolution och paradigmskifte som reformationen innebar. Reformationen har ofta betraktats som 1500-talets och den tidigmoderna tidens motreaktion mot medeltidens korrupta kyrka, men faktum är att det fanns röster långt innan dess som förespråkade behovet av kyrklig reformation, det som hände på 1500-talet var att dessa röster då hade blivit så många att reformationen som Luther förespråkade kom att revolutionera kyrkan. Det Albrecht Classen poängterade var att det var den intellektuella utvecklingen under medeltiden som småningom ledde till den stora revolution som reformationen innebar för det religiösa landskapet i Europa.

Konferensen andra keynote-föredrag ’Runes, letters and signs: Expanding Conceptions of Written Communication in Medieval Finland’ av arkeologen Janne Harjula (Åbo Universitet) gav ett annat perspektiv på kriser som snarare handlade om hur forskare kan hantera bristen på källmaterial. Forskningen om den skriftliga kulturen i Finland har gått genom en drastisk förändring på senare år med hjälp av ny teknologi och digitalisering. Genom nya tekniker är det möjligt att noggrannare datera och analysera föremål. Även om de skriftliga källorna från Finland är mycket få finns det inskrifter på föremål som också kan ge nya perspektiv på den skriftliga kulturens ankomst och utveckling i Finland och i Baltikum, exempelvis fynd från Åbo av runinskrifter på träföremål tyder på att det under medeltiden kan ha existerat ett vardagligt bruk av runskrift i kontrast till det mer högtidliga och officiella bruket av det romerska alfabetet. De mångsidiga fynden av inskrifter på bruksföremål tyder på en skriftkultur som är tidigare än vad man traditionellt har föreställt sig i den finska medeltidsforskningen.

Docent Janne Harjulas keynote-föredrag om arkeologiska fynd rörande den skriftliga kulturens utveckling i Finland. På Åbo Akademis tomt (under Gripen på Tavastgatan) hittades flertalet föremål såsom skrivtavlor som rörde skriftlig kultur i Åbo under medeltiden.

Det tredje keynote-föredraget av ’Overwhelming insecurity: The Problem and Solution of Migration in Late Medieval and Early Modern Intellectual History’ teologen Virpi Mäkinen (Helsingfors Universitet) visar att insikter från medeltidsforskningen också är i högsta grad aktuella för dagens samhällsdebatt. I medeltidens samhälle, liksom idag, fanns det människor som av en eller annan orsak befann sig i nöd och var i behov hjälp av andra. Samtidigt var medeltidens religiositet präglad av fattigdomsideal där fåfänga och girighet sågs som allvarliga synder medan generositet var en dygd. Det var dock skillnad på olika sorters fattigdom beroende på om fattigdomen orsakades av egen lättja eller personer som av en eller annan orsak inte kunde arbeta och förtjäna sitt levebröd. Frågor rörande hur man ska ta hand om personer i nöd är ständigt aktuella – är ett samhälle förpliktigat att ge beskydd och förplägnad åt nödställda främlingar? Denna fråga var lika aktuell på medeltiden som i dagens samhälle. Mäkinens föredrag visade att somliga frågor är universella för mänskligheten – både i det förflutna och i nuet. Även om medeltiden är avlägsen till vår tid finns det frågor som förenar oss med medeltidens människor.

Ett stående inslag i programmet på Dies Mediaevales är kungörandet av ”Valoisa keskiaika – Den ljusa medeltiden”-priset. Priset, som nu delades ut för den nionde gången, tilldelas en forskare som har arbetat för att synliggöra medeltidsforskningen och göra den tillgänglig för allmänheten. Den här gången gick priset till arkeologen Georg Haggrén för hans arbete för att utveckla den finländska arkeologin. Genom att leda utgrävningar bl.a. vid Mankby i Esbo har hans forskning gett nya rön rörande allmogens bosättning i Finland under medeltiden.

Konferensens program bjöd som vanligt på presentationer av intressanta papper och diskussioner kring aktuella forskningsfrågor. I min session ”Det andliga livets utmaningar och livet i kloster” diskuterades både livet i kloster både från klosterinvånares perspektiv och de problem som ett kloster som andlig institution i samhället kunde ställas inför. Jag presenterade mina nya forskningsresultat kring Birgittinklostret Marienkrone i den nordtyska staden Stralsund och dess konflikt med biskopen i Schwerin år 1514. Pappret handlade både om den reella konflikt som klostret hamnade i, vilken resulterade i att det bannlystes, men också om krisen som jag har stött på i min forskning genom ett till stora delar försvunnet källmaterial och de utmaningar som det har inneburit i min forskning. Mer om det en annan gång.

Dies Mediaevales erbjöd även denna gång på inspirerande diskussioner och jag kom hem till Åbo med ny inspiration till min egen forskning. De mångsidiga föredragen på konferensen visar att den finska medeltidsforskningen verkligen inte befinner sig i någon kris. Konferensens papper visade också att medeltiden verkligen inte var någon mörk tid – utan en period som andra i historien präglad av människors nyfikenhet och vilja att utvecklas.

https://diesmediaevales2019.wordpress.com/

http://www.glossa.fi/wp/

Lämna ett svar

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *

Fyll i rätt siffra (detta för att förhindra skräppost):\" * Time limit is exhausted. Please reload CAPTCHA.