Den här våren hölls många protester och tal om att begränsa den globala upphettningen till 1,5 grader. Men i Åbo har vi troligen redan nått den här tröskeltemperaturen. Officiellt klargörs det här först om två år när temperaturen för den nya standardnormalperioden sammanställs. Då får vi veta hur klimatet har förändrats i förhållande till tidigare perioder. Men istället för att vänta två år gjorde jag en tjuvstart och räknade ut temperaturen för den nya standardnormalperioden (1991-2020) i Åbo redan nu.

För att mäta klimatet skapade den världsmeteorologiska organisationen (WMO) 1935 en så kallad standardnormalperiod mot vilken alla observationer skulle jämföras. Perioden innefattar medelvärdet av 30 år av observationer och den första perioden fastställdes till 1901–1930. Längden på perioden valdes för att inkludera alla aspekter av klimatets variationer, även de värsta indiansomrarna och köldknäpparna. Längden på perioden gör att effekten av de mest extrema fenomenen för vissa år jämnas ut när medelvärdet för temperaturen räknas.

Den första klimatperioden följdes av den andra perioden 1931–1960 och den tredje (nuvarande) perioden 1961–1990. Eftersom klimatet just nu förändras kraftigt så har somliga länder, men inte alla, skapat nya och kortare referensperioder för att bättre registrera förändringar under 1900-talet. I Finland har därför Meteorologiska Institutet (FMI) utöver den vanliga standardnormalperioden 1961–1990 även sammanställt referensperioder för 1971–2000 och 1981–2010. Den senaste referensperioden (1981–2010) visar till exempel att årsmedeltemperaturen i Finland är 0.4°C högre än perioden 1971–2000 och 0.7°C högre än för perioden 1961–1990. När det idag talas om Finlands eller Åbos klimat avses alltså medelvärdet för till exempel nederbörd och temperatur under perioden 1961–1990 eller 1981-2010. När du i tidningen läser att en lika varm aprilmånad inträffar en gång på 10 år, då sker jämförelsen till data från de här perioderna. Nästa standardnormalperiod är alltså den för 1991–2020 och här har jag plocka ihop tillgänglig data för att syna temperaturutvecklingen för den här perioden.

Eftersom det fortfarande är 2019 räknade jag medeltemperaturen för den nya perioden för åren 1991–2018. Resultaten syns i tabellen nedan. Med tanke på den globala upphettningen visar tabellen två intressanta förändringar. För det första, från perioden 1931–1960 till 1991–2016 ökar medeltemperaturen för varje period, även när mellanperioden 1981–2010 inkluderas. För det andra, och kanske av mest intresse, är att temperaturen i Åbo från perioden 1931–1960 fram till 1991–2016 har stigit med 1,5 grader.

Avsaknaden av årsmedeltemperaturen för 2019 och 2020 torde inte ha någon större inverkan på medeltemperaturen för den nya perioden. För att medeltemperaturen  perioden 1991–2020 skall sjunka under 6,1 grader (och ökningen bli lägre än 1,5 grader) krävs att 2019 och 2020 skall vara kallare än normalt. Ifall årsmedeltemperaturen för bägge åren blir 4,7 grader (motsvarande 1996, det kallaste året i Åbo under samma period) blir medeltemperaturen fortfarande över 6 grader. Det är däremot osannolikt att årsmedeltemperaturen skulle sjunka så lågt. Kort sagt. Om två år när den nya standardnormalperioden blir officiellt, blir resultatet troligen att medeltemperaturen i Åbo stigit med 1,5 grader.

För att få lite perspektiv på uppvärmningen inkluderade jag temperaturerna från de mätningarna som gjordes i Åbo på 1700-talet. Jag anpassade mätningarna från den här perioden så att om systemet med standarnormalperioder började 1751 så skulle vi fortfarande ha samma perioder idag. Resultatet visar bland annat att det var varmt i Åbo under perioden 1751–1780. Medeltemperaturen i Åbo var då den samma som under perioden 1931–1960. Men olikt trenden under 1900-talet så sjunker medeltemperaturen under följande period (1781–1810). Under den här perioden var 1780-talet speciellt kallt. Till exempel 1785 var årsmedeltemperaturen 2,6 grader, emedan den 1803 sjönk till 1,8 grader. Jämförelsevis var årsmedeltemperaturen 1996 (det kallaste året under perioden 1991–2018) bara 4,7 grader. Det mest intressanta är kanske att i Åbo är det kallaste året under perioden 1991–2018 varmare än medeltemperaturen för perioden 1931–1960. Det här förhållandet finns inte i någon av de tidigare perioderna. Det kallaste åren under perioden 1961–1991 var till exempel 1985 och 1987 (3,0 grader).

Den här lilla sammanställningen visar på skillnaden i temperaturvariationerna under den så kallade lilla istiden (1350~1850) men också på trenden i uppvärmningen under 1900-talet. Följdfrågan är förstås: vad händer efter 2020?

Mätningarna från 1700-talet gjordes i centrala Åbo. Mätningarna från 1900-talet är från de officiella mätstationerna vid Åbo flygplats och Artukais. Temperaturdata är insamlat från Meteorologiska Institutets rapporter och öppna databaser samt Åbos Statistiska Årsböcker.