Alla inlägg av Stefan Norrgård

Om Stefan Norrgård

FD i allmän historia vid Åbo Akademi. Arbetar främst med klimatets historia och klimatet i historien.

1,5 graders stegring

Den här våren hölls många protester och tal om att begränsa den globala upphettningen till 1,5 grader. Men i Åbo har vi troligen redan nått den här tröskeltemperaturen. Officiellt klargörs det här först om två år när temperaturen för den nya standardnormalperioden sammanställs. Då får vi veta hur klimatet har förändrats i förhållande till tidigare perioder. Men istället för att vänta två år gjorde jag en tjuvstart och räknade ut temperaturen för den nya standardnormalperioden (1991-2020) i Åbo redan nu. Läs mer

Finlands klimat är politik

Islossningen, brytningsperioden mellan vinter och vår, har i Finland en stark symbolisk koppling till politisk förändring. Utvecklingen fick sin början 1856 när Zacharias Topelius publicerade dikten Islossningen i Uleå älv. Topelius använde islossningen som en metafor för hopp om bättre tider under den nya ryska tsaren Alexander II. Senare, och i kampen mot förryskningen, fick dikten nytt liv när den 1899 tonsattes av Jean Sibelius. Så här långt, och med tanke på den historiska utvecklingen, är det därför inte kanske överraskande att Akseli Gallen-Kallela 1917 målade av  islossningen i Ruovesi. Läs mer

När blev alla ”forskare”?

När jag började min forskarkarriär fanns det en outtalad kodex som menade att forskare kunde man kalla sig när man beviljats doktorsgraden. Fram tills dess var man bara doktorand. Så var ryktet då. Om det stämde vet jag inte, men jag följde det, jag kallade mig för doktorand, inte forskare. Idag är det annorlunda. Jag är doktor och alla ”forskar”. Det räcker i princip med ha att slagit in ett sökord i Google för att vem som helst kan säga att ”jag har forskat lite i ämnet”. Därmed är det inte bara doktorer som är forskare, vem som helst som kan läsa kan påstå att den ”forskar”. Och det här är inte helt ofarligt. Det är högst problematiskt. Läs mer

Den digitala revolutionen

När Finland för dryga 100 år sedan blev självständigt så var det inte klart hur den nya staten skulle formas. Under den första tiden av vår självständighet utbyttes regeringarna flitigt, men det som såg ut som ett otyglat kaos lades grunden för det demokratiska Finland. Det gjordes stora reformer inom jord- och skogsbruket. Torparlagen förändrade det gamla Finland och i det stora hela fick Finland ett ekonomiskt uppsving där bruttonationalprodukten växte med fem procent per år. Sen kom kriget. Läs mer