Målningar som källor

Av: Johanna Ilmakunnas, biträdande professor i Nordisk historia

Kan historiker använda sig av målningar, gravyrer, ritningar eller andra visuella (för-fotografiska) föreställningar av världen som källor i sin forskning? Kan de utgöra likvärdigt material som skriftliga dokument? Sannolikheten att man får ett jakande svar på dessa frågor från medlemmar av historikerskrået är mycket stor.

Mikrohistorikern Carlo Ginzburg presenterade under 1970- och 1980-talen tanken att alla kvarlevor är ledtrådar till det förflutna och att de således kan analyseras och tolkas som källor. Ändå har historikerna varit tämligen försiktiga med att inkludera visuellt material i sitt källstoff som likvärdigt till skriftligt material. För ett tjugotal år sedan menade kulturhistorikern Peter Burke att historia som vetenskaplig disciplin var på tröskeln för en ny metodologisk vändning, nämligen den bildliga vändningen (pictorial turn) som följde på den lingvistiska vändningen (linguistic turn). Under de senaste åren har historiedisciplinen påverkats starkt av en annan vändning, nämligen den materiella vändningen (material turn) som lägger fokus på föremål, miljöer och material som forskningsobjekt och som källmaterial. Även om historikerna har tagit itu med materialitet och materiell kultur, verkar ändå många av oss känna sig betydligt säkrare med skriftliga än med visuella källor – undantaget är fotografier som antagligen känns mer bekanta för historiker än exempelvis målningar.

När historiker intresserar sig för fenomen som vi vet var vardagliga men som inte är dokumenterade eller inte framgår tydligt i källorna, är källpluralism som metod synnerligen fruktbar. Att kombinera olika och varierande källor: textuella, visuella och materiella har för mig varit mycket stimulerande. Ett exempel med vilket jag har testat en historikers möjligheter att använda visuella källor är kvinnors arbete under 1700-talet.

Den svenske konstnären Pehr Hilleström (1732–1816) målade under sin långa konstnärsbana mer än tusen verk och på många av målningarna utför kvinnor vardagliga sysslor. De avbildade kvinnorna i kök, skafferier, sovrum eller i förmak var både högreståndskvinnor och deras tjänarinnor. Hilleströms målningar föreställer harmoniska interiörer där vardagligt klädda kvinnor utförde vardagligt arbete i välbärgade hem antingen på landet eller i staden.

Pehr Hilleström, Äggprovet. Köksinteriör, c. 1785. Olja på trä, 39 x 32 cm. Foto: Erik Cornelius, Nationalmuseum, Stockholm. CC PD.

Hilleströms målningar är en särdeles bra källa till kvinnors materiella omgivning och olika föremål i hemmet. Däremot avslöjar de sällan hierarkier inom hushållet eller hur tungt vardagligt hushållsarbete var. För att kunna svara på detta behövs andra källor. I Hilleströms egenhändigt nedtecknade verkförteckning framgår kvinnornas sociala ställning genom hurdana beskrivningar som används om dem.

På den målning som i dag är känd under namnet ”Äggprovet. Köksinteriör” har Hilleström avbildat två kvinnor i ett kök som är upplyst av ett ljus. Den kvinna som har ryggen vänd mot betraktaren undersöker ägg mot ljuset, och en kvinna som bär ett kopparkärl har stannat bredvid henne. Kvinnorna är klädda i likadana enkla dräkter, över axlarna har de en ljus sjal och på huvudet en linnemössa. Den stående kvinnans dräkt är gul, en färg som Hilleström ofta använde för tjänstekvinnornas kläder, och kjolen skyddas av ett vitt förkläde. Den inbördes hierarkin är inte helt självklar när man betraktar målningen. I Hilleströms verkförteckning är hierarkin mellan kvinnorna – och därmed också hierarkin mellan deras arbete och ansvar – ändå tydlig: den kvinna som undersöker äggen är en högreståndskvinna, den andra kvinnan är hennes piga. Målningens namn ”Ett fruentimmer granskar ägg emot ljuset, och hennes piga som ibjurit korgen” berättar också om de båda kvinnornas förhållande för en betraktare av i dag, även om verket i sig självt alltså inte är lika tydligt när det gäller arbetsfördelningen mellan dem.

Pehr Hilleström, Självporträtt, 1771, Olja på duk, 25 x 19,5 cm. Foto: Erik Cornelius / Nationalmuseum, Stockholm, CC PD.

Kvinnors arbete var ett återkommande tema i Pehr Hilleströms målningar. Eftersom konstnärer under 1700-talet var hantverkare och försörjde sig med sina verk, berättar det stora antalet verkställda målningar också om konstmarknaden och om konstpublikens smak. Köpkraftiga samlare ville på sina väggar se harmoniska interiörer som föreställde flitiga och duktiga kvinnor i vardagens sysslor. Hilleströms små interiörer ger särskilt mycket ny information om den materiella och rumsliga världen där kvinnornas arbete ägde rum och om i vilka situationer kvinnorna arbetade, men de berättar även om konstpublikens estetiska ideal.

Att inkludera målningar och andra visuella källor till sina primärkällor och den källpluralistiska metodanvändningen kan ge historiker nya resultat, tolkningar och infallsvinklar.

Litteratur:

Peter Burke, Eyewitnessing: The uses of images as historical evidence: Picturing history (2001).

Carlo Ginzburg, Ledtrådar: Essäer om konst, förbjuden kunskap och dold historia (1989).

Johanna Ilmakunnas, ”Konsten att avbilda arbete: Kvinnors sysselsättningar och vardag på Pehr Hilleströms genremålningar från 1770-talet till 1810-talet”, Historisk Tidskrift för Finland 103, 2018:1, 1–45.

Janken Myrdal, ”Källpluralismen och dess inkluderande metodpaket”, Historisk Tidskrift 127, 2007:3, 495–504.

Lämna ett svar

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *

Fyll i rätt siffra (detta för att förhindra skräppost):\" * Time limit is exhausted. Please reload CAPTCHA.