Av: Stefan Norrgård, FD
Vi kan lära oss något av historien, speciellt om och när vi försöker förstå den pågående klimatuppvärmningen. Klimathistoria skiljer sig därmed kanske från många andra historiska analyser, tolkningar och perspektiv eftersom klimatets historia – dess årliga variationer och extrema fenomen – och hur klimatet har påverkat historiska samhällen. Anpassningsförsök, resiliens, kostnad i materiel eller människoliv kan nyttjas för att förutspå eller skapa bättre förståelse för framtiden. De facto, utan historisk kunskap om tidigare klimat så går det inte att göra klimatmodeller som förutspår framtida klimatscenarion. Istället för att här babbla om vad klimathistoria är och kunde vara, eller exemplifiera det med något från egen forskning, gör jag en snabb genomgång av vad historikern kan göra inom den tvärvetenskapliga disciplinen klimathistoria. Värt att nämnas är att många klimathistoriker undviker att studera historiska klimat efter uppkomsten av meteorologiska nätverk, vilket i de flesta europeiska länder infaller under andra halvan av 1800-talet. För Åbos del började till exempel meteorologiska observationer göras 1873. Att inte studera till exempel 1900-talet anser jag (och jag är inte ensam om det) delvis vara korkat eftersom meteorologiska observationer inte säger något om inverkan på samhället. Viktigast är att förstå att mycket information endast finns i historiska källor och de som är bäst på att gräva i historiska arkiv, förstår deras uppbyggnad, kan läsa gamla handstilar och skapa historisk kontext är historikern. Men till saken, vad kan historikern göra?
Studera extrema fenomen: Det finns fenomen som bara hittas i historiska källor och då menar jag exakt information och exakta beskrivningar om extrema fenomen. Trädens årsringar är bra indikatorer på klimatvariationer, men ett extremt väderfenomen, till exempel ett påhittat scenario med extremt hög nederbörd den 5 april 1632 som orsakade en översvämning, kommer inte att syns inte i årsringarna. Historikern kan alltså i källorna hitta exakt information om fenomen som endast och enbart kan studeras via dessa historiska källor. Det kan finnas stormar och översvämningar, extrema torrperioder (tänk skogsbränder och missväxt) som aldrig registrerats. Glöm inte heller tid och rum. Det kan vara på 1600- eller 1800-talet, men likväl 1700- eller 1900-talet. Och länkat till extrema fenomen: anpassningar och inverkan i tid och rum.
En pojke som i skogen sitter och gör anteckningar om nederbörden i april 1632.
Genererad med Copilot AI
Långa tidsserier och klimatserier: Meteorologiska tidsserier hjälper oss förstå tidigare klimatvariationer, men det finns mycket de sällan eller aldrig registrerar. Historikern kan använda olika typer av källor för att skapa klimatserier, så att säga rekonstruera klimatet, vilket sträcker sig över flera hundra år. Det kan beröra fenologiska- och cryofenologiska fenomen: översvämningar, stormar, orkaner, tornadon, tromber med mera. Dylika fenomen kan ha noterats i tidningar, loggböcker, dagböcker eller kommunala rapporter. Genom att skapa tidsserier kan historikern skapa förståelse om förändringar i vissa fenomens frekvens och intensitet. Fenomenet som studeras beror på regionen och klimatet. Men det handlar i stort sett om att samla in information för samma fenomen för varje år, månad, säsong eller vad det sen än gäller. I Europa finns till exempel översvämningsserier från floder som går långt tillbaka till medeltiden. I Finland finns inget motsvarande ännu. Men angående extrem nederbörd utgör exemplet med problemen i Rumänien – med översvämningar orsakade av snösmältning på våren – den mest aktuella jämförelsen. Var översvämningar vanligare förr? Hur påverkades samhället? Tidsserier kan hjälpa oss förstå extrema fenomen och genomförda anpassningar.
Studera anpassningar: Idag diskuteras anpassning vitt och brett, men vi kommer kanske inte alltid ihåg att människan alltid anpassat sig till klimat och väder. Hade tidigare finländare inte lärt sig att leva i vårt klimat hade vi haft det mycket svårare idag. Vi har inte dubbelglas i våra fönster i Finland för att det är snyggt, de är effektivare mot kyla än enkla gals. Det är en anpassning. Husen har inte kakelugnar och öppna brasor för att det är mysigt, det behövdes för att värma huset effektivt. Det är en anpassning. Men vad annat? Broar, hus, vägar, fartyg, snöplogar och hydrokopters. Vad gjorde man före allt detta? Hur tidigare människor och samhällen försökt anpassa sig till sin omgivning beror åter på klimat, region och land. Universell anpassning (min term), samt fenomen som alla samhällen försöker undvika, kan gälla försök att minska missväxt eller hindra hungersnöd. Man försökte förbättra metoder för att säkra skörden och införde sädesslag som var bättre anpassade för klimatet. Kanske skapade man lager för mat och frön för nästa års sådd. Samhället lärde sig från tidigare misstag och kriser, men hur såg detta ut? Lokal anpassning (min term) kan handla om att försöka anpassa samhället till fenomen specifika för just det klimatet. En bro med strömpelaren mitt i en flod måste i Finland motstå helt andra krafter på grund av isen, än en strömpelare i Portugal. Hur anpassade sig staden, människorna, företagen, varvsägarna, handelsmännen och samhället till islossningar? Historiska anpassningar har gått långsamt och det kanske inte står rakt ut i källan: ”vi gjorde detta för att anpassa oss”. Historikern behöver därför förstå kontexten, alltså det hot som klimatfenomenet utgjorde. Anpassning knyter an till extrema fenomen och tidsserier.
En stad på 1700-talet där man försöker anpassa staden till isen i floden för att förhindra förstörelse.
Genererad med Copilot AI
Tidigare samhällens sårbarhet: Hur har tidigare samhällen drabbats av extrema fenomen? Hur stora skador uppstod, vad kostade det, varför var samhället sårbart och hur snabbt återhämtade det sig? Detta knyter förstås an till anpassning, men svarar för många historiker på frågan: Påverkar klimatet historien? Få påstår idag att klimatet inte påverkar historien, snarare är frågan till vilken grad. När var klimatet orsaken till en viss händelse, eller när bidrog klimatet till en viss händelse? Varför infaller krigen i Finland till exempel under 1700-talet just efter kalla år? Är det ett sammanträffande? Det finns variationer och vi bör röra oss bortom den tidigare rigida tanken och rädslan för determinism.
Hinder eller exploatering: Klimat och väder kan vara ett hinder för ett samhälle, men det kan också utnyttja klimatet och vädret till sin fördel. Hur tror ni tyskarna fick is i sina drinkar i mitten på 1800-talet? Man importerade is från ett land som hade mycket av det (Norge). Varför gjordes skogsarbete på vintern? Lättare att transportera stockar på en släde och i snö. Men hur gjorde man när vintern var varm och det inte fanns snö? Varför exporterade inte Finland is till Tyskland?
Synen på klimat och väderfenomen: Den rådande klimatuppvärmningen är nytt fenomen, men klimatet har alltid varierat. Hur tolkade tidigare samhällen klimatet och vad diskuterade man? Tänk vetenskaps- och idéhistoria men anknyt detta till klimatet. Varför trodde man i Åbo felaktigt på 1700-talet att klimatet blev varmare? Varför trodde man i början på 1900-talet att klimatet blev varmare- då man delvis hade rätt? Vad jämförde man med och vad berodde alla de varierande tolkningarna på?
Största problemet: Är att när man väl börjar gräva så märker man snabbt att människan alltid och överallt gjort anteckningar om klimat och väder. Men det finns mycket som historikern kan forska om kring klimat, och allt detta hjälper oss att idag bättre förstå människans relation till väder och klimat. Vi kan lära oss från historien.
Och nej: Klimathistoria är inte det samma som miljöhistoria. Men miljöhistoriker kan väl använda sig av klimathistoriska rekonstruktioner för att ytterligare utvidga sina tolkningar om förändringar i förhållandet mellan miljö och människa.
Och jo: Det finns mycket mer.
Lycka till!
Stefan Norrgård, FD, Klimathistoriker